Det gör Sverige för att ställa Ryssland till svars för sina brott i Ukraina

Stöd till ICC:s utredningar

Sverige och 42 andra stater bidrog till att den internationella brottmålsdomstolens ICC:s åklagare redan i mars 2022 kunde börja utreda brott under domstolens jurisdiktion i Ukraina, vilka inkluderar krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Sverige stödjer ICC:s arbete genom årliga bidrag till domstolen om drygt 30 miljoner kronor. 2022 gav Sverige ett extra extrabudgetärt bidrag på sju miljoner kronor till åklagarkontoret. Därtill har svenska Åklagarmyndigheten sekonderat åklagare, och Polismyndigheten utredare till ICC:s åklagarkontor. 

Upprättande av en särskild tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina

ICC:s utredningar omfattar inte själva aggressionsbrottet, det vill säga det individuella ansvar som personer i ledande ställning har för en stats användning av våld mot en annan suverän stat. Sverige har ingått i en kärngrupp som har arbetat för att tillsammans med Ukraina inrätta en tribunal med jurisdiktion över aggressionsbrottet. I maj 2025 nåddes en politisk överenskommelse om tribunalens utformning. Projektet har lämnats över till Europarådet som ansvarar för uppförandet.

Ett viktigt beslut som togs under Sveriges EU-ordförandeskap, är inrättandet av ett internationellt centrum för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina (ICPA, International Centre for the Prosecution of the Crime of Aggression against Ukraine) vid Eurojust, EU:s byrå för straffrättsligt samarbete.

Omfattande samarbete för att dokumentera och samla bevis

De ukrainska myndigheterna arbetar hårt med att lagföra och utreda brott som begåtts. De stöttas av bland annat EU, FN, civila samhället och enskilda stater. Sverige bidrar med personal till EU:s rådgivande insats EUAM, som stöttar de nationella myndigheterna på plats. Sverige har även bidragit med kapacitetsuppbyggnad, tekniskt stöd, inklusive digitalisering, och juridisk rådgivning till ukrainska myndigheter för att underlätta utredningsarbetet och öka Ukrainas förmåga att utreda krigförbrytelser.

Sverige stod tillsammans med andra länder bakom beslutet av FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2022 att inrätta en undersökningskommission (Independent International Commission of Inquiry on Ukraine) för att utreda misstänkta kränkningar och övergrepp i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Sverige stödjer även genom Sida FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina (HRMMU), som övervakar och rapporterar om överträdelser och brott mot mänskliga rättigheter, samt stöttar utredande myndigheter i Ukraina.

Sverige har som deltagande land i OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) arbetat för att organisationen ska skicka rapportörer till Ukraina (genom aktivering av den så kallade Moskvamekanismen). Rapportörerna har konstaterat att det finns tydliga mönster av kränkningar av internationell humanitär rätt av de ryska styrkorna. Deras rapporter kan möjliggöra ansvarsutkrävande inom till exempel ICC, som också tagit del av resultaten.

Förundersökning pågår även i Sverige

I Sverige tillämpas universell jurisdiktion för grova internationella brott. Det innebär att vissa handlingar kan prövas i svenska domstolar, oavsett var de begåtts och även om de misstänkta har utländska medborgarskap. Åklagarmyndigheten driver sedan mars 2022 en så kallad strukturell förundersökning avseende grova krigsförbrytelser i Ukraina. Syftet är att samla in bevis som kan finnas i Sverige, till exempel vittnesmål från ukrainska flyktningar. Bevisen kan användas i rättsprocesser i Sverige, i andra staters domstolar eller i ICC. Andra EU-medlemsstater har också inlett förundersökningar och dessa utredningar samordnas inom Eurojust, tillsammans med Ukraina och ICC.

Ansvarsutkrävande av Ryssland som stat

Ukraina driver också ansvarsutkrävande av Ryssland som stat. Sverige har lämnat in en interventionsförklaring i det mål som väckts av Ukraina mot Ryssland om tolkningen av folkmordskonventionen inför den internationella domstolen (ICJ). Domstolen utfärdade i mars 2022 ett beslut med innebörden att Ryssland omedelbart ska upphöra med de militära operationerna i Ukraina. Detta beslut är bindande för Ryssland. ICJ har funnit att domstolen är behörig att pröva en del av Ukrainas talan, och rättsprocessen fortgår i denna del.

Sverige har även intervenerat i det mellanstatliga målet Ukraina mot Ryssland (X) i Europadomstolen (numera Ukraina och Nederländerna mot Ryssland). Europadomstolen har vid flera tillfällen beslutat om interimistiska åtgärder enligt vilka Ryssland bland annat ålagts att avhålla sig från att attackera civila och civila objekt samt att se till att säkerheten för civilbefolkningen respekteras. Sverige och övriga intervenerande stater deltog i den muntliga förhandling som hölls i juni 2024.  

Sverige röstade för den resolution som antogs av FN:s generalförsamling i november 2022 och som rekommenderar upprättandet av en internationell kompensationsmekanism för skador orsakade av Rysslands folkrättsstridiga handlingar i och mot Ukraina. I enlighet med resolutionen upprättades 2023 ett skaderegister för Ukraina inom Europarådets institutionella ram som samlar in uppgifter om skador och förluster som orsakats av Rysslands aggression och andra brott mot folkrätten i och mot Ukraina sedan den 24 februari 2022. Både fysiska och juridiska personer liksom ukrainska staten kan registrera anspråk och bevis. Sverige har anslutit sig som grundande medlem. Sverige deltar i förhandlingar för att upprätta en skadeståndskommission som ska pröva registrerade ersättningsanspråk. Därefter är tanken att en kompensationsfond ska upprättas och att de olika delarna tillsammans ska utgöra en internationell kompensationsmekanism.

I OSSE bidrar Sverige aktivt till att fortsätta hålla Rysslands brott i Ukraina, liksom repressionen i Ryssland och i Belarus, högt på dagordningen. Detta görs varje vecka i OSSE:s mötesformat, företrädelsevis det permanenta rådet, samt genom det svenska ordförandeskapet i OSSE:s MR-kommitté (Human Dimension Committee) under 2025. Därtill kräver och understödjer Sverige politiskt ansvarsutkrävande gentemot Ryssland genom att delta i aktiveringar av OSSE:s särskilda verktyg för ansvarsutkrävande – Moskvamekanismen och Wienmekanismen. Mekanismerna innebär att deltagarstater, genom på förhand överenskomna procedurer, kan lyfta frågor rörande MR-situationen i andra deltagarstater. Alla OSSE-deltagarstater har åtagit sig att svara på sådana frågor. Moskvamekanismen är ett verktyg för att övervaka tillämpningen av åtagandena inom den mänskliga dimensionen genom att experter ges i uppdrag att undersöka en specifik fråga och ta fram en rapport med rekommendationer. Varken Wienmekanismen eller Moskvamekanismen kräver konsensusbeslut.