Om dina rättigheter kränks

Om du anser att dina mänskliga rättigheter kränkts finns det olika instanser du kan vända dig till, beroende på vad som inträffat.

Begär omprövning

Om du anser dig ha fått dina rättigheter kränkta genom ett beslut som fattats av en myndighet kan du begära att myndigheten ska ompröva beslutet.

Begär domstolsprövning

I de flesta fall kan du få ditt ärende prövat i domstol, på ett eller annat sätt.

  • Myndighetsbeslut kan i regel överklagas.
  • Brottsliga gärningar kan tas till domstol av åklagare. Om åklagaren väljer att inte väcka åtal, har du i vissa fall möjlighet att göra det själv.
  • Ytterst kan du väcka en skadeståndstalan mot staten.

Det finns tre typer av domstolar i Sverige:

  • De allmänna förvaltningsdomstolarna, som utgörs av förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen. De prövar förvaltningsrättsliga mål mellan enskilda och staten, till exempel mål om tvångsvård av unga eller av missbrukare. Hit överklagar du de flesta myndighetsbeslut.
  • De allmänna domstolarna, som består av tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen. De avgör bland annat brottmål och tvistemål mellan enskilda eller mellan enskilda och staten.
  • Specialdomstolarna, till exempel Arbetsdomstolen och Patent- och marknadsdomstolen, som avgör tvister inom olika specialområden.

Begär granskning av ett svenskt granskningsorgan

Om det är en myndighet som du menar kränkt dina mänskliga rättigheter, kan du anmäla händelsen till Justitieombudsmannen (JO) eller Justitiekanslern (JK).

Om det du utsatts för är en fråga om diskriminering, kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Om kränkningen rör Barnkonventionen, kan du vända dig till Barnombudsmannen. Barnombudsmannen kan dock inte granska eller företräda dig i ett enskilt ärende. Om kränkningen har koppling till din skolgång, kan du vända dig till Barn- och elevombudet, som har möjlighet att granska det som inträffat.

Det finns också en rad andra statliga och icke-statliga granskningsinstanser som tar emot klagomål från enskilda, bland annat  Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Pressombudsmannen, Finansinspektionen och Advokatsamfundet.

Begär skadestånd av staten

Du kan vända dig till Justitiekanslern med en begäran om skadestånd.

Klaga till Europadomstolen

Om du försökt få rättelse inom Sverige genom att utnyttja de möjligheter som finns att överklaga myndigheters och domstolars beslut, kan du gå vidare med ett klagomål till Europadomstolen i Strasbourg.

Klagomålet måste avse en kränkning som drabbat dig personligen och det måste röra en rättighet som anges i Europakonventionen eller i något av tilläggsprotokollen.

Klagomålet kan inte rikta sig mot en enskild person eller organisation utan måste rikta sig mot Sverige som stat. Klagomålet måste avse en fråga som staten kan hållas ansvarig för.

Klaga till en av FN:s konventionskommittéer

Vissa FN-konventioner har kommittéer som tar emot klagomål från enskilda.

Detta gäller bland annat konventionerna som behandlar medborgerliga och politiska rättigheter; kvinnors rättigheter; diskriminering av personer på grund av etnisk tillhörighet samt rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Klaga till den nationella kontaktpunkten för hållbart företagande

Den nationella kontaktpunkten är en trepartssamverkan mellan staten, näringslivet och arbetstagarnas organisationer. Till kontaktpunkten kan olika intressenter anmäla företag som man anser har brutit mot OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Kontakt

Enheten för diskrimineringsfrågor, Kulturdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för diskrimineringsfrågor, Kulturdepartementet, via registrator
Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator