Statens offentliga utredningar från Socialdepartementet

Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken SOU 2026:7

Publicerad 04 februari 2026

Utredningen om förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken har lämnat förslag på förutsättningar för ett hälsoekonomiskt ramverk som stärker uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken. Utredningen har även utvärderat alkoholpolitikens styrmedel med fokus på alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet.

Ladda ner:

• Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken, SOU 2026:7 Del 1 (pdf 8 MB)
• Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken, SOU 2026;7 Del 2 (pdf 16 MB)

Utredningens förslag, slutsatser och bedömningar som lämnas ska förbättra uppföljningen och utvärderingen av folkhälsopolitiken. Detta genom hälsoekonomiska analyser och utvärdering av alkoholpolitiska styrmedel i förhållande till det alkoholpolitiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

I första delen av betänkandet föreslår utredningen bland annat:

• att Folkhälsomyndigheten får ett samlat uppdrag att vidareutveckla och förvalta det föreslagna hälsoekonomiska ramverket som presenterats i betänkandet. Förslagen omfattar en översyn av indikatorsystemet, metodstöd till stat, region och kommun, vidareutveckling av simu­lerings­modeller, användning av register­data och kvasiexperimentella metoder för att följa folkhälsan och skatta samhällets kostnader för ohälsa, samt att genomföra effektutvärderingar och hälsoekonomiska utvärderingar inom hela folkhälsopolitiken. Dessutom föreslås ett utökat forskningsuppdrag för att stärka kompetensen inom hälsoekonomiska metoder,
• inrättandet av ett hälsoekonomiskt sekretariat för att utveckla och förvalta myndighetsgemensamma riktlinjer för ekonomiska analyser inom folkhälsoområdet samt inrättandet av en nationell metodhubb för att stärka kompetens och driva metodutveckling inom urvalsundersökningar och annan uppgiftsinhämtning,
• att tillgången till data på folkhälsoområdet stärks. Utredningen presenterar en kartläggning av befintliga data samt en analys som tydliggör brister och behov av rikstäckande och individbaserade data samt hur dessa data kan samlas in,
• att det framgent genomförs ekonomiska utvärderingar av både generella och riktade insatser. Särskilt prioriterat är insatser som rör barn och ungas livsvillkor och levnadsvanor samt insatser som främjar äldres hälsa.

I den andra delen av betänkandet bedömer utredningen bland annat:

• att detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten är effektiva styrmedel för att begränsa alkoholkonsumtionen och därmed minska både de alkoholrelaterade skadorna i befolkningen och de relaterade samhällskostnaderna,
• att även om vissa konsumtionstrender inte entydigt kan relateras till förändringar i dessa styrmedel har de en fortsatt viktig roll för att minska konsumtionen och relaterade skador. I avsaknad av detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten skulle alkoholkonsumtionen och dess medicinska och sociala skador öka, detta skulle även innebära ökade samhällskostnader i termer av sjukdom, skador, förtida död, vård- och omsorgsbehov samt betydande produktionsbortfall,
• att alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet bör ses i samspel med andra åtgärder, som hälsoinformation, begränsningar i marknadsföring, tillgång till vård, tillståndsprövning och reglering av alkoholservering, nykterhetskrav i trafiken samt förebyggande arbete på lokal och regional nivå och inom civilsamhället.