Faktapromemoria från Finansdepartementet

Ändringar av EU:s tillsynsregler för försäkringsföretag och förslag om ett nytt krishanteringsverktyg 2021/22:FPM8

Publicerad 25 oktober 2021

Faktapromemoria gällande meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om översynen av EU:s tillsynsregler för försäkrings- och återförsäkringsföretag i samband med återhämtningen efter pandemin, COM (2021) 580. Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUCIL amending Directive 2009/138/EC as regards the proportionality, quality of supervision, reporting, long-term guarantee measures, macro-prudential tools, sustainability risks, group and cross-border supervision, COM (2021) 581. Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL establishing a framework for recovery and resolution of insurance and reinsurance undertakings and amending Directive 2002/47/EC, 2009/138/EC, (EU) 2017/1132 and Regulations (EU) No 1094/2010 and (EU) No 648/2012, COM (2021) 582.

Ladda ner:

• Ändringar av EU:s tillsynsregler för försäkringsföretag och förslag om ett nytt krishanteringsverktyg, 2021/22:FPM 8 (pdf 292 kB)

Kommissionen presenterade den 22 september ett lagstiftningspaket innehållande förslag om ändringar i EU:s tillsynsregler för försäkrings- och åter­försäkrings­företag. I fortsät­tningen kommer, om inte annat anges, begreppet ”försäkringsföretag” syfta till båda dessa kategorier av företag. Samtidigt presenterades ett förslag om att etablera ett återhämtnings- och resolutions­ramverk för försäk­rings­sektorn, vilket hädanefter benämns kris­hanterings­­ramverk. Lagstiftningspaketet innehöll tre delar, två rättsakter och ett meddelande från kommissionen. Den ena rättsakten utgörs av ett änd­rin­g­s­­­direktiv med ändringar i Solvens II-direktivet. Den andra rättsakten utgörs av ett nytt direktiv för att etablera ett krishanteringsramverk. I kommissionens meddelande redogörs för inriktningen i de kommande följd­änd­ring­arna som kommer att krävas i den delegerade förordningen som kompletterar Solvens II-direktivet.

När det gäller ändringsdirektivet föreslås ett antal centrala förändringar som syftar till följande. Ökad proportionalitet genom dels höjningar av de tröskel­värden som används för att undanta vissa försäkrings­företag från Solvens II-direktivet, dels föreslås en ny klassificering av enskilda försäkringsföretag och av grupper med låg riskprofil, som ska kunna åtnjuta anpassade regler. Det föreslås även att rapporteringsbördan ska minska generellt. Ökad riskkänslighet genom att anpassa regelverket, t.ex. genom en ny metod för extra­polering av diskonteringsräntekurvan. Samt att integrera makrotillsyns- och hållbarhetsaspekter i befintliga tillsynsverktyg för att öka motstånds­kraften mot systemrisker och i större utsträckning beakta risker kopplade till klimat­förändringar.

När det gäller förslaget om att etablera ett ramverk för krishantering föreslås åtgärder avseende förberedande och förebyggande åtgärder, avvecklings­åtgärder, samordning av gränsöverskridande krishantering inom EU, avtal med tredjeland samt möjligheten att utfärda sanktionsavgifter. Förslagen inne­­­bär även att en resolutionsmyndighet behöver utses. Avsikten är att öka skyddet för försäkringstagare, framför allt i gränsöverskridande situationer, men även för att tillse att försäkringsföretag, i egenskap av långsiktiga investerare, kan bidra till den ekonomiska återhämtningen efter corona­pandemin.

Regeringen är positiv till ambitionen att stärka konsumentskyddet ytterligare för EU:s försäkringstagare. Exempelvis är det motiverat att se över och verka för att öka proportion­aliteten och minska den administrativa bördan i regelverket. Eventuella justeringar av det befintliga regelverket i syfte att bidra till återhämtningen av ekonomin bör övervägas nog­grant. Det är viktigt att förändringar av regelverket inte leder till en ökad riskbenägenhet som riskerar att medföra att försäkrings­sektorns stabilitet och motståndskraft försvagas. Regeringen anser att Solvens II-regelverket ska ligga i linje med andra rättsakter som främjar hållbarhet och den gröna omställningen.

Det är viktigt att det slutliga krishanteringsramverket för försäkringsområdet utformas med en tydlig balans mellan nytta och ökade kostnader för konsumenterna. Därtill bör förslagen om resolutionsförfarande noga analy­s­eras utifrån vilken associationsform resolutionsobjektet har, för att uppnå ett så ändamålsenligt och effektivt resolutionsförfarande som möjligt.