Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet

Viktiga steg för att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

Publicerad 15 januari 2026

I Sverige ska vi ha jämställda löner. Regeringen föreslår därför flera åtgärder för att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Genom förslagen i lagrådsremissen Genomförande av lönetransparensdirektivet ska enskilda få bättre insyn i lönesättningen. Bland förslagen finns åtgärder som ska göra det lättare att få information om lön och genomsnittlig lön, både för arbetssökande och arbetstagare.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff med jämställdhetsminister Nina Larsson den 15 januari 2026 (pdf 1 MB)

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 2024 var löneskillnaden mellan kvinnor och män 10,2 procent och den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent. I syfte att motverka osakliga löneskillnader och lönediskriminering genomförs nu EU:s lönetransparensdirektiv i svensk rätt. Det innebär bland annat ökad transparens och insyn i lönesättningen samt nya sanktioner och rättegångsregler.

– Lönediskrimineringen måste bort. Lika lön ska gälla oavsett kön. Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.

Flera nya regler men begränsad administration

För regeringen är det centralt att det svenska genomförandet av lönetransparensdirektivet så långt det är möjligt begränsar den administrativa bördan för arbetsgivare och värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Detta har därför varit en viktig utgångspunkt för förslagen, som bygger vidare på de bestämmelser om aktiva åtgärder och lönekartläggning som finns i diskrimineringslagen.

Förslagen som regeringen avser lägga fram innebär bland annat att:

• Arbetsgivaren ska informera arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för den befattning som ska tillsättas.
• Arbetsgivaren ska på begäran av en arbetstagare lämna information till arbetstagaren om genomsnittlig lön för andra arbetstagare som utför lika eller likvärdigt arbete.
• Arbetsgivare med minst 100 anställda ska sammanställa en lönerapport med uppgifter om bland annat skillnader i genomsnittlig lön mellan kvinnor och män. Lönerapporterna ska lämnas till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Vissa delar av rapporterna ska offentliggöras av DO.
• Arbetsgivare som bryter mot bland annat skyldigheten att lämna information till arbetssökande och arbetstagare ska vara skyldiga att betala skadestånd. En arbetsgivare som inte har uppfyllt sina skyldigheter att bland annat lämna lönerapporten till DO ska vara skyldig att betala en sanktionsavgift till staten.
• Rättegångsregler ändras för att stärka möjligheten för enskilda att genomdriva sina rättigheter. Till exempel införs en möjlighet för den som anser sig ha blivit diskriminerad att föra talan om att få det fastställt, och preskriptionstiden förlängs till tre år.

I lagrådsremissen föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Kort om lönetransparensdirektivet

Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet. Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer.

I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Utredningen överlämnade sitt betänkande Genomförande av lönetransparensdirektivet (SOU 2024:40) till regeringen i maj 2024. Betänkandet har därefter remitterats. Den 15 januari beslutade regeringen en lagrådsremiss i ärendet och avser att lämna en proposition till riksdagen under våren. Regeringen föreslår i lagrådsremissen att lagändringarna som genomför direktivet ska träda i kraft den 1 juli 2026.