Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2026

En förskola med hög kvalitet och sänkta avgifter

Höjda kunskapsresultat i grundskolan

Bättre språkutveckling i svenska

Trygghet och ordning i skolan

Ordning i skolsystemet

Yrkesutbildning och folkbildning

Högre utbildning och studiemedel

AI

Forskning

En förskola med hög kvalitet och sänkta avgifter

Förstärkt statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan

De allra flesta förskolor i Sverige har god kvalitet där barn är trygga och får en bra utbildning och omsorg. Men det förekommer tyvärr verksamheter där barngrupperna är för stora och där det saknas kompetent personal. Regeringen föreslår att statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan ska förstärkas. Statsbidraget kan bland annat användas till att minska barngruppernas storlek, att behålla eller rekrytera personal och till kompetensutveckling för personalen. Regeringen föreslår en förstärkning med 500 miljoner kronor 2026 och därefter beräknas en förstärkning med 300 miljoner kronor årligen. Det innebär att bidraget uppgår till nästan 3,1 miljarder kronor 2026. Förstärkningen på 500 miljoner kronor motsvarar kostnaden för cirka 800 förskollärare.

Sänkta avgifter för förskolan och fritidshemmet

Maxtaxan innebär att avgifterna för förskola och fritidshem ska anpassas efter hushållets inkomst och det finns också ett tak för hur hög avgiften får vara. Maxtaxan är helt central för att alla familjer, oavsett inkomst, ska kunna ha sina barn på förskola. Regeringen avser därför att införa ett fribelopp för inkomster inom ramen för maxtaxan för att minska hushållens barnomsorgsavgifter, särskilt för hushåll med lägre inkomster. Regeringen föreslår därför en rejäl förstärkning av statsbidraget för maxtaxa på 1 miljard kronor för 2026 och en beräknad förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Höjda kunskapsresultat i grundskolan

Läroplaner med kunskapsinriktning och satsning på läroböcker

Svenska skolan behöver nya läroplaner med en tydlig kunskapsinriktning, betoning på grundläggande kunskaper och färdigheter och som är bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling. Läroplansutredningen har i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) lämnat förslag på en tydligare kunskapsinriktning för de nya läroplanerna. Regeringen föreslår därför att Skolverket ska få 40 miljoner kronor 2026 för att ta vidare arbetet med de nya läroplanerna.

För att förbättra kunskapsresultaten i svensk skola behöver det även finnas ändamålsenliga läroböcker och lärarhandledningar som stödjer undervisningen utifrån de nya läroplanerna. Regeringen beräknar därför en tillfällig förstärkning om 500 miljoner kronor av statsbidraget för inköp av läroböcker och lärarhandledningar 2028.

Kunskapsbidraget förstärks

Kunskapsbidraget är ett stort statsbidrag för skolan som fördelas enligt ett index som speglar resursbehovet på huvudmannanivå. Det betyder att de huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får mer medel. Statsbidraget syftar till att stärka kunskapsutvecklingen för eleverna i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Regeringen föreslår en förstärkning av Kunskapsbidraget med 1,8 miljarder kronor 2026 och beräknar en förstärkning om drygt 800 miljoner kronor 2027. Det innebär att statsbidraget under 2026 föreslås uppgå till drygt 9 miljarder kronor. Under 2027 beräknas statsbidraget uppgå till knappt 8 miljarder kronor.

Stödundervisning för de elever som behöver det

Regeringen vill införa stödundervisning som en ny stödinsats från hösten 2028, för att förbättra stödet i skolan. Dessutom föreslår regeringen att obligatoriska standardiserade tester ska införas. Testerna kan bidra till att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser, däribland stödundervisning. I samband med detta kommer regeringen även att gå vidare med att avskaffa de nationella proven i årskurs 3 i grundskolan och årskurs 4 i specialskolan. Kostnaden för stödundervisning i skolan uppgår till cirka 570 miljoner kronor 2028 (halvårseffekt) och cirka 1 140 miljoner kronor från och med 2029. Regeringen beräknar att Skolverket ska få 28,4 miljoner kronor 2027 och 14,2 miljoner kronor 2028 för att utveckla och ta fram obligatoriska standardiserade tester och stödmaterial. För att skolhuvudmännen ska genomföra standardiserade tester beräknar regeringen 9,5 miljoner kronor för 2028 och 19 miljoner kronor från och med 2029.

En fortsatt stärkt elevhälsa

Elevhälsan är en viktig arena i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet gentemot barn och unga. Regeringen föreslår att 200 miljoner kronor avsätts under 2026 till personalförstärkningar inom elevhälsan och beräknar att avsätta 200 miljoner kronor årligen under 2027 och 2028. Satsningen kan bidra till att elever får en förbättrad tillgång till elevhälsans medicinska och psykologiska kompetenser och att fler kan erbjudas hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Kartläggningsmaterial för svenska som andraspråk

Vissa elever som inte har svenska som modersmål läser ämnet svenska som andraspråk i stället för svenska. Det är rektorn som fattar beslutet om vilket svenskämne en elev ska läsa, men det finns i dag inget stöd för att fatta det beslutet vilket innebär att det ibland görs på oklara grunder. Skolverket ska därför ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som ska ligga till grund för rektorns beslut om en elev ska få undervisning i svenska eller i svenska som andraspråk. Tanken är att kartläggningsmaterialet ska börja användas i juli 2027.  Regeringen föreslår att Skolverket får 8 miljoner kronor 2026 för arbetet och beräknar motsvarande summa för 2027. Huvudmännen beräknas tilldelas medel från 2027 (halvårseffekt) för utökat åtagande. 

Ökade möjligheter för döva och hörselskadade elever att lära sig teckenspråk

De flesta barn och elever som är döva eller har en hörselskada går i dag i grundskolan och inte i specialskolan, och då ingår inte alltid teckenspråk i deras utbildning. I dag erbjuder Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) teckenspråksutbildning för syskon och barn till döva eller hörselskadade men inte till elever som är döva eller hörselskadade och som går i grundskolan. De här eleverna får inte alltid tillgång till utbildning i svenskt teckenspråk. Regeringen föreslår därför en satsning på fem miljoner kronor för 2026, som innebär att Specialpedagogiska skolmyndigheten får i uppgift att erbjuda de här eleverna teckenspråksutbildning.

Trygghet och ordning i skolan

Ökad trygghet och studiero med konsekvensplan och förväntansdokument

I januari 2025 tog regeringen emot betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Utredningen föreslår bland annat att lärare i vissa fall ska få visa ut en elev ur klassrummet utan att först ha uppmanat eleven att ändra sitt uppförande och att kvarsittningar och utvisningar inte längre ska behöva dokumenteras skriftligt av den som vidtagit åtgärden. Det föreslås även till exempel att det ska bli obligatoriskt för skolor att ta fram och använda en så kallad konsekvensplan som beskriver vad som händer om en elev bryter mot skolans regler. Vidare föreslås att alla skolor också ska arbeta med förväntansdokument som bland annat ska innehålla information till elever och vårdnadshavare om hur skolan arbetar med regler och konsekvenser. Det föreslås också att det ska bli möjligt att använda de disciplinära åtgärderna omplacering inom eller utanför skolenheten och avstängning under en längre tid än i dag. De nya reglerna väntas börja gälla inför höstterminen 2026. Regeringen föreslår att cirka 120 miljoner kronor avsätts för 2026 och beräknar att cirka 118 miljoner kronor avsätts årligen från 2027.

En mobilfri skola med färre distraktioner

Regeringen avser att göra skolan mobilfri. Det innebär att det ska bli obligatoriskt att samla in elevers mobiltelefoner under hela skoldagen i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan samt i fritidshemmet. De nya reglerna väntas börja gälla inför höstterminen 2026. För att genomföra förändringen föreslår regeringen att 95 miljoner kronor avsätts 2026 och beräknar att 100 miljoner kronor avsätts årligen från 2027.

Förlängt statsbidrag för ökad skolsäkerhet

Skolor kan behöva analysera den fysiska miljön och se hur den påverkar möjligheten att begå brott eller i övrigt kan medföra säkerhetsrisker. Det visar inte minst de senaste årens våldshändelser på eller i närheten av förskolor eller skolor. Många skolor behöver tekniska lösningar för att öka säkerheten. Det kan handla om att installera passersystem, skalskydd eller utökad kamerabevakning i skolan. För att underlätta för skolorna i detta arbete föreslår regeringen att det särskilda statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet som infördes 2025 ska förlängas och uppgå till 300 miljoner kronor 2026. 

Ordning i skolsystemet

En övre gräns för antalet undervisningstimmar

En bra skola börjar med att lärare får vara just lärare – med tid att fokusera på undervisningen. Regeringen vill reglera tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. Det innebär att det ska sättas en högsta gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha. Det ska också finnas en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning. Det reglerade undervisningsuppdraget kommer att ge förskollärare och lärare bättre förutsättningar att fokusera på sitt huvuduppdrag, undervisningen. Regeringen beräknar att det behöver avsättas cirka 1,3 miljarder kronor 2027 (halvårseffekt) och cirka 2,6 miljarder kronor årligen från 2028. 

Ett betygssystem som går att lita på

Regeringen vill införa ett nytt betygssystem för att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg och betygsinflation. I betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) lämnades förslag på hur betygssystemet kan förändras så att betygen bättre speglar elevernas faktiska kunskaper. Nu föreslår regeringen att medel avsätts för att påbörja arbetet och genomföra förslag ur betänkandet som ska göra elevernas meritvärden rättvisa och jämförbara mellan skolor. Regeringen föreslår 24,9 miljoner kronor till Skolverket under 2026. Under 2027 och 2028 beräknas även medel till Universitets- och högskolerådet för att de ska kunna förbereda arbetet med förändringar gällande antagning till högre utbildning.

Regeringen fortsätter att helrenovera friskolesystemet

Sverige behöver ett friskolesystem med betydligt striktare regler som säkerställer att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har ett långsiktigt och seriöst engagemang för att tillhandahålla en utbildning av hög kvalitet. Regeringen föreslår därför att medel avsätts för att göra det möjligt att genomföra några av de förslag som lämnats i SOU 2025:37 Skärpta villkor för friskolesektorn. Det handlar bland annat om ett så kallat värdeöverföringsförbud som under vissa förutsättningar kan hindra enskilda huvudmän från att dela ut vinst från verksamhet i fristående skolor, förskolor eller fritidshem. Skolinspektionen och kommunerna kan båda få nya ansvar och uppgifter bland annat när det gäller tillsyn och regeringen föreslår att därför att de får 38,5 miljoner för 2026 och föreslår totalt 225,5 miljoner under åren 2026–2028 för att göra det möjligt att genomföra flera förslag.

Utökad insyn i enskilda huvudmän

Om en rätt till insyn hos enskilda huvudmän införs kommer det att ställa nya krav på de enskilda huvudmännen. Det handlar till exempel om att hantera frågor om utlämnande av handlingar, och om att vårda och bevara handlingar. Regeringen föreslår därför att Skolverket får 6 miljoner kronor för 2026 för att kunna erbjuda stöd i form av utbildning och generell rådgivning om regelverket. För att underlätta för de mindre huvudmännen i början föreslår regeringen också att ett införandebidrag för mindre enskilda huvudmän införs, som till exempel kan användas för att anlita juridisk kompetens. Bidraget föreslås vara 88 miljoner kronor för 2026. Regeringen föreslår också att kommunerna ska få 19 miljoner kronor 2026 för att förbereda för den utökade tillsynen över fristående förskolor och fritidshem som blir nödvändig vid ett införande av en rätt till insyn.

Yrkesutbildning och folkbildning

Ett nytt statsbidrag för små yrkesområden

Arbetsmarknadens efterfrågan på yrkesutbildade är generellt högre än antalet individer med yrkeskompetens. Detta gäller inte minst vissa yrkesområden som är små eller lokalt förankrade och dessa är därför dyra att erbjuda. Antalet elever är ofta lågt på dessa utbildningar och det har varit svårt att genomföra dem på grund av behov av särskilda lokaler, särskilt material eller utrustning eller på grund av små elevgrupper. Regeringen föreslår att medel avsätts för att möjliggöra förslag om ett nytt statsbidrag, likt det som tidigare fanns under försöksverksamheten med branschskolor under 2019-2023, för att stimulera gymnasiala utbildningar inom små yrkesområden där det annars finns risk för brist på utbildad arbetskraft.  Regeringen föreslår att det avsätts 10 miljoner kronor för 2026, 20 miljoner kronor för 2027 respektive 2028 för ändamålet.

Framtagande av yrkesprov för gymnasiala yrkesprogram

På alla yrkesprogram i gymnasieskolan, i anpassade gymnasieskolan och i komvux föreslår regeringen att det ska få ingå ett yrkesprov i stället för ett gymnasiearbete. Skolverket kommer att besluta om yrkesproven och berörda branscher kommer också att involveras i processen vid framtagandet av proven. Branschernas kompetens är viktig för legitimering av yrkesproven. Bestämmelserna om yrkesprov väntas träda i kraft den 1 juli 2026 och ska tillämpas för utbildning i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning från och med den 1 januari 2028. Regeringen beräknar att Skolverket tillförs 10 miljoner kronor permanent från och med 2027 för detta ändamål.

Förstärkning av piloten med nationell yrkesutbildning

Det finns ett stort behov av att minska kompetensbristen inom vissa sektorer och att stärka omställningsförmågan. Därför har regeringen infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Ursprungligen planerades att piloten skulle pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. I 2025 års vårbudget aviserades att piloten ska förlängas till 2028. Intresset för piloten har varit stort, därför föreslår regeringen nu att satsningen utökas med 50 miljoner kronor per år från och med 2026. Totalt kommer satsningen därmed att omfatta 150 miljoner kronor per år. Förstärkningen innebär att fler kommer att kunna utbilda sig, att fler utbildningar kan starta inom olika branscher och att förutsättningarna för utvärdering av utbildningsformen förbättras.

Ett mer långsiktigt och flexibelt statsbidrag för regionalt yrkesvux

Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens samtidigt som det saknas personer med rätt utbildning för att kunna ta de jobb som finns. Staten har under de senaste åren skjutit till medel till yrkesutbildning inom komvux för att fler ska kunna gå en yrkesutbildning. Trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under ett antal år varit underutnyttjat. Därför planerar regeringen en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två. Under 2026 föreslår regeringen även ett tillskott på 100 miljoner kronor till statsbidraget samt 38 miljoner kronor för studiemedel.

Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan

Yrkeshögskolan har en viktig roll när det gäller att möta de stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och föreslår därför satsningar på 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel. Satsningen är en historisk utbyggnad av yrkeshögskolan och redan 2026 ökar medlen till yrkeshögskoleutbildning med mer än 20 procent jämfört med 2022.  

Språkstärkande insatser på folkhögskola för bland annat yrkesutbildade personer med svaga språkkunskaper

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur vilket gör att många personer med kort utbildningsbakgrund och bristande kunskaper i svenska riskerar att hamna ännu längre ifrån arbetsmarknaden. Arbetslivsinriktade språkinsatser kan bidra till att främja integration och minska utanförskap. Regeringen föreslår en treårig förstärkning på 40 miljoner kronor per år från och med 2026 för att folkhögskolor ska kunna genomföra språkstärkande insatser. Satsningen ska bland annat erbjudas personer som har en yrkesutbildning men är arbetslösa eller har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Högre utbildning och studiemedel

Ny modell för korta kurser ska gynna yrkesverksamma

Arbetsmarknaden förändras snabbt och därför behöver det bli enklare för yrkesverksamma att studera samtidigt som man är mitt i karriären. För att universitet och högskolor ska kunna prioritera att möta behovet av flexibla och kortare utbildningar för yrkesverksamma i tillräckligt stor utsträckning krävs åtgärder. Ett bättre anpassat kursutbud för yrkesverksamma stärker både individen och svensk konkurrenskraft. Regeringen föreslår därför att ett urval lärosäten ges sammanlagt 20 miljoner kronor för att utveckla korta utbildningar som är relevanta för yrkesverksamma. Från och med 2027 beräknas satsningen omfatta 40 miljoner kronor per år.

Fortsatt satsning på korta kurser inom strategiska områden

I en tid av snabb teknisk utveckling behöver Sverige behålla och utveckla toppkompetens inom flera områden. En förutsättning är att det finns bra möjligheter för yrkesverksamma specialister att bygga på med kunskap inom sitt eget eller nya områden. Regeringen fortsätter därför den pågående satsningen på korta kurser inom strategiska områden. Inriktningen på satsningen är bland annat grön omställning, batterier och produktionsteknik, artificiell intelligens och kärnkraftsteknik. Syftet med satsningen är att universitet och högskolor ska kunna utveckla ett särskilt kvalificerat utbildningsutbud riktat till yrkesverksamma med specialistkompetens. Regeringen föreslår 50 miljoner kronor per år från och med 2026 för att permanenta denna satsning.

Masterutbildning med inriktning mot EU respektive offentlig förvaltning  

Regeringen vill att fler svenskar ska arbeta inom EU:s förvaltning för att öka möjligheterna till inflytande för Sverige. Det är också viktigt att öka kunskapen om EU inom Sverige. Det finns även anledning att stärka kompetensförsörjningen för att bidra till en högkvalificerad och effektiv förvaltning i Sverige. Genom att satsa på högkvalitativa masterprogram i offentlig förvaltning bland annat med EU-inriktning kan kompetensförsörjningen till offentlig sektor samt EU:s institutioner, myndigheter och organ förstärkas. Regeringen föreslår 30 miljoner kronor 2026 och beräknar 60 miljoner kronor från och med 2027 för att möjliggöra dessa masterprogram.

En rätt till studiestöd införs för personer som tvingats lämna Ukraina

Att fortsätta stötta Ukraina och det ukrainska folket är en av regeringens absolut viktigaste prioriteringar. Personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har i dag ingen rätt till studiestöd. Det innebär att det för många av dem som har kommit till Sverige från Ukraina inte finns tillräckliga möjligheter till studiefinansiering. Därför föreslår regeringen att det införs en rätt till studiehjälp och studiemedel för personer som under minst tolv månader har haft ett uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd. Rätten avser personer som omfattas av rådets genomförandebeslut av massflyktsdirektivet. För detta avsätter regeringen 40 miljoner kronor 2026.

Höjd kvalitet i lärarutbildningarna

Lärarens kompetens spelar en avgörande roll för elevernas framgång i skolan. Det finns ett tydligt samband mellan å ena sidan en väl fungerande lärarutbildning och å andra sidan barns utveckling och elevers studieframgång. Det innebär att det för skolväsendets utveckling är mycket viktigt att lärar- och förskollärarutbildningarna håller hög kvalitet och utbildar lärare och förskollärare med hög kompetens.

För att nyexaminerade lärare och förskollärare ska vara förberedda för sitt kommande yrke behöver utbildningarna reformeras. Regeringen avser att arbeta vidare med lärarutbildningsutredningens förslag för att höja kvaliteten och bland annat höja ersättningsbeloppen inom ram för lärar- och förskollärarutbildningarna. Genom höjda ersättningsbelopp får lärosätena mer resurser per student för utbildningarna. På så sätt kan de bland annat få mer lärarledd tid och utbildningens kvalitet kan höjas. 

Ett sätt att höja kvaliteten ytterligare på lärarutbildningarna är att stärka kopplingen mellan teori och praktik. Därför ska kognitionsvetenskap få ett ökat utrymme i utbildningarna. Lärarutbildningarna ska erbjudas fortbildning i kognitionsvetenskap för att stärka den kompetensen hos lärarutbildarna. Regeringen beräknar därför en satsning om 2,5 miljoner kronor under 2027, som beräknas förstärkas till 5 miljoner kronor under 2028.

Arbetsintegrerad lärarutbildning (AIL) ger studenter möjlighet att arbeta i skolan och studera parallellt. Regeringen beräknar medel så att den tillfälliga satsningen på AIL kan förlängas till 2032 med 31 miljoner kronor årligen från och med 2027.

Segerstedtinstitutet: medel för att fortsätta arbete för att motverka antisemitism

Antisemitism är ett stort och växande problem. Under månaderna som följde efter Hamas terrorangrepp mot Israel den 7 oktober 2023 ökade antalet hatbrottsanmälningar med antisemitiska motiv i Sverige kraftigt enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Göteborgs universitet har sedan 2023 ett uppdrag att genom Segerstedtinstitutet sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism till aktörer som har en viktig roll i att motverka antisemitism bland barn och unga, till exempel lärare och rektorer. För att förstärka och förlänga detta arbete föreslår regeringen att 5 miljoner kronor tillförs Göteborgs universitet under 2026. För 2027–2028 beräknas 5 miljoner kronor tillföras årligen.

AI

En svensk AI-fabrik i Linköping

AI-fabriker är ett initiativ från EU-kommissionen mot bakgrund av att Europa behöver stärka förmågan till AI-innovation. Sverige utsågs 2024 att vara värd för en av initialt sju europeiska AI-fabriker. Vid en AI-fabrik finns väldigt kraftfulla datorer, så kallade superdatorer, som är gjorda för att jobba med data och mjukvara för AI. Forskare, företag och myndigheter kan använda dessa datorer för att få hjälp med att skapa och utveckla egna AI-program. Etableringen av en svensk AI-fabrik vid Linköpings universitet, med tillämpningar inom svenska styrkeområden som material, life science och autonoma system, stärker Sveriges konkurrenskraft. Regeringen föreslår att Vetenskapsrådet tillförs 80 miljoner kronor från och med 2026 för medfinansiering av den svenska AI-fabriken.  Även Vinnova tillförs medel och sammantaget säkras därmed den svenska medfinansieringen av AI-fabriken.

Kungl. Biblioteket ska bidra till AI-verkstad för offentlig förvaltning

Antalet nedladdningar av Kungl. bibliotekets AI-modeller för forskning är i dag kraftigt ökande. Det är också mer effektivt för staten att tillvarata resultaten från Kungl. bibliotekets AI-samarbete med forskningssektorn för vidareutveckling inom den offentliga förvaltningen, jämfört med att myndigheter ska utarbeta egna modeller. Regeringen föreslår att Kungl. biblioteket tillförs 10 miljoner kronor från och med 2026 för att bidra i den AI-verkstad för offentlig förvaltning som Skatteverket och Försäkringskassan etablerar.

Ökad digital lagring och beräkningskapacitet på Kungl. biblioteket

Kungl. bibliotekets datamängder växer i takt med digitaliseringen. För att klara insamling, digitisering och AI-baserad användning behövs utökad lagringskapacitet och beräkningskapacitet i samma säkra miljö. AI-tjänster byggda på Kungl. bibliotekets material stärker datakvalitet, transparens och språklig tillgänglighet. En robust infrastruktur i Sverige minskar beroendet av externa plattformar och säkrar kontroll över datahantering och regelefterlevnad. Sverige har halkat efter i AI-utvecklingen jämfört med flera länder i vår omvärld. Kungl. biblioteket har unika förutsättningar att bland annat utveckla svenska språkmodeller och delta i den europeiska utvecklingen för språkmodeller. Regeringen föreslår därför en permanent förstärkning av Kungl. Bibliotekets anslag. Från och med 2026 tillförs 30 miljoner kronor för ökad digital lagring och beräkningskapacitet på Kungl. biblioteket.

Forskning

Rymdforskning och rymdverksamhet

Rymdverksamhet möjliggör tjänster som är centrala för många samhällssektorer. Givet den geopolitiska utvecklingen är rymdverksamheten allt viktigare ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Genom den europeiska rymdorganisationen ESA kan Sverige och svenska aktörer delta i stora och viktiga rymdprogram som ökar vår och Europas säkerhet och konkurrenskraft. Regeringen föreslår att Rymdstyrelsens anslag förstärks med 100 miljoner kronor från och med 2026. Förstärkningen gör det möjligt för svenska aktörer att i högre utsträckning delta i ESA:s program. Satsningen är viktig för Sverige och den svenska rymdsektorn då rymdverksamhet ständigt ökar i betydelse för vår konkurrenskraft, säkerhet, klimatarbete och olika samhällsfunktioner.           

Polarforskningssekretariatet tar över värdskapet för Kristineberg marina forskningsstation

Kristineberg marina forskningsstation grundades 1877 och är en av världens äldsta marina forskningsstationer. Sedan 2009 är forskningsstationen en del av Göteborgs universitet. Göteborgs universitet och Polarforskningssekretariatet har i en gemensam avsiktsförklaring önskat att huvudmannaskapet för Kristineberg marina forskningsstation ska överföras till Polarforskningssekretariatet 2026. Regeringen föreslår att Polarforskningssekretariatet tillförs 3 miljoner kronor per år från och med 2026 för att säkerställa att Kristinebergs marina forskningsstation drivs vidare och kan tillgodose behov inom polarforskning, inklusive marin forskning och innovation.