Pressmeddelande från Försvarsdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet, Statsrådsberedningen, Utbildningsdepartementet

Satsningar på stärkt militärt försvar, åtgärder mot hybridhot och ökat stöd till Ukraina

Publicerad 26 mars 2025

Ett bemyndigande på 25 miljarder för att stärka det militära försvaret. 16,5 miljarder extra i ökad Ukrainaram 2025. Och ett riktat åtgärdspaket mot hybridhot på totalt 96 miljoner. Det är förslag som regeringen avser lägga fram i den kommande vårändringsbudgeten. Regeringen och Sverigedemokraterna är också överens om en finansieringsmodell för att säkerställa att Sverige lever upp till ett nytt och högre mål i Nato.

Förslagen presenterades på en pressträff den 26 mars med statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch, utbildningsminister Johan Pehrson samt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Långsiktiga försvarsinvesteringar

I sommar väntas Nato enas om ett nytt mål för medlemsländernas försvarsutgifter. Bedömningen är att det nya målet kan komma att vara mellan 3 och 4 procent av BNP. För att klara en så stor upprustning på kort tid, är samarbetspartierna överens om att Sverige under en övergångsperiod behöver låna till nya militära försvarsutgifter och att upprustningen av försvaret inte får tränga ut viktiga välfärdsbehov eller satsningarna på inre säkerhet.

Om Sveriges försvarsutgifter som andel av BNP skulle uppgå till 3,5 procent år 2030 skulle det kunna handla om en lånefinansierad försvarssatsning på sammantaget uppemot 300 miljarder kronor till 2034. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om en finansieringsmodell som innebär att den största delen av finansieringen initialt sker via lån för att sedan succesivt övergå till balans från år 2035.

Ökat stöd till Ukraina

Rysslands aggression mot Ukraina är en ödesfråga för Sveriges och Europas säkerhet. Regeringen vill därför höja den beslutade ekonomiska ramen för militärt stöd till Ukraina från 25 miljarder kronor till drygt 40 miljarder kronor under 2025. Detta gör att Ukraina i ett utsatt läge skyndsamt kan stärka sin försvarsförmåga ytterligare. Ökningen möjliggörs genom en omfördelning av medel från Ukrainaramen för 2026.

Satsningar för att stärka det militära försvaret

Säkerhetsläget kräver att Sverige höjer ambitionen för att stärka försvarsförmågan. Regeringen och Sverigedemokraterna vill därför möjliggöra inköp av ny försvarsmateriel för 25 miljarder kronor från och med 2025, som kan levereras under 2026–2028. Det rör sig om så kallade läglighetsköp, det vill säga beställningar som Försvarsmakten eller Försvarets materielverk kan göra där marknaden relativt snabbt kan möta krigsorganisationens behov. Det kan till exempel handla om mer luftvärn, drönare, raketartilleri samt personlig utrustning och ammunition.

För att hantera eventuella osäkerheter när det gäller vid vilken tidpunkt under perioden 2026–2028 som anslaget för försvarsmateriel kommer att belastas, avser regeringen vid behov medge att berörda myndigheter får disponera anslagssparandet för läglighetsköp.

Nytt hybridpaket

Det säkerhetspolitiska läget har medfört ökad risk för hybridhot och hybridaktiviteter. Det här är en hotbild som regeringen och Sverigedemokraterna tar på stort allvar och som proaktivt måste mötas, såväl nationellt som i samarbete med andra allierade och partner. Regeringen föreslår därför tillskott på totalt 96 miljoner kronor under 2025 för ett nytt hybridpaket för att stärka arbetet mot hybridhot. Hybridpaketet kommer stärka förmågan hos Kustbevakningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) att möta och hantera hybridhot i olika domäner, inklusive sjö- och cyberdomänerna.

• 50 miljoner kronor till Kustbevakningen för att öka myndighetens operativa förmåga för sjöövervakning och samverkan till sjöss.
• 20 miljoner kronor till MSB för arbete inom EU:s satellitnavigeringssystem, som utgör en förutsättning för bland annat sjö- och luftfartens tillgång till robust tid och position. 
• MSB och MPF tilldelas också totalt 12 miljoner kronor för att stärka sitt hybridarbete. Nio av dessa 12 miljoner kronor går till MSB för att bidra till EU:s och Natos snabbinsatsteam genom stärkt koordinering av insatser vid hybridaktiviteter. MPF får tre miljoner kronor för att bistå i arbetet med snabbinsatsteam för att kunna möta otillbörlig informationspåverkan och för att stärka Sveriges psykologiska försvar.
• 7 miljoner kronor till det nationella samordningscentret för forskning och innovation inom cybersäkerhet (NCC-SE) på MSB för förstärkt forskning och innovation.
• 7 miljoner kronor till MSB för att samordna gemensamma arbetet inom totalförsvaret för stärkt rymdsäkerhet.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.