Kirgizistan

Sverige har en god men relativt begränsat bilateral relation med Kirgizistan. I dialogen med Kirgizistan ser Sverige främjande av demokrati, öppenhet och jämställdhet som några av de viktigaste frågorna.

Samarbetet med Kirgizistan och Sveriges engagemang för landets utveckling sker i hög grad genom arbetet inom EU, som under 2019 antog en ny strategi för Centralasien. Den nya strategin ersätter en tidigare strategi från 2007 och anpassar EU:s politik till de nya möjligheter som växer fram i regionen. Sverige stödjer också multilaterala organisationer som är verksamma i Centralasien. Den 25 juni 2024 undertecknades ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kirgizistan. Avtalet syftar till att fördjupa relationerna inom bland annat handel, miljö, energi och rättsstatens principer. Avtalet ersätter det äldre partnerskapsavtalet från 1999. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet har ännu inte trätt i kraft. Kirgizistan är sedan 1998 medlem i Världshandelsorganisationen (WTO), vilket har underlättat handelsförbindelserna med EU. 

Den 4 april 2025 deltog Kirgizistan i det första toppmötet mellan EU och Centralasien. Mötets fokus låg på handel, transport, kritiska råmaterial, energi och digitalisering.

Sveriges ambassadör till Kirgizistan tillträdde 2023 och är baserad i Stockholm. Ambassadören är därtill ackrediterad till Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Ett svenskt honorärkonsulat finns i Kirgizistans huvudstad Bisjkek sedan 2003. 

Det senaste officiella besöket från Kirgizistan ägde rum 2002, då dåvarande president Askar Akajev besökte Sverige. Dåvarande utrikesminister Ann Linde besökte Kirgizistan i april 2021 i samband med Sveriges ordförandeskap i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Besök mellan Sverige och Kirgizistan genomförs även på arbetsnivå.