Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Ungern

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Ungern samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Ungern är en parlamentarisk demokrati med regelbundna val. Författningen föreskriver en maktdelning mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt och garanterar oberoende domstolar.

Utvecklingen för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer i Ungern är dock oroande. Ungern har vid upprepade tillfällen under det senaste decenniet fått kritik från EU, FN, Europarådet, OSSE och en rad enskilda organisationer gällande upprätthållandet av rättsstatens principer och demokratiska värden men också efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna.

Sedan 2010 har maktbalansen tydligt förskjutits till förmån för regeringen samtidigt som de institutionella motvikterna och kontrollinstanserna försvagats eller politiserats. Detta gäller inte minst rättsväsendet och tillsättandet av domare. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) karaktäriserade det senaste valet som ägde rum 2018 som fritt, men inte rättvist i fråga om förutsättningar. Sammanblandning av statens och regeringspartiets resurser ansågs ha underminerat andra partiers möjlighet att konkurrera på lika villkor.

Europaparlamentet initierade 2018 ett förfarande mot Ungern med hänvisning till misstänkta brott mot EU:s värderingar och EU-domstolen har under 2020 fällt Ungern i fyra överträdelseärenden rörande civilsamhällsorganisationer, högre utbildning och flyktingar.

I Transparency Internationals index över upplevd korruption för 2020 placeras Ungern på den lägsta nivån bland EU-länder. EU-kommissionen pekar på brister i ramverk och praxis för att motverka korruption bland annat vad gäller att utreda och lagföra korruption som kan beröra högt uppsatta tjänstemän och deras närmaste krets.

Situationen vad gäller mediefrihet är oroande. Ägarkoncentrationen har ökat och transparensen minskat inom mediesektorn genom skapandet av ett mediakonglomerat. Regeringens kontroll över statligt ägd public servicemedia är omfattande, och nyhetsförmedlingen i radio och tv-bolag ligger i linje med regeringens prioriteringar och narrativ.

Ungerska civilsamhällsorganisationer som ägnar sig åt bland annat flyktingar, jämställdhet, korruptionsbekämpning och hbtqi-personers lika rättigheter har i vissa fall fått svårare att verka. Organisationer som arbetar med rättighetsfrågor erhåller sällan statlig finansiering, och är beroende av utländska medel och gräsrotsfinansiering.

Den arbetsrättsliga lagstiftningen är förhållandevis god. Samtidigt är den fackliga anslutningsgraden låg och internationella rapporter hävdar att kränkningar av de fackliga rättigheterna förekommer.

Genom ny lagstiftning har levnadsvillkoren för hbtqi-personer försämrats, bland annat vad gäller samkönade pars möjlighet att adoptera barn.

Ungern rankas på näst sista plats bland EU:s medlemsländer vad gäller jämställdhet mellan könen och regeringens politik befäster stereotypa könsroller såsom kvinnors ansvar för hushållsarbete och barntillsyn. Kvinnor särbehandlas på arbetsmarknaden bland annat i fråga om lön och karriärmöjligheter och är underrepresenterade inom politiken och på ledande poster. Abort är tillåtet före graviditetsvecka tolv och det folkliga stödet för den rådande abortlagstiftningen är stort.

Sedan flyktingkrisen 2015 har regeringen konsekvent utmålat migration som ett nationellt säkerhetshot. Ungerns strikta migrationspolitik och inskränkningar av asylrätten har väckt betydande kritik.

Coronapandemin har slagit hårt mot Ungern och exponerat sjukvårdssystemets svagheter och den hälsostatus hos befolkningen som enligt OECD tillhör de lägre i Europa. Regeringen har i samband med pandemihanteringen skurit ned på det statliga stödet till politiska partier, försvårat tillgången till offentliga handlingar och flyttat intäktskällor från kommunal till statlig nivå. Europarådets kommunalkongress har uppmanat den ungerska regeringen att vända trenden att centralisera offentliga tillgångar.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.