Faktapromemoria från Försvarsdepartementet

Förordning om stöd för ammunitionsproduktion (ASAP) 2022/23:FPM94

Publicerad 15 juni 2023

Faktapromemoria gällande Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av en akt till stöd för ammunitionstillverkning, COM(2023) 237

Ladda ner:

• Förordning om stöd för ammunitionsproduktion (ASAP), 2022/23:FPM94 (pdf 339 kB)

Kommissionen presenterade den 3 maj 2023 ett förordningsförslag till Europaparlamentet och rådet ”om stöd för ammunitionsproduktion”. Förordningsförslaget är baserat på den trespårsstrategi som rådet beslutade den 20 mars 2023, där rådet enades om att leverera ammunition som skjuts från marken mot markmål, artilleriammunition och robotar till Ukraina och uppmanade medlemsstaterna att gemensamt anskaffa ammunition och robotar för att såväl fylla på sina lager samtidigt som möjliggöra fortsatt stöd till Ukraina. Enligt kommissionen kan en påfyllning av alltmer tömda lager och stöd till Ukraina endast vara effektivt om Unionens utbudssida också kan leverera. Därför gav rådet i uppdrag till Kommissionen att lägga fram konkreta förslag för att skyndsamt stödja uppskalning av den europeiska försvarsindustrin, genom att bland annat åtgärda brister i produktionskapaciteten och främja investeringar, inklusive genom mobilisering av unionens budget där så är lämpligt.

Omfattningen av förslaget innehåller två pelare:

• Den första pelaren avser ett ekonomiskt instrument för att stödja uppskalning av den europeiska försvarsindustrins produktionskapacitet för ammunition och robotar. Instrumentet syftar till att påskynda industrins anpassning till strukturförändringar.
• Den andra pelaren består av olika harmoniseringsåtgärder, huvudsakligen kartläggning av produktionskapaciteten och prioriterade ordrar och syftar till att säkerställa den inre marknadens funktion genom att undvika brister på ammunition och robotar inom unionen. 

Instrumentet ska ge finansiellt stöd på upp till 500 miljoner euro till optimering, utökning, modernisering och återanvändning av existerande produktionskapacitet samt uppbyggnad av ny kapacitet. Stödet utarbetas i ett arbetsprogram för instrumentet och ges i form av bidrag till industrin. kommissionen föreslår även att upp till 50 miljoner euro av de 500 miljoner euro ska kunna användas till en ”ramp up fund” för att kunna ge finansiella lån direkt till företag som producerar ammunition eller robotar. 

De olika harmoniseringsåtgärder som föreslås omfattar bland annat att kommissionen ska kunna kartlägga produktionskapaciteten och få möjlighet att löpande få uppdateringar om tillgång och efterfrågan av ammunition och robotar samt tillhörande komponenter och råmaterial. Det görs i syfte att kunna övervaka utvecklingen och för att kunna förutsäga flaskhalsar i produktionskedjorna. Kommissionen vill även ha möjligheten att införa tillfälliga snabbåtgärder för att prioritera beställningar som anses särskilt viktiga – om minst tre medlemsstater i en gemensam upphandling, eller en medlemsstat med avsikt att skänka ammunition till Ukraina, möter stora svårigheter att lägga beställning eller få leverans med anledning av brist på gällande kritiska försvarsprodukter. Åtgärder är endast möjliga om beställande medlemsstat(er) efterfrågar detta och medlemsstaten där företaget finns i inte har rimliga skäl att neka begäran. För de fall där företagen bedöms ha förmågan att utföra en prioriterad order men ändå vägrar, vill kommissionen genom förslaget kunna besluta om att utfärda vite.

Kommissionen avser införa riktade åtgärder för att påskynda administrativa nationella processer, till exempel att uppmuntra att prioritera tillstånd- och certifieringsprocesser genom undantag från arbetsrättsdirektivet. Dessutom vill kommissionen även införa riktade åtgärder för att påskynda gemensam upphandling genom dels undantag från Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (försvarsupphandlingsdirektivet) för att tillåta medlemsstater att öppna sina existerande ramavtal för andra medlemsstater, dels undantag från direktivet om överföring av krigsmateriel inom EU, för att tillåta överföringar utan tillstånd för ammunition och tändrör, liksom robotar och tillhörande delar. 

I förordningen föreslås även att kommissionen ska ges befogenhet att fatta beslut genom genomförandeakter i fråga om instrumentet, förteckningen över försörjningskritisk ammunition och robotar samt tillhörande komponenter och råmaterial samt föreläggande om prioriterad order. 

Regeringen ser positivt på en övergripande ambition från kommissionen att främja en uppskalning av den europeiska försvarsindustrin och stärka produktionskapaciteten för ammunition och robotar. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Europa. Införande av ett tillfälligt regelverk med undantag från artikel 29.2 i försvarsupphandlingsdirektivet ser Regeringen som en åtgärd som skulle kunna bidra till att underlätta för gemensam upphandling under den nuvarande ammunitionskrisen. 

Regeringen anser dock att nationella säkerhets- och försvarspolitiska intressen måste säkerställas och att nationell försvarsförmåga beaktas, samt att ytterligare analys av de föreslagna åtgärderna behövs ur ett säkerhets- och försvarspolitiskt perspektiv. Exempelvis behöver den nationella rådigheten över svensk exportkontroll för krigsmateriel värnas, och förslagets eventuella påverkan på denna hanteras i de fortsatta förhandlingarna.

Regeringen noterar att förslaget från kommissionen innehåller problematiska formuleringar avseende de delar som handlar om att ge kommissionen långtgående befogenhet att inhämta information, kartlägga och övervaka produktionskapaciteten hos berörd industri samt möjlighet att prioritera ordrar och utdöma vite till berörd industri.

Regeringen anser att det är viktigt att den europeiska försvarsindustriella basen i grunden baseras på konkurrens. Förordningen bör inte leda till ojämlika konkurrensvillkor mellan marknadens aktörer eller till negativa effekter för konkurrensen. Vidare bör åtgärderna vara förutsägbara, proportionerliga, icke-diskriminerande och praktiskt genomförbara. Krav på informationsutlämnande ska vara proportionerliga, med hänsyn tagen till bland annat administrativ börda och informationens känslighet för såväl företagens som statens affärer. Eventuella prioritetsbeställningar får inte ha negativ effektiv på företagens affärsverksamhet eller på deras gränsöverskridande handel. Regeringens övergripande uppfattning i frågor kring eventuella sanktioner är att dessa ska vara proportionerliga. Regeringen anser inte att sanktioner i denna förordning ska tillämpas. Vidare är det även viktigt att beakta att en ökad reglering och styrning av marknaden kan riskera att försvåra för den försvarsindustriella basen i stället för att underlätta för densamma. Instrumentets konsekvenser för företagens handlingsfrihet, kostnader och administrativa bördor bör begränsas så långt som möjligt. Regeringen är skeptisk till förslaget om att medel från facilitet för återhämtning och resiliens kan användas i detta syfte. Dels ifrågasätts den rättsliga grunden (artikel 173 (3) i fördraget), dels inrättades facilitet och NextGenerationEU (NGEU) som ett exceptionellt svar på de ekonomiska konsekvenserna av COVID-19.  

Förordningen handlar om åtgärder som föreslagits under en brådskande situation i ett specifikt omvärldsläge. Regeringen anser att detta också bör beaktas som en viktig aspekt i helheten vid bedömningen av förordningen tillsammans med det faktum att förslaget har en tidsbegränsad giltighetstid från dess ikraftträdande till och med den 30 juni 2025. Förslaget kommer att börja behandlas under Sveriges EU-ordförandeskap den 1 januari till och med den 30 juni 2023.