Stärkt skydd för vissa polisanställda
Publicerad
I en promemoria föreslås stärkt skydd för Polismyndighetens anställda som arbetar i den yttersta skärningspunkten mot den organiserade brottsligheten och de kriminella nätverken. Enligt förslaget ska anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot den grova organiserade brottsligheten i vissa fall kunna använda annan uppgift än namn i beslut och andra handlingar.
Den organiserade brottsligheten är systemhotande, bland annat på grund av att aktörer inom den organiserade brottsligheten genom våld, hot, trakasserier och otillåten påverkan försöker hindra offentligt anställda från att fullgöra sina uppdrag. Detta gäller inte minst polisanställda som arbetar mot denna brottslighet.
För att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten är det avgörande att samhället har en stor motståndskraft och att polisanställda ges förutsättningar att fortsätta det brottsbekämpande arbetet. I en promemoria föreslås därför att skyddet ska stärkas för Polismyndighetens anställda som arbetar mot den organiserade brottsligheten och de kriminella nätverken.
– Vi kan aldrig acceptera att medarbetare i våra brottsbekämpande myndigheter utsätts för våld, hot eller trakasserier på grund av sina insatser mot de kriminella. Det hotar enskildas medarbetares trygghet och säkerhet, men också polisens förmåga att fullgöra sitt uppdrag och ytterst vår demokrati. Därför har vi i Regeringskansliet skyndsamt tagit fram förslag för att stärka skyddet för anställda vid polisen som arbetar närmast de kriminella nätverken, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
– Det är oerhört viktigt att vi från politiskt håll gör allt vi kan för att skydda de personer som jobbar i frontlinjen mot den organiserade brottsligheten. Vi måste säkra deras trygghet och i förlängningen undanröja alla hinder för att viktig kompetens stannar inom Polismyndigheten, säger Richard Jomshof (SD), ordförande i justitieutskottet.
– I takt med att vi flyttar fram våra positioner mot den grova brottsligheten är det oerhört viktigt att poliserna som står längst fram i frontlinjen kan känna trygghet i att de är ordentligt skyddade. Sverige sticker ut i hur offentliga många uppgifter om privatpersoner är, och där finns hål att täcka. Inte minst för de som arbetar mot den grova brottsligheten och därmed exponeras för hot, säger Torsten Elofson (KD), rättspolitisk talesperson.
– Ingen polisanställd ska känna oro för att bli utsatt för repressalier på grund av sitt yrkesval men tyvärr är det inte ovanligt att hot sker. Att poliser nu kommer kunna jobba mer anonymt är ett bra grepp. Det kommer minska de kriminellas möjlighet att hota eller ta till våld mot polisanställda, säger Martin Melin (L), talesperson i polisfrågor.
Förslagen i promemorian innebär att anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brottsligheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Vidare föreslås även i promemorian att sekretess ska gälla för uppgifter som kan bidra till upplysning om identiteten på den anställde vid Polismyndigheten som använt en sådan annan uppgift.
Förslagen har idag skickats på remiss. Remisstiden pågår till den 2 februari 2024. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 2024.
Regleringen föreslås tidsbegränsas till att gälla i fem år efter införandet.
X