Faktapromemoria från Socialdepartementet

EU:s hälsoprogram 2021-2027 2019/20:FPM45

Publicerad

Faktapromemoria gällande EU:s hälsoprogram 2021 – 2027.

Ladda ner:

Den 28 maj 2020 presenterade den Europeiska kommissionen förslag till ett nytt hälsoprogram för perioden 2021–2027 – EU för hälsa (EU4Health programme) – nedan kallat ”hälsoprogrammet”. Förslaget till hälsoprogram präglas av en tydlig krismedvetenhet och tar fasta på de utmaningar som Europa och medlemsstaterna står inför vad gäller spridningen och konse-kvenserna av covid-19. Hälsoprogrammet som föreslås bestå av 3 över-gripande målsättningar och 10 principer, innefattar åtgärder för att främja hälsa och förebygga ohälsa, motverka sjukdomar och verka för stödjande miljöer för hälsosamma levnadsvanor. Vidare finns ett stort fokus på hälsosäkerhet och åtgärder för att stärka vår beredskaps- och krishantering-skapacitet i syfte att skydda unionens medborgare från allvarliga gräns-överskridande hälsohot. En budget om totalt 9,4 miljarder euro har före-slagits för hälsoprogrammets genomförande under programperioden.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till hälsoprogram för perioden 2021–2027. Regeringen ser positivt på att kommissionen agerar för att bistå medlemsstaterna i hanteringen av covid-19 krisens socioekonomiska konse-kvenser samt för att stärka skyddet av medborgarnas hälsa och krisbered-skapen i hälso- och sjukvården. Det är viktigt att EU:s medlemsstater agerar gemensamt och fortsätter arbetet med att förebygga och begränsa smittspridning och stärka beredskapen inom hälso- och sjukvården till skydd för medborgarna och folkhälsan. Regeringen anser dock att det är angeläget att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inte nedprioriteras med anledning av spridningen av covid-19 och att en balans således bör eftersträvas mellan de åtgärder som inriktas på att stärka krisberedskapen och förmågan att hantera gränsöverskridande hälsohot respektive de åtgärder som syftar till att förbättra folkhälsan för unionsmedborgarna. Detta inte minst då en god folkhälsa bidrar till ett motståndskraftigt samhälle som bättre kan hantera större hälsokriser. Regeringen anser vidare att det är mycket angeläget att medlemsstaterna ges medbestämmande kring fördelningen av de anslag och prioriteringar som vidtas inom hälsoprogrammet.

Regeringen vill dessutom understryka vikten av att jämställdhetsperspektivet ges utrymme vid utformningen och analysen av det arbete som vidtas inom ramen för hälsoprogrammet. Åtgärderna bör även vara miljömässigt och socialt hållbara samt förenliga med att driva på den gröna omställningen och arbetet med de globala målen inom ramen för Förenta Nationernas (FN) Agenda 2030. Regeringen anser dessutom att det är viktigt att frågor kopplat till EU:s fleråriga budgetram hanteras samlat på en övergripande nivå. Förhandlingar på sektorsnivå får inte föregripa dessa förhandlingar. Regeringen anser generellt att alla eventuella ökningar i EU-budgeten ska ske genom omprioriteringar. Hälsoprogrammet föreslås till stor del finansieras via det lånefinansierade återhämtningsinstrumentet. Regeringen är kritisk till den mycket omfattande gemensamma upplåningen i detta instrument och kritisk till att upplåningen ska användas till bidrag i medlemsstaterna.

Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan

En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.