Skydd av barn och unga i digitala miljöer

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa kunskap om risker med barns och ungas användning av generativ artificiell intelligens (AI) i förhållande till barns och ungas psykiska hälsa och välmående.

Generativ AI, som skapar innehåll utifrån användarens instruktioner, blir allt vanligare i barns och ungas vardag. Regeringen ger nu Folkhälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa kunskap om riskerna med barns och ungas användning av generativ AI i förhållande till deras psykiska hälsa och välmående. Myndigheten ska utifrån detta ta fram vägledningar och rekommendationer på området. Syftet är att stärka stödet till barn och unga, vårdnadshavare och andra berörda aktörer.

I april 2026 gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att analysera sambandet mellan barns hälsa och egen smart telefon. I en delredovisning av uppdraget bedömer myndigheten att riskerna överväger nyttorna och rekommenderar därför att vänta med egen smart telefon till det år barnet fyller 13 år.

Regeringen tillsätter en utredning som ska föreslå hur skyddet för barn i digitala miljöer kan stärkas. Uppdraget har en bred ansats och innefattar offentliga och privata aktörers ansvar för att skydda barn samt hur stöd till både barn och föräldrar kan stärkas.

En särskild utredare ska undersöka olika aktörers ansvar för barn i digitala miljöer samt föreslå hur arbetet med att skydda barn i sådana miljöer kan utvecklas och stärkas. Syftet med utredningen är att ge barn ett bättre skydd mot att utsättas för olika former av våld samt skadligt eller annat olämpligt innehåll.

Regeringen ger Mediemyndigheten i uppdrag att kartlägga och analysera i vilken utsträckning och på vilka sätt som sociala medieplattformars algoritmer styr innehåll till flickor och pojkar i åldern 9 till 18 år av olämplig eller skadlig karaktär med fokus på sådant innehåll som skapar eller reproducerar ojämställdhet.

Regeringen har beslutat att ge Mediemyndigheten i uppdrag att kartlägga och analysera hur sociala medieplattformars algoritmer styr innehåll till flickor och pojkar i åldern 9 till 18 år. Syftet är att öka kunskapen inom området, särskilt i en svensk kontext.

Barnombudsmannen har presenterat sin delrapport ”Men det är inget som jag har berättat för någon” för jämställdhetsminister Nina Larsson. Rapporten visar att utsatthet förekommer i både fysiska och digitala miljöer, och att många barn möter betydande hinder i att söka stöd och hjälp.

Regeringen uppdrar åt Folkhälsomyndigheten att hämta in och sammanställa kunskap om samband mellan barns hälsa och välmående och barns innehav av en egen smart telefon samt sprida och kommunicera resultatet av kunskapssammanställningen.

Regeringen ger Mediemyndigheten i uppdrag att utifrån befintlig kunskap sammanställa och sprida information om betydelsen av, och sambandet mellan, läsförmåga och medie- och informationskunnighet (MIK) för att stärka samhällets motståndskraft mot bland annat desinformation och otillbörlig informationspåverkan. Informationsinsatsen ska riktas till aktörer som arbetar med frågor kopplade till läsning och MIK samt till aktörer inom totalförsvaret.

Digitala medier är i dag en stor del av både barn och vuxnas vardag. De erbjuder möjligheter till gemenskap, men den digitala miljön kommer med stora utmaningar. Det kan handla om spridning av skeva kroppsideal i sociala medier, spridning av desinformation, att pornografi med inslag av våld finns lättillgängligt för barn och att hot och hat sprids i digitala miljöer. Att bekämpa den här typen av skadligt innehåll och värderingar är en viktig fråga för regeringen.

Regeringen beviljar Stiftelsen Allmänna Barnhuset medel för två nationella studier som ska ge fördjupad kunskap om våld mot barn och ungas utsatthet för sexuella övergrepp, inklusive via digitala medier.

Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag av regeringen att ur ett jämställdhetsperspektiv undersöka hur flickors och unga kvinnors livsval påverkas av det innehåll som de exponeras för i sociala medier. Myndigheten ska också undersöka vilken förväntan unga män får på kvinnor baserat på innehållet.

Den 3 december träffade jämställdhetsminister Nina Larsson och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall representanter från civilsamhället och från TikTok, Snapchat, Google och Meta. En nulägesbild av situationen i dag och åtgärder som krävs för att skydda barn från grooming och sexuell exploatering på sociala medier stod i fokus.

Fredagen den 28 november kommer socialtjänstministern hålla ett möte med anledning av att e-handelsföretag i flera uppmärksammade fall sålt sexdockor som föreställer barn. Flera aktörer har kallats till möte, däribland e-handelsföretag, barnrättsorganisationer och myndigheter.

Den 17 november inledningstalar Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall på en konferens som arrangeras av barnrättsorganisationen ECPAT. Syftet med mötet är att utforska hur innovation och teknik kan användas för att förebygga sexuella övergrepp och stärka barns trygghet på nätet.

Efter uppmärksammade fall av att e-handelsföretag säljer sexdockor som föreställer barn kallar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall till sig flera aktörer, bland annat e-handelsföretag, barnrättsorganisationer och myndigheter.

Vid det informella ministerrådsmöte i Horsens, Danmark den 9 oktober, har EU:s medlemsländer antagit Jutland-deklarationen, ett gemensamt europeiskt initiativ för att stärka skyddet av barn och unga i den digitala miljön.

Regeringen uppdrar åt en särskild utredare att bland annat analysera förutsättningarna för att införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier. Meningen är att stärka skyddet för barns hälsa och trygghet i digitala miljöer.

Måndag den 6 oktober 2025 börjar Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag att skicka ut en broschyr med rekommendationer om barns och ungas skärmanvändning. Syftet är att främja hälsosamma vanor för barns digitala medieanvändning.