Ordning i skolsystemet

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen SOU 2025:72 Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmning, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Regeringen har därför beslutat om lagrådsremissen Skärpta krav i sfi, som ska leda till effektivare studier i sfi.

Delbetänkande av Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet.

Torsdag den 12 juni kl. 14.00 tar skolminister Lotta Edholm emot delbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilda utredaren Lena Holmdahl.

De digitala nationella proven ersätts under våren med pappersprov efter att allvarliga brister upptäckts i Skolverkets nya digitala provplattform. Det har inneburit ökade kostnader för skolor och ökad arbetsbelastning för lärare och annan skolpersonal. För att bland annat minska risken för en negativ påverkan och för att ersätta kostnader för extraarbete föreslår regeringen att 82 miljoner kronor skjuts till för att fördelas till skolans huvudmän.

Regeringen har nu gått vidare med förslaget om att göra grundskolan tioårig. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. I lagrådsremissen framhåller regeringen vikten av att den tidiga läs- och skrivinlärning samt utvecklandet av grundläggande färdigheter i matematik ges mer utrymme.

I rapporter från Skolinspektionen framkommer ett antal fall där personer i huvudmannens ägar- och ledningskrets bedömts ha kopplingar till antidemokratisk extremism. Rapporterna visar också att det finns risk för oseriösa aktörer i delar av det svenska skolväsendet. Regeringen ger därför Skolinspektionen i uppdrag att ta fram stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning och tillsyn. Skolinspektionen får även ett återrapporteringskrav om att motverka välfärdsbrott.

Regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter översynen av friskolesystemet. Det behövs ett system med fler och skarpare verktyg för tillsynsmyndigheterna. Därför får nu Utredningen om vinst i skolan tilläggsdirektiv.

Många skolor är i en tuff situation med ökade kostnader. Regeringen förstärkte därför statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling till 7,5 miljarder kronor för 2024. Skolverket har beslutat hur mycket varje skolhuvudman har möjlighet att ansöka om.

Dagens elevhälsa räcker inte till. Relevanta stödinsatser sätts ofta in alldeles för sent och tillgången till dagens elevhälsa är ofta bristfällig och varierar stort mellan skolor. Därför tillsätter nu regeringen en ny utredning som får i uppdrag att ta fram förslag som ska stärka elevhälsan och skolans stödinsatser.

Den organiserade brottsligheten är systemhotande och hotar det fria och öppna samhället. För att motverka välfärdsbrott vidtar regeringen åtgärder inom flera olika områden, bland annat inom skolväsendet. Tre skolmyndigheter får i uppdrag att motverka felaktiga utbetalningar och att motverka att kriminella eller olämpliga aktörer verkar i skolväsendet.

I dag finns det tydliga brister i hur resurser fördelas till fristående skolor samtidigt som det är för stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan. Det menar regeringen som nu tillsätter en utredning för att ta fram ett helt nytt finansieringssystem för skolan.

Fredag den 3 november håller skolminister Lotta Edholm en pressträff för att presentera direktiven till en utredning om skolans finansieringssystem. På pressträffen medverkar även utredaren.

Regeringen vill förbättra de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner. I den kommande höstbudgeten föreslår regeringen att de generella statsbidragen förstärks med 10 miljarder kronor från och med nästa år. Förstärkningen behövs för att stötta kommuner och regioner i spåren av den höga inflationen. Förutom de generella statsbidragen föreslår regeringen även nära 6 miljarder i riktade statsbidrag till kommunsektorn för 2024, sammantaget ett tillskott på nära 16 miljarder kronor.

Det behövs bättre insyn i både kommunala och fristående skolor, både när det gäller juridiska, pedagogiska och ekonomiska frågor. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen därför att 56,5 miljoner avsätts, bland annat för att göra det möjligt att genomföra förslag om statistik om fristående skolor och ekonomisk information på skolenhetsnivå.

Det finns i dag stora skillnader i hur olika lärare bedömer de nationella proven. Därför vill regeringen göra det möjligt att införa centralt rättade nationella prov tidigare än planerat. Regeringen föreslår att 133 miljoner kronor avsätts för 2024 för arbetet med att införa digitala och centralt rättade nationella prov.

Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling med 850 miljoner kronor. Pengar som skolorna kan använda för att bland annat sätta in tidiga stödinsatser, fler särskilda undervisningsgrupper och anställa fler speciallärare.

Det finns i dag fristående skolor med många obehöriga lärare och problem med betygsinflation. Det finns även exempel där skolpengen har använts till verksamhet som inte har med utbildning att göra. Regeringen vill nu skärpa kraven på fristående skolor och göra det enklare att besluta om vinststopp, återkrav av skolpengen eller att kunna stänga ner skolor med omfattande brister.

Det finns i dag stora problem med olikvärdig betygssättning i svensk skola. Regeringen tillsätter därför en utredning som ska titta på hur betygssystemet kan förändras så att betygssättningen blir mer likvärdig och rättssäker.