Stärkt finanspolitiskt ramverk - översyn av budgetlagens bestämmelser om utgiftstak Ds 2009:10
Publicerad Uppdaterad
Ladda ner:
I denna promemoria ses de delar av budgetlagen över som innehåller bestämmelser om tak för statens utgifter och ramar för utgiftsområden. Syftet är att förbättra och förstärka det finanspolitiska ramverket. Ramverket infördes med syftet att komma till rätta med krisen i början av 1990-talet och undvika att en liknande situation skulle inträffa i framtiden.
Med de olika förändringarna lades grunden för en ny process för beredning, beslut och genomförande av statsbudgeten. Den nya processen innebar bland annat att riksdagen först fattar beslut om helheten och sedan om detaljerna inom givna ramar. Finansutskottet fick också en tydlig ledande och samordnande roll i riksdagens budgetprocess. Även regeringens budgetprocess ändrades och utgick från tydliga mål och tillgängliga resurser. De mål som användes avsåg i början statsskulden, men uttrycktes efter något år i termer av den offentliga sektorns finansiella sparande. Utgiftstaket var ett viktigt instrument som användes för att göra det möjligt att uppnå de budgetpolitiska målen.
Av betydelse för budgetprocessens utveckling var också införandet av budgetlagen som riksdagen beslutade om 1996. Budgetlagen reglerar närmare regeringens befogenheter och skyldigheter på finansmaktens område. Den innehåller också bestämmelser om utgiftstaket.
I efterhand kan konstateras att den reformerade budgetprocessen medverkat till att hålla statsfinanserna i gott skick.
Obligatoriskt utgiftstak
När budgettaket infördes övervägde regeringen att det skulle bli obligatoriskt. Såväl finans- som konstitutionsutskottet ansåg dock att ordningen med utgiftstak borde användas några gånger innan riksdagen tar ställning i frågan.
Sedan 1997 har regeringen alltid tillämpat ett tak vid beredningen av förslaget till statsbudget och genomförandet av den budgeterade verksamheten. Under mer än tio års tid har gynnsamma budgetmässiga resultat uppnåtts och goda praktiska erfarenheter vunnits av ordningen med ett utgiftstak. Systemet har dessutom vunnit bred politisk förankring. I promemorian föreslås därför att användningen av tak för statens utgifter ska göras obligatorisk.
Utgiftstak för det tredje året
När utgiftstaket först beslutades avsåg det en treårsperiod. I flera år sattes sedan ett tak för ett nytt tredje år. Men i början av 2000-talet avstod regeringen vid flera tillfällen från att föreslå ett utgiftstak för år tre. Att tidshorisonten för utgiftstaket förkortades innebar en principiell försvagning av den reformerade budgetprocessen. Finansutskottet har av detta skäl kritiserat regeringens val att inte föreslå något tak för det tredje året och framhållit vikten av att upprätthålla treårscykeln.
I denna promemoria framhålls att det treåriga perspektivet är ett viktigt element i den reformerade budgetprocessen eftersom det stärker det finanspolitiska ramverket och ger uttryck för budgetprocessens långsiktiga karaktär. En sådan tidshorisont motsvarar också vad som gäller vid utformningen av det konvergensprogram som Sverige varje år lämnar till EU-kommissionen. Det bör därför vara en skyldighet för regeringen att varje år lämna ett förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året.
Hur ett tak för statens utgifter ska vara avgränsat eller utformat bör inte heller i fortsättningen regleras i lag. När användningen av ett treårigt utgiftstak görs obligatorisk är det dock motiverat att ge viss ökad stadga åt detta. I promemorian görs därför bedömningar av hur frågor kring budgeteringsmarginalen och tekniska justeringar av utgiftstaket kan hanteras för att stärka tilltron till utgiftstaket.
I promemorian lämnas också vissa förslag om ramar för utgiftsområden.
X