Pressmeddelande från Socialdepartementet

Bättre förutsättningar i arbetet mot ungas kriminalitet

Publicerad 24 juli 2025

Kunskapsbaserade metoder behöver i högre grad användas i arbetet för att förebygga kriminalitet hos barn och unga. Nu ger regeringen Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ett uppdrag för att förbättra förutsättningarna.

Under senare år har allt fler barn och unga involverats i kriminella nätverk och begått allvarliga brott. Det är avgörande med tidiga insatser som faktiskt fungerar för att förebygga och bryta denna negativa utveckling.

Därför är det angeläget att alla kommuner och regioner erbjuder barn och unga som begår brott eller riskerar att dras in i kriminalitet samt föräldrar träffsäkra insatser som har avsedd effekt. Det kan handla om familjebehandling, beteende- och färdighetsträning och olika former av föräldraskapsstöd.

− Samhället måste sätta in tidiga och träffsäkra åtgärder för att bryta den djupt oroande rekryteringen av barn och unga in i kriminalitet. När socialtjänsten inte har möjligheter att göra det måste vi gå till botten med varför, och arbeta för att stödja ett effektivt och kunskapsbaserat arbete mot kriminalitet hos barn och unga, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

− Vi vet att tidiga och kunskapsbaserade insatser gör skillnad för barn och unga i risk. Men för att det ska fungera i praktiken måste kommuner och regioner ha rätt förutsättningar. Med det här uppdraget vill vi ta reda på vad som hindrar användningen av beprövade metoder – och hur vi kan undanröja de hindren, säger socialminister Jakob Forssmed.

− Det är oacceptabelt att barn dras in i kriminalitet utan att samhället agerar. När socialtjänsten inte kan nå fram måste vi ta reda på varför och se till att rätt stöd finns. Vi får inte låta barn hamna i klorna på kriminella gäng. Samhället måste agera tydligt och snabbt för att bryta den utvecklingen, säger Lina Nordquist, gruppledare för Liberalerna.

− Skärpta straff och tydliga konsekvenser är en förutsättning för att stoppa den växande ungdomskriminaliteten. Det måste bli slut på undanflykter – unga som begår grova brott måste mötas av ett samhälle som sätter tydliga gränser. Samtidigt behövs förebyggande insatser som faktiskt fungerar. Att införa kunskapsbaserade metoder är ett steg i rätt riktning, men det krävs också tydligt ledarskap och ansvar från både myndigheter och föräldrar, säger Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Regeringen ger därför Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) i uppdrag att analysera varför kunskapsbaserade metoder inte används i högre utsträckning inom dels socialtjänstens arbete med barn och unga i och i riskzonen för kriminalitet, dels inom föräldraskapsstödet och lämna förslag på konkreta åtgärder.

Kunskapsbaserade metoder, program och arbetssätt 

Flera rapporter har identifierat hinder för kommuner och regioner att tillhandahålla kunskaps­baserade insatser till barn och unga i och i riskzon för kriminalitet och till föräldrar. Till exempel påverkar olika lokala förutsättningar, såsom storlek, demografi och resurser, möjlig­heterna att kunna ge kunskaps­baserade insatser. Det kan handla om att små kommuner inte har råd att omsätta vissa metoder i verksamheten.

För att förbättra förutsättningarna för kommuner och regioner att använda kunskaps­baserade insatser ska Socialstyrelsen och MFoF:

• analysera varför kunskapsbaserade metoder inte används i högre utsträckning, dels inom socialtjänstens arbete med barn och unga i och i riskzonen för kriminalitet, dels inom föräldraskapsstödet.
• lämna förslag på konkreta åtgärder för att kommuner och regioner i högre utsträckning ska använda kunskapsbaserade metoder, program och arbetssätt inom ovan angivna områden.
• ta ställning till om en nationell förvaltning av metoder, program och arbetssätt är ändamålsenlig.
• lämna förslag på hur stödet till kommuner och regioner kan förbättras för att tillämpa kunskapsbaserade metoder, program och arbetssätt.

Under 2025 avsätts totalt 3,5 miljoner för uppdraget. Myndigheterna ska senast den 5 mars 2027 lämna en gemensam skriftlig slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet.