Nästa steg i energiöverenskommelsen: Vattenkraften ska värnas och anpassas till moderna miljökrav

Efter överenskommelse mellan regeringspartierna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har regeringen fattat beslut om förslag till ny lagstiftning för vattenkraft och andra vattenverksamheter. Lagförslaget är en del i genomförandet av energiöverenskommelsen från 2016 mellan regeringspartierna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Det innebär bland annat att all vattenkraft ska ha moderna tillstånd, samt att vattenkraften värnas.

Förslaget, som nu överlämnas till lagrådet, innebär bland annat att svensk vattenkraft ska få moderna miljökrav men att prövningarna ska ske på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande. För att värna vattenkraften och annan infrastruktur utgår lagförslaget från att Sverige fullt ut ska använda de möjligheter till undantag och lägre ställda krav som EU-rätten medger. Det nya regelverket bedöms leda till bättre miljö och mer livskraftiga ekosystem längs många vattendrag.

Vattenkraften spelar en central roll för att Sverige ska uppnå målet om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040, och genom förslaget kan vattenkraften fortsätta ha en nyckelroll i det svenska elsystemet och samtidigt anpassas till moderna miljövillkor.

Bakgrunden till förslaget till ny lagstiftning ligger dels i EU:s ramdirektiv för vatten som bland annat ställer krav på vilken vattenkvalitet våra vatten ska ha vid en viss tidpunkt. Förslaget har också energiöverenskommelsen från juni 2016 som utgångspunkt. Där slås vattenkraftens betydelse för det svenska elsystemet fast samtidigt som det klargörs att svensk vattenkraft ska ha moderna miljökrav men att prövningarna ska ske på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande.

En viktig del av energiöverenskommelsen handlar om att förenkla för verksamhetsutövarna. Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät får i uppdrag att ta fram en nationell plan för prövning av vattenverksamheter. Där ska behovet av miljöåtgärder vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till produktion av vattenkraftsel. Jämfört med idag kommer även vattenkraftens lokala nyttor och betydelse för kulturmiljön ges en stärkt ställning i de enskilda prövningarna.

Utifrån den nationella planen kommer alla vattenkraftverk i Sverige att prövas systematiskt, till exempel genom att alla kraftverk i en älvsträcka kan prövas samtidigt med möjlighet att samordna beslutsunderlag. Det leder till en samordnad prövning samt förenklingar jämfört med i dag, och en ökad miljönytta och sänkta kostnader då åtgärder vidtas där de ger störst effekt.

De verksamheter som i dag drivs med stöd av särskilda så kallade äldre rättigheter kommer inte prövas som om det varit fråga om en nyprövning utan i stället omprövas, precis som annan vattenkraft. Det leder till att administrativa steg i processen, såsom krav på miljökonsekvensbeskrivning, försvinner. Förslaget ger också förutsättningar för att vattenkraft ska värnas och kunna fortsätta utvecklas i enlighet med energiöverenskommelsen.

Enligt energiöverenskommelsen ska åtgärderna till största delen finansieras med hjälp en fond, som de största kraftbolagen finansierar och ansvarar för. Idag får den enskilde själv stå för hela kostnaden för prövning och miljöanpassning.

Lagrådsremissen innehåller också förslag som träffar alla verksamheter som påverkar våra vatten och som behövs för att Sverige på ett bättre sätt ska leva upp till kraven i EU:s ramdirektiv för vatten. De möjligheter som direktivet ger att ställa lägre krav på samhällsviktiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut vid prövning och i myndigheternas arbete. Därför slås fast att såväl klassning av vattendrag och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och vägledningar ska ändras för att värna vattenkraften och annan infrastruktur.

En bred politisk överenskommelse skapar förutsättningar för en långsiktigt säker och hållbar elförsörjning och ger tydliga och stabila ramvillkor för marknadens aktörer. Med detta lagförslag tar regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna nu ännu ett steg för att genomföra överenskommelsen om Sveriges långsiktiga energipolitik.

Kontakt

Hanna Björnfors
Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog
072-500 92 11

Sami Mashial
Pressekreterare hos samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan
076-144 17 03

Ina Kokalari
Pressekreterare för Moderaternas energipolitiska talesperson Lars Hjälmered
072-228 31 91

Terje Frennefalk
Pressekreterare för Centerpartiets energipolitiska talesperson Rickard Nordin
076-136 20 99

Sabina Jansson
Pressekreterare för Kristdemokraternas energipolitiska talesperson Penilla Gunther
070-764 53 52

 

Kontakt

Hanna Björnfors
Politiskt sakkunnig hos miljöminister Karolina Skog
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Hanna Björnfors, via registrator
Sami Mashial
Pressekreterare hos samordnings- och energi­minister Ibrahim Baylan
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-144 17 03
e-post till Sami Mashial, via registrator

Om vattenkraft

Totalt finns det ungefär 2100 vattenkraftverk i Sverige som under ett normalår producerar 67 TWh, vilket motsvarar 45 procent av elproduktionen. Stora delar av vattenkraftsproduktionen bidrar med balansering av elnätet inom alla tidsperioder för att anpassa produktionen efter förbrukningen. I ett elsystem med en betydligt högre andel elproduktion som inte går att planera, såsom vind- och solenergi, kommer vattenkraftens förmåga att balansera att bli ännu viktigare.