Regeringen gör stora budgetsatsningar på skolan 2026
Publicerad
Den svenska förskolan och skolan befinner sig fortsatt i en tuff situation med ökade kostnader. Regeringen föreslår därför att drygt 4,3 miljarder kronor tillförs skolan för 2026. Statens bidrag till skolan 2026 blir därmed det största på 20 år i både löpande och fasta priser.
Det statliga bidraget till skolan mätt som andel av BNP har aldrig legat högre, och andelen av statens utgifter som går till skolan är en av de högsta någonsin.
Staten bidrar till skolans finansiering med riktade och generella bidrag
Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva skola och förskola. Staten bidrar till skolans finansiering, bland annat via riktade statsbidrag. Den statliga finansieringen av skolan via riktade statsbidrag har ökat över tid. Mellan åren 2007 och 2020 har statens tillskott i form av riktade statsbidrag till förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola ökat från 1 000 till 8 900 kronor per barn i fasta priser. År 2020 utgjorde de riktade statsbidragen drygt 8 procent (8,5) av finansieringen av grundskolan och cirka 4 procent (4,4) av finansieringen av gymnasieskolan (se SOU 2022:53 Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag).
Utöver de riktade statsbidragen bidrar staten till finansieringen av kommunernas verksamhet genom generella statsbidrag. Kommunerna är fria att använda de generella statsbidragen på samma sätt som de kommunala skattemedlen.
Resultatutjämningsreserv kan användas under vissa förutsättningar
Under 2013 infördes en möjlighet för kommuner och regioner att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Antalet kommuner och regioner som valt att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv har ökat över tid. De kommuner och regioner som har en resultatutjämningsreserv har, under vissa förutsättningar, möjlighet att använda den för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Regeringen noterar att flera kommuner och regioner har avsatt medel till resultatutjämningsreserver under de år när resultaten varit goda och att de senare under lågkonjunkturen har haft möjlighet att använda medlen.
Den 1 januari 2024 trädde ändringar i kommunallagen i kraft som bland annat innebär att möjligheten att reservera medel till en resultatutjämningsreserv har ersatts av en möjlighet att reservera medel i en resultatreserv. Ändringarna syftar till att ge kommuner och regioner större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning, till exempel genom att på förhand reservera medel för kommande större utgifter (prop. 2022/23:119, bet. 2023/24:KU2, rskr. 2023/24:6). De kommuner och regioner som vid ikraftträdandet hade en resultatutjämningsreserv får ha kvar den till utgången av 2033.
