Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Grekland

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Grekland samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Grekland är en parlamentarisk demokrati med fria och regelbundna val. Respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är överlag god.

Såväl den långvariga ekonomiska krisen som efterföljande migrations- och flyktingkris har emellertid inneburit påfrestningar på samhället. En rad reformer genomförs för att ytterligare stärka rättsstaten och demokratin. Korruption förblir ett problem, men de senaste åren har det korruptionsbekämpande arbetet stärkts.

2019 ändrades immunitetsbestämmelserna för parlamentsledamöter liksom för tjänstgörande och före detta ministrar. Ändringen innebar att det blev lättare att väcka åtal för exempelvis korruptionsbrott, men även för andra brott. I oktober 2020 åtalades flera tidigare parlamentsledamöter och medlemmar av det nynazistiska partiet Gyllene gryning för att ha drivit en kriminell organisation samt för delaktighet i flera mord och våldsdåd. Våldsamma attacker från grupper på höger och vänsterkanten mot exempelvis journalister, migranter, asylsökande och hbtqi-personer förekommer. Europarådet har upprepade gånger kritiserat situationen i häkten och fängelser.

Kvinnor har enligt lag samma rättsliga status som män, inklusive inom familjerätten, äganderätten och arbetsrätten. Trots detta förekommer diskriminering av kvinnor på flera plan då landet fortfarande präglas av
patriarkala strukturer. Grekland är det minst jämställda medlemslandet i EU enligt det europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE. Kvinnor är underrepresenterade inom såväl politik som näringsliv. Ett uppmärksammat vittnesmål från OS-guldmedaljören Sofia Bekatorou ledde våren 2021 till ett försenat Metoo-uppvaknande med en våg av avslöjanden kring sexuellt ofredande och våldtäkter. Det politiska etablissemanget ställde sig snabbt bakom Bekatorou och uppmuntrade andra kvinnor att träda fram.

Hbtqi-personers rättigheter har stärkts de senaste åren genom ny lagstiftning, som bland annat erkänner samkönade partnerskap.

Flyktingströmmarna till Grekland har minskat drastiskt de senaste åren. Såväl internationella organisationer som civilsamhället fortsätter dock att rikta skarp kritik mot förhållandena i mottagningscentra och särskilda förvar för asylsökande, bland annat avseende säkerhet, rörelsefrihet, hälsa och sanitet. Branden i mottagningscentret Moria på Lesbos i september 2020 har föranlett EU att finansiera byggandet av nya mottagningscenter på de Egeiska öarna. Civilsamhällsorganisationer har riktat kritik mot att dessa center blir anläggningar där de asylsökandes rörelsefrihet inskränks. Grekiska myndigheter har försäkrat att så inte kommer att bli fallet.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och flera civilsamhällesorganisationer har uppmanat Greklands regering att upphöra med så kallade push-backs av migranter och flyktingar. Kritik har också riktats mot uppgifter om polisövervåld mot bland annat migranter, asylsökande och romer. Hösten 2020 väcktes åtal mot utländska hjälporganisationer och individer för att ha underlättat irreguljär gränsöverträdelse från Turkiet.

Under coronapandemin genomfördes omfattande nedstängningar av samhället vilket periodvis påverkade rörelsefriheten och rätten till utbildning, inte minst för asylsökande barn. Regeringen har kritiserats för polisövervåld i samband med demonstrationer mot coronarestriktionerna, liksom för olika åtgärder med återverkningar på mediefriheten.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.