Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Västsahara

Publicerad 11 juni 2020

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Västsahara samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Västsahara – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer situationen per den 30 juni 2019 (pdf 218 kB)

Västsahara är uppsatt på FN:s lista över icke-självstyrande territorier och åtnjuter rätt till självbestämmande enligt Internationella domstolens yttrande från 1975 samt resolutioner i FN:s säkerhetsråd. Marocko kontrollerar de facto större delen av Västsahara (cirka 80 procent) och bär ansvaret för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna i det området.

Det västsahariska folkets rätt till självbestämmande har hittills inte kunnat förverkligas. Inom ramen för den FN-ledda processen för att nå en politisk lösning möttes parterna, Marocko och Polisario, i direkta samtal vid två tillfällen 2018 och 2019, vilka var de första sådana möten på närmare ett decennium. Processen avstannade dock efter det att FN:s generalsekreterares personlige sändebud för Västsahara, Horst Köhler, lämnade sitt uppdrag i slutet av maj 2019. Det är ovisst när direkta samtal mellan parterna kan återupptas.

Inskränkningar av de mänskliga rättigheterna är särskilt påtagliga för personer och enskilda organisationer som verkar för det västsahariska folkets självbestämmande. Enligt marockanskt synsätt omfattas Västsahara i det marockanska territoriet. Marockansk lagstiftning förbjuder ifrågasättande av landets territoriella integritet, och ligger till grund för rådande begränsningar i förhållande till yttrande-, förenings och församlingsfrihet.

Rättsväsendet är formellt sett oberoende men är inte immunt mot yttre påverkan. Brister i rättssäkerheten kan bland annat kopplas till att oskuldspresumtionen inte alltid respekteras fullt ut i rättsprocesser. FN:s arbetsgrupp för godtyckliga frihetsberövanden har i flera granskade fall 2017-2019 kommit fram till att frihetsberövanden i strid med de mänskliga rättigheterna varit godtyckliga t ex haft koppling till uttryckande av politiska åsikter om Västsaharas rätt till självbestämmande.

Flera journalister har de senaste åren åtalats och dömts till fängelse, till exempel i samband med att de bevakat demonstrationer.

Tortyr förekommer enligt klagomål till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) och andra källor. Anklagelser om tortyr utreds sällan trots att lagen föreskriver det. Det finns få, om ens några, fall där ansvariga personer ställts till svars. 2019 fick det marockanska rådet för mänskliga rättigheter (Commission Nationale des Droits de l’Homme - CNDH), som har regionala avdelningar i Västsahara, mandatet att fungera som nationell förebyggande mekanism mot tortyr.

Regelbundna val sker till marockanska regionala församlingar och till det marockanska parlamentet. Vid valen 2015 respektive 2016 var huvuddelen av de som invaldes västsaharier. Den folkomröstning som skulle avgöra Västsaharas status (självständighet eller införlivande i Marocko) efter stilleståndsavtalet 1991 har inte kunnat äga rum i brist på överenskommelse mellan Marocko och Polisario om villkoren för folkomröstningen. Sedan Marocko lade fram sin autonomiplan 2007 har man motsatt sig möjligheten att hålla en folkomröstning som har självständighet för Västsahara som ett alternativ.

Kvinnor åtnjuter traditionellt en stark ställning i det västsahariska samhället. Samtidigt är kvinnor underrepresenterade inom politiken och arbetslivet och är föremål för diskriminerande lagstiftning vad gäller till exempel arvsrätt.