Pressmeddelande från Finansdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet

Ny kärnkraft är en samhällsinvestering som förutsätter en ny roll för staten

Publicerad 10 april 2026

Ny kärnkraft innebär ett långsiktigt åtagande för samhället. Den kräver privata investeringar såväl som insatser från statens sida. Regeringen föreslår nu i vårändringsbudgeten för 2026 dels ett statligt majoritetsägande i Videberg Kraft AB, dels att staten tar en roll i finansieringen av det framtida systemet för omhändertagandet av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle genom att lyfta av risk för den som gör de första investeringarna. Den som producerar avfallet ska även fortsatt stå för sin del av kostnaderna.

Sverige behöver mer fossilfri baskraft för att möjliggöra elektrifieringen, för ökad försörjningstrygghet och för att säkra konkurrenskraftiga elpriser. Vid sidan av klimatskäl, visar också den senaste tidens störningar i energileveranser på grund av internationella konflikter ytterligare motiv till sådana investeringar. Det är samtidigt viktigt att ta ansvar för offentliga finanser och skattebetalarnas pengar vid bygget av ny kärnkraft. En finansieringsmodell för ny kärnkraft finns på plats, och företag som vill investera i nya reaktorer kan ansöka om statligt stöd.

– Avsikten är att begränsa den första aktörens andel av de fasta kostnaderna med hänsyn till att fler reaktorer förväntas tillkomma som i slutändan ska dela på totala fasta kostnader. Vi ser redan nu att det finns intresse från flera aktörer att bygga kärnkraft i Sverige, säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

–  I det här projektet kan vi kombinera Vattenfalls vana att driva kärnkraftverk med industrins kunnande, och genom att staten går in som ägare ser vi nu till att det får ytterligare stadga. Ett statligt ägande blir också ett sätt att ge större trygghet för skattebetalarnas pengar, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

– Sverige är en kärnkraftsnation, och blir nu ännu starkare. När industrin elektrifieras och elbehovet växer krävs långsiktiga lösningar. Nu tar regeringen nästa steg för att förtydliga statens roll och ansvar i den vidare utbyggnaden av kärnkraft, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Sverigedemokraterna har alltid sett behovet av kärnkraft i Sverige och förstår såväl den historiska som den framtida kopplingen mellan kärnkraft, stat och industri. Nybyggnation av kärnkraft är en förutsättning för framtida livskraftig industri och utgör ett samhällsintresse varför statligt ägande är motiverat, säger Tobias Andersson, ordförande i näringsutskottet i riksdagen.

Bolaget Videberg Kraft AB ansökte i december 2025 om stöd för att bygga nya reaktorer på Väröhalvön i Varbergs kommun. Projektet väntas ge en total elektrisk effekt på cirka 1 500 megawatt (MW) och planeras omfatta tre till fem kärnkraftsreaktorer, så kallade SMR-reaktorer. Videberg Krafts ansökan om ca 1 500 MW ny kärnkraft utgör cirka 30 procent av den totala effekten om upp till cirka 5000 MW, som regeringen i propositionen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft (prop. 2024/25:150) har bedömt att stödet för investeringar i nya kärnkraftsreaktorer totalt bör omfatta. Regeringen föreslår nu flera bemyndiganden i vårändringsbudgeten för år 2026 kopplat till projektet.

Statligt majoritetsägande i Videberg Kraft AB

I vårändringsbudgeten för 2026 söker regeringen ett bemyndigande från riksdagen att under 2026 och 2027 förvärva aktier i Videberg Kraft som ger staten en röst- och ägarandel på 60 procent, och besluta om ett inledande kapitaltillskott till bolaget på sammanlagt högst 1,8 miljarder kronor. Bolaget ägs i dag till 80 procent av det statligt helägda Vattenfall och till 20 procent av Industrikraft i Sverige, som är en sammanslutning av några av de största industriföretagen i Sverige.

Regeringen avser att ingå avtal om att förvärva aktier i Videberg Kraft under 2026. Den formella överlåtelsen av aktierna förväntas ske under andra halvåret 2027. 

Möjlighet till justering av statens ägarandel

Byggnationen av nya reaktorer är ett komplext investeringsprojekt, förenat med ett stort antal osäkerheter. Regeringen bedömer att det bör finnas möjlighet att öka eller minska statens röst- och ägarandel i bolaget, och begär därför ett bemyndigande för att kunna justera ägandet i intervallet 51–65 procent fram till dess att reaktorerna är färdigbyggda och tas i drift.

Ett bemyndigande begärs också för att kunna tillskjuta kapital till bolaget på högst 34,3 miljarder kronor under byggperioden, förutsatt att även övriga ägare skjuter till sin andel av kapitalet.

Båda dessa bemyndiganden ska gälla fram till dess att reaktorerna tas i rutinmässig drift, dock längst till år 2045

Fasta kostnader i ett nytt kärnavfallsprogram för nya reaktorer

Det behövs tydlighet kring vilka förutsättningar som bör gälla för finansiering av omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer i ett nytt kärnavfallsprogram för aktörer som vill bygga nya reaktorer. Regeringen söker bemyndigande om att under 2026 och 2027 kunna ingå avtal med Videberg Kraft om hur stor andel av de fasta kostnaderna samt fördyrningar av fasta kostnader i ett nytt kärnavfallsprogram som bolaget respektive staten ska ansvara för.

De förväntade fasta kostnaderna för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik beräknas uppgå till totalt cirka 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå. Regeringen bedömer att de fasta kostnaderna bör fördelas mellan de aktörer som investerar i ny kärnkraft, likt vad som gäller för befintlig kärnkraft. För att Videberg Kraft, som första aktör in i ett nytt kärnavfallsprogram, inte ska behöva riskera att stå för hela den fasta kostnaden och ensamt ansvara för det nya programmet anser regeringen att det är motiverat med ett statligt åtagande.

Förslaget innebär att staten ska kunna förhandla om att åta sig ett ekonomiskt ansvar för en andel fasta kostnader med den första aktören i väntan på att nya aktörer kan komma in i ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik. Bemyndigandet föreslås uppgå till 122 miljarder kronor samt 61 miljarder kronor för eventuella fördyringar i 2026 års prisnivå mellan åren 2035–2159, vilket endast är ramen för vad staten kan förhandla och avtala om. En förutsättning för att kunna ingå avtalet är att stödet är förenligt med EU:s statsstödsregler.

Statens åtagande kommer beslutas i avtal i relation till vad den första aktörens andel av fasta kostnader blir. För varje ny aktör som investerar i ny kärnkraft och som ansluter till ett nytt kärnavfallsprogram med etablerad slutförvarsteknik kommer statens åtagande att minska. Vid investeringar i ny kärnkraft som avser en total elektrisk effekt om cirka 5 000 megawatt upphör statens åtagande för kärnavfallsprogrammets förväntade fasta kostnader genom att det då bärs av aktörerna.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Kärnkraftssatsningar (miljoner kronor)
	2026	2027	2028
Avtal om aktieförvärv och kapitaltillskott i Videberg Kraft AB under perioden åren 2026–2027		1 800

 

Anslagspåverkan

Förslagen innebär inga anslagsökningar för år 2026. 1,8 miljarder kronor för förvärvet av aktier och kapitaltillskott till Videberg Kraft AB beräknas för år 2027. Medel för de framtida kapitaltillskotten beräknas från och med år 2030. Bemyndigandet om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram kan förväntas innebära utgifter för staten först från och med år 2035 till och med år 2159.