Vad regeringen gör med anledning av situationen i Iran

Repressionen mot de landsomfattande demonstrationerna i Iran som inleddes den 28 december 2025 har resulterat i tusentals döda och ännu fler frihetsberövade. Därför har regeringen genomfört en rad åtgärder inom följande områden.

Uttalanden och uppkallande

Regeringen har tydligt fördömt iranska myndigheters dödliga våld och de storskaliga, godtyckliga frihetsberövanden som genomförts i demonstrationernas spår, samt framhållit att tillgången till internet måste återställas. Flera uttalanden har gjorts av både statsministern och utrikesministern. Uttalanden har också gjorts tillsammans med övriga EU-länder.

Utrikesdepartementet kallade upp Irans ambassadör den 14 januari 2026 för att inskärpa denna kritik direkt till iranska företrädare. Att fredliga demonstrationer bemöts med dödligt våld är oförsvarligt.

Agerande i EU och FN

EU är Sveriges viktigaste plattform för att upprätthålla och öka det internationella trycket mot Iran. Genom att agera gemensamt i EU kan de åtgärder som regeringen vidtar få största möjliga effekt. Därför fortsätter regeringen att verka för en tydlig EU-linje som håller Iran ansvarigt för de kränkningar av mänskliga rättigheter som sker i landet.

Regeringen agerar även inom FN för att bidra till internationellt tryck på Iran, och ställde sig bakom begäran om den specialsession om Iran som hölls i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 23 januari 2026.

Regeringen ger sitt fulla stöd till FN:s särskilda mekanismer som finns för att bevaka situationen i Iran och utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter som sker. Detta görs bland annat genom specialrapportören för Iran och den oberoende undersökningsmekanism (Fact-Finding Mission Iran) som inrättades efter demonstrationerna som följde på Jina Mahsa Aminis död i iranska myndigheters förvar 2022.

Sanktioner

EU har flera sanktionsregimer för Iran. Den sanktionsregim mot Iran som inrättades 2011 på grund av situationen för mänskliga rättigheter i landet innebär att nära 300 individer och enheter sedan tidigare är listade för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Listningarna inkluderar bland annat företrädare för Basij-milisen och det Islamiska Revolutionsgardet (IRGC). Regeringen driver nu på för ytterligare sanktionslistningar under denna regim.

Därutöver finns sanktionsåtgärder mot Irans missil- och kärntekniska program, liksom mot Irans militära stöd till Ryssland och till väpnade grupper.

För individer och enheter som sanktionslistats omfattar åtgärderna inreseförbud och frysning av tillgångar. Utöver individuella sanktionslistningar, på både EU och FN-nivå, finns också omfattande exportrestriktioner mot Iran.

Regeringen har också länge verkat för EU-enighet om att lista IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism, vilket det nu finns en politisk överenskommelse om.

Bakgrund

Situationen för mänskliga rättigheter i Iran har länge varit svår, inte minst för kvinnor och flickor samt för personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter. Iran är också ett av de länder som tillämpar dödsstraff i högst utsträckning. Dödsstraffet är ett omänskligt och oåterkalleligt straff. Sverige fördömer tillsammans med övriga EU dess tillämpning under alla omständigheter.  

Regeringen för återkommande fram kritik mot situationen för mänskliga rättigheter i Iran till den iranska regeringen. Det arbetet sker kontinuerligt bilateralt, genom EU och inom FN. Sverige ser tillsammans med likasinnade hela tiden över de verktyg som står till förfogande för att bäst bidra i detta arbete.