Frågor och svar om WHO:s pandemifördrag och IHR
Publicerad
Här finner du vanliga frågor och svar om WHO:s pandemifördrag och om det internationella hälsoreglementet, IHR.
WHO har en central roll som samordnare vid bekämpningen av pandemier och andra stora hälsokriser. WHO kan också bistå ett medlemsland som begär hjälp i en hälsokris. Medlemsländerna kan ingå internationella avtal med stöd av WHO. Ett sådant avtal är till exempel IHR, som är ett legalt bindande ramverk vars syfte är att förebygga, förhindra och hantera gränsöverskridande hälsohot. IHR omfattar samtliga allvarliga hälsohot, såväl kemiska, biologiska som radionukleära hot, oavsett om dessa sprids avsiktligt eller oavsiktligt.
Vid Världshälsoförsamlingens möte den 1 juni 2024 (WHA77) avslutades förhandlingarna om IHR och ett paket med ändringsförslag kunde antas. Ändringarna träder i kraft den 19 september 2025.
Ändringarna i IHR innebär bland annat:
- införande av en definition av pandemiskt nödläge,
- inrättande av en kommitté för att underlätta ett effektivt genomförande av IHR,
- bestämmelser för mer jämlik tillgång till hälsoprodukter, och
- inrättande av nationella IHR-myndigheter för att förbättra samordningen av genomförandet av IHR inom och mellan länder.
WHO:s pandemifördrag anger principer, tillvägagångssätt och verktyg för bättre internationell samordning inom en rad områden, för att stärka den globala hälsoarkitekturen för att förebygga, ha beredskap och respons för pandemier. Pandemifördraget omfattar bland annat:
- konkreta åtgärder för att förebygga pandemier, bland annat genom en One Health-modell,
- mobiliserandet av en utbildad och tvärvetenskaplig arbetskraft vid nationella och globala hälsokriser;
- uppbyggnad av en geografiskt diversifierad forsknings- och utvecklingskapacitet,
- inrättande av ett system för tillgång till patogener och fördelning av nytta, och
- etablerande av en global leveranskedja och logistiknätverk.
Syftet med WHO:s pandemifördrag är inte att frånta stater deras förmåga eller skyldighet att agera i händelse av en pandemi. Däremot finns en samsyn bland WHO:s 194 medlemsländer att covid-19-pandemin visade på stora brister i den globala beredskapen vid omfattande hälsokriser och att det fick långtgående konsekvenser. Ett globalt pandemifördrag ska syfta till att åtgärda dessa brister och stärka världens förmåga att förebygga och hantera hälsokriser så att de inte utvecklas till pandemier i framtiden.
Covid-19-pandemin visade på stora brister i den globala beredskapen vid omfattande hälsokriser. Det fick långtgående konsekvenser, exempelvis tog det för lång tid innan länder larmades och lämpliga åtgärder vidtogs vilket ledde till både sjuklighet, död och stora kostnader för samhället. Avsaknaden av en gemensam vägkarta och bristande beredskap i länder bidrog onekligen till att krisen förvärrades samtidigt som effekterna på ekonomi och handel påverkade samhällen i stort. Covid-19-pandemin visade med all tydlighet att pandemier kan lamslå hela samhällen.
Vi vet att risken för en ny pandemi är överhängande, och kan undvikas genom prevention och stärkt beredskap. Regeringen anser därför att det är viktigt att stärka det globala arbetet mot pandemier genom tydliga rekommendationer kring vad länder kan och bör göra för att förebygga och ha beredskap för pandemier. Utbrott uppstår på olika sätt och i olika delar av världen. Det är viktigt att identifiera och hantera dessa för att kunna stoppa eller begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar och förhindra att de utvecklas till globala pandemier.
Världshälsoförsamlingens antagande av WHO:s pandemifördrag utgör ett första steg i pandemifördragets genomförande. I den resolution om WHO:s pandemiavtal som antogs av Världshälsoförsamlingen anges de efterföljande stegen och processen för att förbereda för pandemifördragets genomförande. Detta inkluderar att lansera en process för att i en bilaga till pandemifördraget utarbeta och förhandla om ett system för tillgång till patogener och fördelning av nytta (PABS) genom en mellanstatlig arbetsgrupp (IGWG).
Det innebär att förhandlingar för genomförandet av pandemifördraget kommer att fortsätta och att resultatet av denna process kommer att behandlas vid nästa års Världshälsoförsamling 2026. När Världshälsoförsamlingen väl har antagit PABS-bilagan kommer WHO:s pandemifördrag att öppna för undertecknande och överväganden av ratificering. För de parter som väljer att ratificera pandemifördraget kommer det att träda i kraft efter 60 ratifikationer.
Regeringen håller riksdagen informerad i sedvanlig ordning om hur förhandlingarna går.
När förhandlingarna väl är avslutade kommer regeringen att ta ställning till pandemifördraget och tillhörande bilaga, och om det krävs, inhämta riksdagens godkännande.
Regeringen kommer att ta ställning till ändringarna i IHR i vanlig ordning.
