Bilaterala försvarssamarbeten

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Baltiska staterna

De försvars- och säkerhetspolitiska relationerna med Estland, Lettland och Litauen är väletablerade. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Östersjöregionen är det viktigt att upprätthålla och utveckla ett militärt övningsutbyte, likväl som att upprätthålla en nära försvars- och säkerhetspolitisk dialog på olika nivåer. Sverige deltar med personal och lärare vid Baltic Defence College i Estland. Sverige har personal på Natos cybercenter i Tallinn och är också, genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), medlem i Natos center för strategisk kommunikation i Lettland.

Försvarsmakten deltar återkommande i övningar tillsammans med de baltiska staterna, såväl bilateralt som multilateralt.

Finland

Försvarssamarbetet med Finland är det mest långtgående av Sveriges försvarssamarbeten och intar i det avseendet en särställning.
Sedan 2015 har samarbetet fördjupats avsevärt. Regeringen har styrt utvecklingen av samarbetet inom ett antal områden, så som bilateral operationsplanering, övningssamarbete, sammansatta förband, etablerande av säker kommunikation, ömsesidigt nyttjande av militär infrastruktur, försvarsmaterielsamarbete, personalutbyte med mera.

Samarbetet omfattar ett stort antal aktiviteter som bedrivs återkommande inom samtliga stridskrafter, inte minst inom ramen för nationell och internationell övningsverksamhet. Den gemensamma operationsplaneringen syftar till att kunna använda militära resurser gemensamt i olika scenarier, om så skulle beslutas. I enlighet med samförståndsavtalet som ingicks 2018 omfattar samarbetet aktiviteter i fred, kris och krig och att möjliggöra gemensamt militärt operativt agerande är en central målsättning för samarbetet. Genom att skapa en handlingsfrihet att agera gemensamt höjs tröskeln för incidenter och konflikter i Östersjöregionen.

Mer om det svensk-finska försvarssamarbetet

Frankrike

Sverige har ett etablerat samarbete med Frankrike på försvarsområdet. Fokusområden för samarbetet är bland annat internationella insatser i framför allt Afrika, övningar och samarbete på försvarsmaterielområdet.

Storbritannien

Sveriges samarbete med Storbritannien är av särskild vikt för säkerheten i Östersjöregionen. Sverige och Storbritannien har ett betydelsefullt materielsamarbete och 2019 undertecknade Sverige och Storbritannien ett samarbetsavtal (MoU) kring framtida stridsflygsutveckling (Future Combat Air Systems Cooperation, FCASC). Övning och utbildning samt forskning och utveckling är andra områden där ett nära samarbete bedrivs. Bilaterala avtal mellan Storbritannien och Sverige påverkas inte av det brittiska utträdet ur EU.

Sverige har ett långsiktigt intresse av ett fortsatt nära samarbete mellan EU och Storbritannien inom det säkerhets- och försvarspolitiska området, oavsett om Storbritannien är medlem i EU eller inte. Det svensk-brittiska samarbetet ska också ses som en viktig stödfunktion i den transatlantiska länken.

Tyskland

Tyskland och Sverige har en lång tradition med samarbete bilateralt och multilateralt. I juni 2017 undertecknade Sveriges och Tysklands försvarsministrar en gemensam avsiktsförklaring (Letter of Intent). Syftet med avsiktsförklaringen är att fördjupa och öka samarbetet mellan de svenska och tyska försvarsmakterna och andra försvarsmyndigheter, genom att utveckla det nuvarande samarbetet och främja nya initiativ.

USA

Det bilaterala samarbetet med USA är av stor betydelse för Sverige. Sverige och USA har ett gemensamt intresse av att förbättra förmågan att kunna agera tillsammans i ett krisläge. I den bilaterala avsiktsförklaring som undertecknades 2016 mellan Sverige och USA finns fem prioriterade områden: samarbetsförmåga, övningar och utbildning, materielsamarbeten, forskning och utveckling samt internationella insatser.

2018 undertecknades den trilaterala avsiktsförklaringen mellan Finland, Sverige och USA om fördjupat försvarssamarbete, som syftar till att komplettera de bilaterala samarbetena och skapa synergier mellan dessa.