Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Utredning lämnar förslag till ett reformerat straffsystem

Publicerad 05 juni 2025

Justitieminister Gunnar Strömmer har i dag tagit emot Straffreformutredningens betänkande. Utredningen, som har letts av rikspolischef Petra Lundh, föreslår att ett femtiotal straff skärps, att gängrelaterad brottslighet ska kunna ge upp till dubbelt så långa straff och en helt ny struktur för påföljdssystemet.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 5 juni 2025 (pdf 203 kB)

Dagens system för straff utformades till stor del under 1960- och 1980-talen. Sedan dess har det svenska samhället förändrats i grunden. Dagens påföljder möter inte den verklighet vi lever i. Under 2023 gav därför regeringen en utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet. Syftet med uppdraget har varit att straffskalorna på ett bättre sätt än i dag ska återspegla brottens allvar och att påföljderna som döms ut ska framstå som rimliga och rättvisa.

Utredningen har nu överlämnat sitt betänkande till regeringen med förslag som syftar till att modernisera och skärpa det svenska straffsystemet. Bland annat föreslås:

• Att ett femtiotal straffskalor skärps, bland annat minimistraffen för ett stort antal grova ekobrott från fängelse i 6 månader till 1 år och maximistraffen för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs från 10 år till 12 år,
• en bestämmelse som innebär att någon som begår flera brott vars straffmaximum är 12 år ska kunna dömas till livstids fängelse, även om inte livstids fängelse finns i straffskalan för något av brotten,
• en särskild regel som syftar till att säkerställa att hela straffskalan används när straffet bestäms,
• ett nytt system med villkorligt fängelse som ersätter villkorlig dom och skyddstillsyn, vilket innebär att presumtionen mot fängelse tas bort,
• en särskild regel som syftar till att säkerställa att tillkommande brott får ökad betydelse vid straffmätningen när en person döms för flera brott samtidigt, och
• en ny straffskärpningsbestämmelse för brott med koppling till kriminella nätverk eller annan organiserad brottslighet enligt dansk modell, som innebär att gängrelaterad brottslighet ska kunna ge upp till dubbelt så långa straff,
• presumtionen för häktning ska även gälla för brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck, samt försök, förberedelse och stämpling till brott för vilka det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i fyra år.

– Det här är en av de största reformerna av straffsystemet i modern tid. Utredningens förslag innebär en ny inriktning där straffens längd och innehåll bättre speglar brottens allvar. Detta är ett stort perspektivskifte: från fokus på gärningsmannen, till fokus på brottsoffers upprättelse och samhällets behov av skydd. Jag välkomnar den här viktiga utredningen och ser fram emot att skicka förslagen på remiss, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Utredningen föreslår att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2028.