Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Nu reformeras lärarutbildningen – här är alla förändringar

Publicerad 19 december 2025

Lärarutbildningarna behöver bli bättre på att förbereda studenterna för arbetet med eleverna i klassrummet. Därför har regeringen nu fattat beslut om att reformera lärarutbildningen. Förändringarna innebär bland annat skärpta antagningskrav, ett reformerat utbildningsinnehåll samt ökad samverkan mellan de lärosäten som har lärarutbildningar.

Dagens lärarutbildningar infördes 2011. Mycket har förändrats sedan dess, både i skolan och i samhället i stort. Vi har en läskris i skolan där 25 procent av 15-åringarna inte kan läsa en enklare text och många elever når inte målen i utbildningen. Dessutom finns problem med trygghet och studiero i skolan. Nu anpassas lärarutbildningarna efter de behov och förutsättningar som råder i dag. 

– Lärare är ett av de viktigaste yrkena som finns och vi måste ge dem bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Därför genomför vi nu en omfattande reform av lärarutbildningen där kraven på både kvaliteten och på studenterna höjs, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.

Skärpta antagningskrav

I dag är det också för många studenter som hoppar av lärarutbildningen. Därför skärper regeringen antagningskraven till vissa lärar- och förskollärarutbildningar. Goda kunskaper i svenska är viktiga för att klara en högskoleutbildning, och språket är också på många sätt lärarens viktigaste verktyg. För tillträde till grundlärar- och ämneslärarutbildningen kommer det att krävas betyget C i kursen Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3 och för tillträde till förskollärarutbildningen betyget D i motsvarande kurser. Bestämmelserna om skärpta antagningskrav ska börja tillämpas inför hösten 2027.  

Höjd ersättning

De skärpta antagningskraven innebär att färre lärarstudenter kommer att antas. Det frigör resurser för att göra ett kvalitetslyft i lärar- och förskollärarutbildningarna. Dessa resurser gör det möjligt att höja ersättningsbeloppen så att lärosätena får mer resurser per student för utbildningarna. På så sätt kan de bland annat få mer lärarledd tid och utbildningens kvalitet kan höjas.

Kognitionsvetenskap får större plats i utbildningarna

Innehållet i lärarutbildningen reformeras för att bättre förbereda studenterna för läraryrket genom att utöka ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier. Kognitionsvetenskap får större plats i utbildningarna och studenterna får därmed bättre förutsättningar att planera och genomföra undervisning som stödjer elevernas lärande. För att blivande grundlärare ska bli bättre förberedda för att undervisa de yngre barnen i att läsa och skriva ökar även undervisningen i svenska.

Förändringarna som rör ett reformerat innehåll i lärarutbildningarna samordnas med införandet av en tioårig grundskola och arbetet med nya läroplaner och införs därför hösten 2028.

Nya uppdrag till lärosätena 2026

Regeringen har också gett de universitet och högskolor som har lärarutbildningar i uppdrag att gemensamt planera så att dimensioneringen av lärarutbildningen motsvarar studenternas efterfrågan och skolhuvudmännens behov. För att det ska finnas behöriga lärare och förskollärare i hela landet har lärosätena också möjlighet att samverka med kommuner kring lärcentrum, lokala platser där lärarutbildning kan bedrivas nära studenterna med bibehållen kvalitet. Under 2026 avsätts 7 miljoner kronor för att lärosätena ska kunna utveckla sina utbildningssamarbeten för ett fortsatt utbud av lärarutbildningar i hela landet. Dessutom avsätts 1 miljon kronor för att kartlägga lärarutbildning i små ämnen där studentunderlaget är för litet för att en lärarutbildning ska kunna anordnas.

För att lärosätena ska ha kvalificerade lärare som undervisar i kognitionsvetenskap på lärarutbildningarna får ett antal lärosäten medel för att anordna kompetensutvecklingsinsatser för dessa lärare. Under 2026 avsätts 4 miljoner kronor för vidareutbildning i kognitionsvetenskap.

Uppföljning av reformen

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) får också i uppdrag att följa upp reformen så att regeringen kan säkerställa att reformens syften uppnås. Under perioden 2026–2031 ska UKÄ följa upp implementeringen av reformen och bland annat sammanställa samt analysera samverkan och utbud. Det är viktigt för att kunna få en samlad bild av utvecklingen.