Pressmeddelande från Socialdepartementet

Folkhälsomyndigheten ska utreda risker med generativ AI för barn och unga

Publicerad 09 juli 2026

Generativ AI, som skapar innehåll utifrån användarens instruktioner, blir allt vanligare i barns och ungas vardag. Regeringen ger nu Folkhälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa kunskap om riskerna med barns och ungas användning av generativ AI i förhållande till deras psykiska hälsa och välmående. Myndigheten ska utifrån detta ta fram vägledningar och rekommendationer på området. Syftet är att stärka stödet till barn och unga, vårdnadshavare och andra berörda aktörer.

– Barn och unga är särskilt sårbara för de risker som generativ AI kan medföra. Vi måste agera nu för att säkerställa att tekniken inte påverkar deras psykiska hälsa och välmående negativt. Det är avgörande att både barn, unga och vårdnadshavare får rätt stöd och vägledning för att navigera i den digitala miljön på ett säkert sätt, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Barn har rätt till en trygg och säker uppväxtmiljö, och det gäller även den digitala världen. Det är vår skyldighet som samhälle att skydda barn från skadligt innehåll och skadlig användning av generativ Al, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– Vi kan inte låta barns och ungas psykiska hälsa bli ett experimentfält för ny teknik. Generativ AI kan vara ett viktigt verktyg, men den kan också förstärka negativa tankemönster, skadliga ideal och ensamhet. Samhället måste ligga steget före, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.

Enligt Internetsstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2025 använder över hälften av barn i åldern 8–19 år olika AI-verktyg, och användningen är som högst bland ungdomar på högstadiet och gymnasiet. Många barn använder AI som en kompis, för att få råd i vardagen eller för att hantera sociala relationer. Samtidigt finns det indikationer på att denna användning kan påverka barns och ungas psykiska hälsa och välmående negativt, exempelvis genom förstärkning av negativa tankemönster, försämrad förmåga till mänskliga relationer, sömnstörningar och spridning av felaktig hälsoinformation.

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag av regeringen att sammanställa befintlig kunskap om riskerna med generativ AI i förhållande till barns och ungas psykiska hälsa och välmående. Utifrån denna kunskap ska myndigheten ta fram vägledningar och rekommendationer på området, som är anpassade för barn, unga, vårdnadshavare samt i övrigt berörda verksamheter och aktörer.

De vägledningar och rekommendationer som Folkhälsomyndigheten ska ta fram ska komplettera befintliga rekommendationer om barns och ungas digitala medieanvändning. Det inkluderar de åldersanpassade rekommendationerna om barns skärmanvändning samt rekommendationerna till föräldrar för egen skärmanvändning när de är tillsammans med sina barn, som Folkhälsomyndigheten sedan tidigare tagit fram på uppdrag av regeringen.

I uppdraget ingår att Folkhälsomyndigheten ska föra dialog med andra berörda myndigheter, som Konsumentverket, Mediemyndigheten och Post- och telestyrelsen, samt med andra relevanta aktörer såsom organisationer i det civila samhället. Genom detta kan det säkerställas att vägledningarna och rekommendationerna blir så relevanta och användbara som möjligt.

Folkhälsomyndigheten ska lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 juni 2027. Delredovisningen ska innehålla resultatet av kunskapssammanställningen samt framtagna vägledningar och rekommendationer.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 november 2027. Då ska Folkhälsomyndigheten redogöra för hur kunskapen, vägledningarna och rekommendationerna har spridits och kommunicerats, samt lämna bedömningar av behovet av, samt i förekommande fall förslag på, fortsatta åtgärder inom området.