Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Algeriet

Publicerad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Algeriet samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Algeriet befinner sig sedan början av 2019 i en omfattande politisk och social omställningsprocess och situationen utvecklas löpande. Vissa förbättringar av respekten för demokratin och de mänskliga rättigheterna i landet har skett, men stora utmaningar kvarstår. Tidigare presidenten Abdelaziz Bouteflika avgick den 2 april 2019. En interimspresident tillsattes i enlighet med konstitutionen. Två presidentval har därefter ställts in i brist på kandidater. Algeriets konstitutionsråd meddelade i juni att interimspresidenten kunde sitta kvar till dess att en ny president valts.

Den senaste utvecklingen inleddes den 22 februari 2019 när tiotusentals personer bröt mot det rådande demonstrationsförbudet i Alger för att protestera mot dåvarande presidenten Bouteflikas avsikt att kandidera en femte gång. Protesterna har därefter utvecklats till en folklig rörelse, hirak, som fortsatt att samla hundratusentals algerier över hela landet varje fredag. Studentdemonstrationer hålls regelbundet varje tisdag.

Kraven från demonstranterna har fokuserat på att få ett nytt politiskt styre, institutionella styrnings- och demokratifrågor, att få bort oligarkier och att bekämpa korruption. Bouteflikas familj har tvingats bort från makten och ställts inför rätta för ekonomiska oegentligheter. Klaner, som tidigare haft stort politiskt inflytande, har tvingats lämna sina positioner. De etablerade politiska partiernas sammansättning och verksamhet har påverkats. Nationella befrielsefronten, FLN, som sedan självständigheten varit det statsbärande partiet, har förlorat sin särställning. Flera politiska ledare har tvingats lämna, anklagade för korruption.

Ingen enskild politiker, partiorganisation, eller andra aktiva organiserade politiska grupper har hittills framträtt som ledare för proteströrelsen. Vissa framsteg av rättighetskaraktär har uppnåtts då medborgarnas yttrande-, press-, och informationsfriheter har förbättrats. Mötesfriheten har stärkts genom att demonstrationer nu är ett politiskt faktum. Internet har generellt varit tillgängligt och sociala medier har blivit ett viktigt verktyg för ökad yttrandefrihet och har berett marken för ett generationsskifte i algerisk politik. Civilsamhällesorganisationer har samverkat med demonstranterna och bidragit till att bibehålla demonstrationernas icke-våldsamma karaktär.

Framstegen begränsas av myndigheternas många tillslag mot journalister, aktivister och politiker. I samband med demonstrationerna har polis och gendarmeri genomfört riktade arresteringar och tidvis våldsamt skingrat demonstranter med tårgas och vattenkanoner. Personer som deltagit i gruppaktioner av studenter, fackförbund, akademiker, läkare, jurister, har tagits in till förhör på oklara grunder. Det finns rapporter om infiltratörer bland demonstranterna, vars uppgift är att begränsa olika åsiktsuttryck. Det förekommer uppgifter om att feministiska protester saboterats, främst av religiöst motiverade aktörer.

Få ändringar i lagstiftning har hittills skett som ett resultat av hirak-rörelsen. Det algeriska rättsväsendet är inte fristående från den politiska makten eftersom presidenten utser samtliga domare och åklagare. Det innebär betydande rättsosäkerhet trots att rättegångar är offentliga och att bland annat rätt till försvarare och rättshjälp finns. Familje- och andra personliga relationer, samt socioekonomisk status, påverkar domstolarnas beslut och gör att principen om likhet inför lagen kan ifrågasättas.

När det gäller straffrihet har korruptionsbrott hamnat i fokus under 2019 genom en rad uppmärksammade rättegångar mot makthavare från Bouteflikas tid vid makten.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.