Faktapromemoria från Finansdepartementet

Paket med förslag om en reform av EU:s ekonomiska styrning 2022/23:FPM91

Publicerad 13 juni 2023

Faktapromemoria gällande proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council on the effective coordination of economic policies and multilateral budgetary surveillance and repealing Council Regulation (EC) No 1466/97, COM(2023) 240. Proposal for a Council Regulation amending Regulation (EC) No 1467/97 on speeding up and clarifying the implementation of the excessive deficit procedure, COM(2023) 241. Proposal for a Council Directive amending Directive 2011/85/EU on requirements for budgetary frameworks of the Member States, COM(2023) 242.

Ladda ner:

• Paket med förslag om en reform av EU:s ekonomiska styrning, 2022/23:FPM (pdf 293 kB)

I det aktuella paketet presenterar kommissionen lagförslag om en reform av den ekonomiska styrningen. Förslagen ligger över lag i linje både med
kommissionens reforminriktning i ett meddelande från november 2022 och
rådsslutsatserna från den 14 mars 2023.

Kommissionen föreslår att den befintliga förordningen som reglerar den
s.k. förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ersätts med en ny
förordning. Förslaget innebär en omfattande reform av den förebyggande
delen som i framtiden föreslås kretsa kring medelfristiga finans- och
strukturpolitiska planer med en landspecifik utgiftsbana som uppfyller vissa villkor och som godkänns av rådet. Enligt kommissionen kommer det nya föreslagna upplägget att säkerställa en mer effektiv samordning av den
ekonomiska politiken och främja hållbara offentliga finanser samt hållbar
och inkluderande tillväxt i medlemsstaterna.

Kommissionen föreslår vissa ändringar i förordningen om den
korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten. Förslaget innebär att det tidigare så kallade 1/20-delskriteriet för skuldkvoter över 60 procent avskaffas till förmån för efterlevnad av en utgiftsbana. Enligt förslaget bör ett skuldbaserat underskottsförfarande i regel öppnas för medlemsstater med betydande skuldhållbarhetsrisker och som avvikit från sin bana. Det föreslås att när budgetunderskottet överstiger tre procent av BNP bör en anpassning om minst 0,5 procent av BNP per år gälla som minimum, dvs. samma riktmärke som gäller idag, och även att sanktionsbeloppet ska sänkas till 0,05 procent av BNP för varje sexmånadersperiod som effektiva åtgärder ej vidtagits, upp till och med ett högsta belopp om 0,5 procent av BNP.

Kommissionen föreslår flera ändringar i direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk. Syftet är att öka ett medelfristigt fokus. Nationellt ägarskap ska stärkas genom att ge en mer framträdande roll för oberoende nationella finanspolitiska institutioner. Kommissionen avser även att förbättra insamlingen av budgetära data för att möjliggöra stärkt övervakning av finanspolitiken och förbättrad kvalitet på budgetprognoser. Andra ändringsförslag syftar till att öka transparens och ansvarstagande genom införandet av rapportering kopplad till bl.a. så kallad grön budgetering.

Regeringen välkomnar kommissionens paket med lagförslag och anser att det utgör en bra grund inför kommande förhandlingar.

Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser. Regeringen är positivt inställd till att öka det medelfristiga perspektivet i ramverket och anser att de föreslagna medelfristiga struktur- och finanspolitiska planernas huvudsakliga syfte ska vara att säkerställa sunda och hållbara offentliga finanser. Det är vidare positivt att kommissionens förslag differentierar mellan de medlemsstater som efterlever stabilitets- och tillväxtpaktens referensvärden och de som inte gör det. Detta innebär t.ex. striktare villkor för de sistnämnda vad gäller de medelfristiga planernas utformning. Regeringen anser vidare att ramverket bör säkerställa en tillräckligt ambitiös konsolidering i högt skuldsatta medlemsstater som leder till att särskilt höga skuldkvoter minskar till sundare nivåer i tillfredsställande takt.

Regeringen kan ställa sig bakom att även andra element under den europeiska planeringsterminen kan rymmas i de medelfristiga planerna. Det är positivt att kommissionen samtidigt föreslår att fasa ut befintliga nationella reformprogram samt konvergens- eller stabilitetsprogram, för att undvika överlappning. Det är viktigt att hänsyn tas till den administrativa bördan för medlemsstaterna och att befogenheterna mellan medlemsstaterna och EU respekteras. Regeringen konstaterar att EU-rätten inte ger samma utrymme för styrning av makroekonomiska obalanser på EU-nivå som den mer långtgående styrningen av medlemsstaternas offentliga finanser. Regeringen anser att det är en bra och viktig utgångspunkt i förhandlingarna

Regeringen välkomnar den reform som syftar till att stärka tillämpningen av underskottsförfarandet vad gäller de delar av förslaget som innebär att skuldbaserade förfaranden lättare kommer att kunna öppnas och avslutas. Det är vidare viktigt att reglerna för de underskottsbaserade förfarandena säkerställer en snabb korrigering av alltför stora underskott och att korrigeringen inte senareläggs. Regeringen menar att det är avgörande att underskottsförfarandet tillämpas på ett transparent, likvärdigt och förutsägbart sätt. Det är dessutom viktigt att eventuella ändringar i sanktionsregimen innebär att sanktionerna lättare kan åläggas medlemsstater som inte efterlever rekommendationer inom ramen för underskottsförfarandet och att sanktionerna är tillräckligt kännbara. Den korrigerande anpassningsbanan bör utformas på ett sådant sätt att underskottet varaktigt minskar under referensvärdet och att särskilt höga skuldkvoter minskar till sundare nivåer i tillfredsställande takt.

Regeringen understryker att direktivet om medlemsstaternas nationella budgetramverk bör begränsas till sådana krav på ramverket som är nödvändiga för att efterleva fördragskraven på sunda offentliga finanser i EU:s medlemsstater. Regeringen ställer sig även initialt skeptisk till ändringar i direktivet om medlemsstaternas nationella budgetramverk i den del som rör oberoende nationella finanspolitiska institutioner.