Faktapromemoria från Utrikesdepartementet

EU:s ståndpunkt vid översyn av regelverket för exportkrediter till kolkraftsrelaterade projekt 2020/21:FPM147

Publicerad 13 september 2021

Faktapromemoria gällande förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar genom skriftligt förfarande av parterna i konsensusöverenskommelsen om statsstödda exportkrediter vad gäller översynen av sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för kolbaserade kraftproduktionsprojekt i bilaga VI, COM (2021) 418.

Ladda ner:

• EU:s ståndpunkt vid översyn av regelverket för exportkrediter till kolkraftsrelaterade projekt, 2020/21:FPM147 (pdf 164 kB)

Europeiska kommissionen företräder EU vid möten mellan parterna i konsensusöverenskommelsen och i deras skriftliga förfaranden för beslutsfattande. Alla beslut om ändring av konsensusöverenskommelsen fattas enhälligt. EU:s ståndpunkt antas av rådet och diskuteras av medlemsstaterna i rådets arbetsgrupp för exportkrediter.

Kommissionens föreslår en gemensam ståndpunkt i samband med översynen av sektoröverenskommelsen om kolkraftsrelaterade projekt i bilaga VI till konsensusöverenskommelsen i OECD om statsstödda exportkrediter. Målet är att nå en överenskommelse i god tid före klimatkonferensen, COP 26, den 1 – 12 november 2021.

Parterna i OECD:s konsensusöverenskommelse förhandlar nu om en uppdatering av regelverket gällande kolkraftsrelaterade projekt, efter ett initiativ från EU, för att anpassa överenskommelsen till Parisavtalet. EU:s förslag syftar till att undanröja varje möjlighet till stöd, i form av statsstödda exportkrediter och bundet bistånd, till export av koleldade kraftverk utan anordningar för minskning av koldioxidutsläpp och därmed sammanhängande projekt. För att förhandlingarna ska kunna nå resultat i god tid före COP26, behöver EU en gemensam ståndpunkt som motsvarar EU:s ambitioner på klimatområdet. Förslaget bör även beakta G7-ländernas åtagande den 21 maj 2021 att upphöra med nytt direkt statligt stöd till internationell kolproduktion utan anläggningar för att minska koldioxidutsläpp, bland annat genom offentligt utvecklingsbistånd, exportfinansiering, investeringar samt finansiellt stöd och handelsfrämjande stöd. Om förhandlingarna bär frukt kan parterna komma att uppmanas att anta ändringar av sektoröverenskommelsen – och eventuellt vissa artiklar i konsensusöverenskommelsen, för att återspegla översynen av sektoröverenskommelsen – vid ett av sina kommande möten, möjligen vid ett extra möte mellan parterna inför COP26, i september eller oktober 2021.

Regeringen anser att EU ska driva på för att de internationella regelverken för bl.a. exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet, uppfyllandet av Parisavtalet och dess 1,5 graders mål samt inte skapar inlåsningar i fossilberoende. För att höja ambitionsnivån i EU och internationellt har Sverige valt att gå före och visa vägen. Efter beslut av regeringen ska de svenska exportkrediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen upphöra senast 2022. Regeringen verkar för att få fler länder att göra åtaganden i linje med våra och visa att det går att förena en ambitiös politik för grön omställning med en hållbar export och investeringar som ger jobb i hela landet. På så sätt kan vi också bygga en mer konkurrensneutral spelplan för våra företag. Gemensamma spelregler ger förutsägbara och likvärdiga villkor för exportföretagen i alla medverkande länder. Regeringens bedömning är att kommissionens förslag utgör ett välmotiverat steg mot att det internationella regelverket för exportkrediter i större utsträckning ska styra mot klimatomställning och bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Förhoppningen är att förslaget kan möjliggöra en överenskommelse mellan parterna och att dessa sedan omsätter reglerna i praktiska åtgärder.