Frågor och svar om förslaget till nya regler om insyn i lönesättningen
Uppdaterad
EU:s lönetransparensdirektiv handlar om insyn och transparens i lönesättningen. Regeringen vill omförhandla delar av direktivet. Vad handlar direktivet om, varför vill regeringen omförhandla delar av det och vad innebär detta för dig som arbetsgivare?
EU:s lönetransparensdirektiv syftar till stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det handlar också om att motverka diskriminering på grund av kön. Det ska bland annat ske genom ökad insyn i lönesättningen i syfte att upptäcka löneskillnader och ojämlika lönestrukturer. I förlängningen är tanken att direktivets regler ska bidra till att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.
En särskild utredare har haft i uppdrag att ta ställning till hur lönetransparensdirektivet, ([EU] 2023/970), ska genomföras i svensk rätt. I utredningens uppdrag ingick att ta utgångspunkt i den svenska arbetsmarknadsmodellen, arbetsmarknadens parters autonomi och diskrimineringslagens systematik. Utredningen överlämnade sitt betänkande Genomförande av lönetransparensdirektivet (SOU 2024:40) till regeringen i maj 2024. Betänkandet har remitterats. Den 15 januari beslutade regeringen en lagrådsremiss i ärendet. Regeringen avser för närvarande inte att lämna en proposition till riksdagen.
Regeringen bedömer att utformningen av EU:s lönetransparensdirektiv är allt för administrativt betungande och därför riskerar att minska jämställdhetsvinsterna. Därför avser regeringen att verka för att direktivets genomförandetidpunkt skjuts upp och att en omförhandling av direktivet i regelförenklande riktning inleds.
Regeringens ambition är att få till stånd en framskjuten genomförandetidpunkt för att direktivet ska kunna omförhandlas på ett ordnat sätt. På så sätt börjar inte reglerna gälla förrän senare. Det svenska arbetsgivarna behöver förhålla sig till är hur den svenska lagstiftningen ser ut vid varje given tidpunkt.
De förberedelser som arbetsgivare har gjort inför direktivets genomförande har inte gjorts förgäves. Dessa kommer vara relevanta när regelverket väl träder i kraft. Målet för regeringen är att genom omförhandlingen förenkla regelverket och ge bättre möjlighet till nationella anpassningar.