Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Tanzania
Publicerad
Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Tanzania samt en länk till rapporten i sin helhet.
Ladda ner:
Tanzania har ett konstitutionellt skydd för de mänskliga rättigheterna och tillämpar ett flerpartisystem. Situationen för de mänskliga rättigheterna är emellertid svår överlag vad gäller såväl de medborgerliga och politiska rättigheterna som de ekonomiska och sociala rättigheterna. De senaste årens ökade tillämpning av befintlig lagstiftning som begränsar de mänskliga rättigheterna, samt antagandet av ny lagstiftning, har haft en negativ inverkan. Den relativa andelen av befolkningen som lever i inkomstfattigdom minskade kraftigt 2007–2012 vilket innebär att de ekonomiska och sociala rättigheterna stärkts för en betydande del av befolkningen. Minskad mödra- och barnadödlighet, minskade hiv-relaterade dödsfall samt förbättrad tillgång till skola utgör några av förbättringarna. På grund av befolkningsökningen förblir dock det absoluta antalet inkomstfattiga konstant och under 2012–2018 sågs därtill en tydlig avmattning av fattigdomsminskningen.
Presidentämbetet är starkt och statschefen ges befogenhet att utnämna nyckelpositioner i statsförvaltning, rättssystemet och vissa kommissioner, vilket påverkar graden av oberoende hos dessa. Straffrihet är vanlig och tilltagande. Respekten för rättsstatens principer bedöms sedan förra valet år 2015 ha försvagats. Det råder ett klimat av nolltolerans mot regimkritiker. Politisk pluralism och deltagande hindras i större grad bland annat genom införandet av ny lagstiftning som begränsar oppositionens möjlighet att verka. Oppositionen utsätts regelbundet för trakasserier, brottsmålsåtal och våld. Mordförsök och mord på oppositionspolitiker förekommer. Tanzania uppvisar en viss förbättring vad gäller korruption, ett av få områden som gjort framsteg vad gäller den demokratiska samhällsstyrningen.
En del av den lagstiftning som nyligen har antagits begränsar det civila samhällets och medias utrymme. Lagarna förhindrar och kriminaliserar akademisk frihet, fri publicering av nyheter och opinionsbildning. Trakasserier, arresteringar, kränkningar, avstängningar, husarrester, våld och hot utgör vardag för bland annat journalister, aktivister och oppositionella politiker. Medieföretag stängs ned, stäms för förtal, och fråntas finansiering om de ej rapporterar regeringsvänligt.
Könsdiskriminering är förbjudet enligt lag men en patriarkal kvinnosyn, föråldrade lagar samt brist på resurser och politisk vilja innebär att kvinnors rättigheter respekteras i en lägre grad än mäns. Könsbaserat våld i olika former utgör ett allvarligt problem. Antalet rapporterade fall av våld, främst sexuellt våld, mot barn har ökat alarmerande. En av tre flickor är gifta före 18 års ålder. Gravida flickor utestängs från skolgång, även efter förlossning. Könsstympning är fortsatt ett problem men förekomsten har minskat sedan det förbjöds i lag för 20 år sedan. Tron på häxkraft utsätter personer med albinism för övergrepp såsom mord och amputeringar av kroppsdelar för illegal handel. Hbtq-personer diskrimineras, tvingas dölja sin läggning och kan inte registrera sina intresseorganisationer. Arresteringar och tortyr av homosexuella förkommer.
Kontakt
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator
Mänskliga rättigheter i världen
Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.