"Framtida skoldåd måste förhindras"
Publicerad
Statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson den 24 augusti 2026, Svenska Dagbladet.
Vi måste bli bättre på att upptäcka om någon är farlig på riktigt och på väg att begå mycket allvarliga våldsdåd. En Skoldådskommission ska arbeta för förhindra framtida dåd, skriver regeringens tre partier gemensamt.
Trollhättan den 22 oktober 2015. Eslöv den 19 augusti 2021. Malmö den 21 mars 2022. Örebro den 4 februari 2025. Alla är de exempel på fruktansvärda skoldåd som har skakat om vårt land.
Och nu hände det som inte fick hända igen – i Fagersta den 21 augusti 2026.
Det som för många är förknippat med glädje och förväntan med skolstarten blev för dem en mardröm. En 17-årig flicka dödades och tre pojkar skadades i ett brutalt våldsdåd som återigen inträffat på vad som ska vara en av vårt samhälles allra tryggaste platser.
Det är naturligtvis ännu alldeles för tidigt att dra några konkreta slutsatser om vad som ligger bakom skoldådet i Fagersta. Polisens utredning fortsätter och tids nog kommer motivet klarna svaret ges på viktiga frågor. Men en sak är redan tydlig för alla: detta får inte hända i Sverige.
Vi måste bli bättre på att upptäcka om någon är farlig på riktigt och på väg att begå mycket allvarliga våldsdåd, och agera innan det är för sent.
Vi är många i Sverige – inte minst föräldrar – som vaknade i lördags morse med känslan av att det räcker nu. Inte en gång till. Vi kommer därför att redan nu tillsätta en Skoldådskommission.
Under den här mandatperioden har vi vidtagit många olika åtgärder för att förebygga och förhindra våldsdåd i skolor, byggda på tidigare erfarenheter.
Den 1 juli 2025 skärpte vi skolornas ansvar för säkerheten, och vi har sett till att skolorna har både lagliga förutsättningar och extra resurser att kunna höja sin säkerhet genom exempelvis låssystem, skalskydd och kamerabevakning.
Vi har rivit sekretesshinder i syfte att göra det enklare för skola, socialtjänst och polis att samverka, upptäcka risker och sätta in rätt insatser i tid. Vi har tagit fram en ny nationell strategi mot terrorism och våldsbejakande extremism. I somras fick polisen betydligt effektivare verktyg för att ta ned material från sociala medier som syftar till att rekrytera unga till att begå allvarliga brott.
Vi gör en översyn av den psykiatriska tvångsvården för att bättre kunna fånga upp personer som utgör en fara för sig själva eller andra. Och ett antal myndigheter har fått i uppdrag att stärka arbetet med att förhindra så kallade vansinnesdåd och skolattacker. För att bara ta några exempel.
Men det är tyvärr uppenbart att mer behöver göras. Kommissionen ska därför göra en bred kartläggning och analys av samtliga skoldåd som har drabbat Sverige de senaste femton åren. Utifrån den här kartläggningen ska Sveriges insatser före, under och efter dåden att analyseras och lärdomar dras inför framtiden.
Det kommer också ingå i uppdraget att titta på erfarenheter och lärdomar från andra länder, till exempel en genomgång av det gedigna utredningsarbete som gjorts i Finland efter skjutningarna i Jokela och Kauhajoki. Syftet är tydligt: att förhindra framtida skoldåd.
Skoldådskommissionens uppdrag kommer att vara:
- Analysera hur framtida skoldåd ska kunna förebyggas och förhindras. Det handlar bland annat om att utvärdera och utarbeta metoder för hur polis, skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård tidigt ska kunna identifiera riskbeteenden för att stoppa potentiella våldsdåd i ett tidigt skede. I detta har psykiatrin en särskilt viktig roll.
- Stoppa radikaliseringen och rekrytering till våldsdåd på nätet. Analysera de digitala miljöer som odlar och främjar våldsbejakande extremism och analysera de insatser som görs för att motverka radikalisering och förebygga våldsdåd. Även kopplingar till nätverk som aktivklubbar och liknande rörelser inom bland annat högerextremism, autonom vänster och våldsbejakande islamism ska ingå i analysen. Kommissionen ska också se över vilka krav som bör ställas på andra aktörer, exempelvis sociala medieplattformar, bland annat för att upptäcka hot i ett tidigt stadium och för att avlägsna våldsbejakande material.
- Förstärka skolornas säkerhetsarbete. Regeringen har redan vidtagit en rad åtgärder för att stärka säkerheten i skolorna, kommissionens uppdrag blir att följa upp det praktiska genomförandet och överväga om det finns anledning att vidta ytterligare åtgärder. Det kan bland annat handla om att införa nationella standarder för skalskydd, låssystem, övervakningskameror och larmsystem.
- Stärka eftervården och krisstödet. I kommissionens uppdrag ska ingå att utvärdera arbetet med stödarbetet för drabbade elever, personal och anhöriga samt överväga förbättringar. I arbetet som följer efter ett våldsdåd ligger även en viktig preventiv aspekt. Efter ett våldsdåd finns en risk för att andra inspireras att göra liknande dåd. Kommissionen ska analysera riskerna för så kallade copycats och hur risken kan minskas för att inträffade skoldåd inspirerar nya gärningsmän.
Genom att göra en total genomlysning av de skoldåd som drabbat vårt land de senaste femton åren och ta till vara den kunskap som andra länder har byggt upp kan vi bli bättre på att upptäcka farliga individer och förhindra våldsdåd innan det är för sent.
Vi utesluter inte någon åtgärd. Vi är beredda att göra vad som krävs för att se till att det som inte får hända, inte händer igen.