Kortare vårdköer genom nationell vårdförmedling

– Sverige ska erbjuda en god vård i tid och en jämlik vård i hela landet. Utvecklingen av nationell vårdförmedling är ett viktigt steg för att uppnå detta mål och säkerställa att patienter får den vård de behöver när de behöver den. Statens arbete i detta är att få på plats en infrastruktur och rättsliga förutsättningar för att nationell vårdförmedling ska fungera för vårdgivarna, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

En av regeringens prioriteringar inom hälso- och sjukvårdsområdet är att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten. Genom nationell vårdförmedling ska vårdlotsar och vårdplatskontor kunna hitta och erbjuda väntande patienter vård hos en annan vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider, oavsett var i landet denna vårdgivare finns. De vårdsökssystem som utvecklas i arbetet med nationell vårdförmedling skapar förutsättningar för att bättre optimera vårdresurserna och minska väntetiderna genom att ge bättre möjlighet för regionerna att matcha patienternas behov med tillgänglig vårdkapacitet. 

Ett långsiktigt arbete för långsiktiga resultat

Ett omfattande arbete har hittills genomförts. Redan i budgetpropositionen för 2023 avsattes 100 miljoner kronor till arbetet med nationell vårdförmedling. Socialstyrelsen och E‑hälsomyndigheten är nyckelaktörer i arbetet och myndigheterna har fått flera uppdrag från regeringen. Bland annat har de haft i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för nationell vårdförmedling, uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst samt att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas. 

Myndigheternas arbete har resulterat i viktiga framsteg för nationell vårdförmedling. Exempelvis har en första version av ett vårdsökssystem och en första version av en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst driftsatts:

• Vårdsöksystemet som driftsattes i mars 2025, är centralt i arbetet med nationell vårdförmedling eftersom den ger möjlighet att söka efter andra vårdgivare, som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av.
• Den nationella katalogen som driftsattes i januari 2025 informationsförsörjer vårdsökssystemet med uppgifter om vårdgivare och deras verksamheter. Katalogen omfattar initialt organisationer som utför regionalt finansierad sjukvård. 

Socialstyrelsen och E‑hälsomyndigheten har även lämnat förslag på en nationell plan för nationell vårdförmedling. Den nationella planen består av 16 olika insatser inom sju insatsområden, som kan bidra till att utveckla arbetet med nationell vårdförmedling. Planen slutredovisades den 31 mars 2025.

Myndigheterna har nyligen fått två nya uppdrag för det fortsatta arbetet med nationell vårdförmedling:

• Ena uppdraget har getts till E‑hälsomyndigheten som ska tillhandahålla och vidareutveckla den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst.
• Det andra uppdraget har getts gemensamt till Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten som ska arbeta med att utveckla och etablera arbetet med nationell vårdförmedling. Uppdraget innebär främst för E-hälsomyndigheten att fortsätta utvecklingen av den nationella digitala infrastrukturen för nationell vårdförmedling inklusive vårdsökssystemet och ge tekniskt stöd till användarna. Socialstyrelsen ska i sin tur inrätta en nationell samordningsfunktion för att stödja, utveckla och följa upp arbetet med nationell vårdförmedling.

Del av arbetet med nationell digital infrastruktur

Utvecklingen av nationell vårdförmedling är nära sammankopplat med regeringens arbete att också utveckla en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården. Den nationella katalogen är en förutsättning både för arbetet med nationell vårdförmedling och för arbetet mot en gemensam digital infrastruktur. Katalogen ska vara en del av den nationella digitala infrastrukturen och utgöra en komplett och uttömmande informationskälla med uppgifter om organisationer och deras verksamheter inom hälsa, vård och omsorg.

Målet med den nationella digitala infrastrukturen är att patienters hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård, såväl kommunal som regional, och för tandvård. Infrastrukturen ska leda till förbättring av kvaliteten i vården och patientsäkerheten genom att säkerställa att rätt information om patienten finns tillgänglig i varje vårdsituation. Den ska även på sikt minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare genom till exempel automatisk överföring mellan system.

Infrastrukturen ska också underlätta informationsförsörjningen av hälsodata för forskning, utveckling, uppföljning, beslutsfattande och innovation som kan förbättra vård och hälsa samt stärka Sveriges konkurrenskraft.