Pressmeddelande från Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet

Regeringen vill se en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola

Publicerad 17 november 2025

Gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans utbildningar behöver bli enhetliga över hela landet och ge eleverna fördjupade ämneskunskaper som tydligt leder till högskoleutbildning, andra studier eller arbete. Därför ger regeringen nu en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasieskola.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 17 november 2025 om en ämnesutformad gymnasieskola (pdf 826 kB)

Utbildningen i den kursutformade gymnasieskolan har upplevts som osammanhängande och det finns problem med bristande likvärdighet. Antalet kurser har successivt ökat och de anknyter inte alltid särskilt väl till aktuellt gymnasieprogram.

Regeringen tillsätter därför en utredning med uppdraget att föreslå hur en fullständigt ämnesutformad gymnasial utbildning kan utformas samt hur dagens utbud av nationella program kan förändras för att bli relevanta i ett ämnesutformat system. 

– Gymnasieskolan ska förbereda eleverna för högre studier och för arbetslivet. Tyvärr klarar den kursutformade gymnasieskolan inte alltid det uppdraget i dag. Vi ser bland annat att många elever gör taktikval genom att välja lättare ämnen enbart för att få högre betyg och att elever som läser naturvetenskapsprogrammet riskerar att stå utan behörighet till civilingenjörsutbildningen. Därför tar regeringen nu steg för att reformera gymnasieutbildningen. Eleverna ska nå längre i sin kunskapsutveckling genom en mer sammanhållen utbildning, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.

– Det kan uppfattas som att många stora förändringar görs nu men gymnasieskolans struktur och programutbud har inte ändrats i grunden sedan 1994. Övergången till ämnesbetyg har varken löst de problem som finns eller minskat antalet betyg tillräckligt, därför vill regeringen se en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

I dag finns ett krav på kommunala huvudmän att samverka när de planerar sina gymnasieutbildningar i syfte att så långt som möjligt möta arbetsmarknadens behov. Utredaren ska nu även föreslå hur enskilda huvudmän ska ha krav på samverkan med andra huvudmän när de planerar utbildning i gymnasieskolan.

– Nära en tredjedel av eleverna i gymnasieskolan går i skolor med enskilda huvudmän. Då är det viktigt att de enskilda huvudmännen från början – och på lika villkor – är med och samverkar med kommunerna för att säkerställa att även deras utbildningar matchar arbetsmarknadens behov, säger Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– Elever ska kunna få en utbildning av hög kvalitet oavsett var i landet de bor och oavsett vilken huvudman som ansvarar för utbildningen. Därför ska utredaren också se över beslutsordningen mellan riksdag, regering och Skolverket för att avgöra om det är lämpligt att samordna den statliga styrningen mer, säger Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Till särskild utredare utses Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Uppdraget ska redovisas senast den 9 december 2027.