Projektet SMOCS gör förorenade muddermassor till hållbart byggmaterial
Publicerad Uppdaterad
Hållbar hamnutbyggnad genom av att omvandla förorenade bottensediment till konstruktionsmaterial. Det är vad projektet SMOCS, som bedrivs inom ramen för EU:s Östersjöstrategi och med finansiering från Östersjöprogrammet 2007-2013, har gjort i svenska och finska hamnar. Och deras metod sprids nu vidare, även till andra delar av Europa.
Projektet SMOCS (Sustainable Management of Contaminated Sediments) började med en idé om hur man utifrån ett hållbarhetsperspektiv skulle kunna hantera och samtidigt återanvända förorenade muddermassor i hamnar. Det var Göran Holm på Statens geotekniska institut och Bo Svedberg på Luleå tekniska universitet som såg en möjlighet att kemiskt binda föroreningarna i bottensedimentet som skulle muddras samtidigt som man gjorde hållfast byggmaterial av det.
- Genom industriutsläpp har tungmetaller som till exempel bly, kvicksilver och kadmium och även organiska föroreningar såsom PAH och PCB förorenat bottensedimenten i många svenska hamnar. Vi ville pröva om vi genom att blanda de förorenade botten sedimenten som skall muddras med cement, granulerad masugnsslagg och aska kunde låsa föroreningarna kemiskt och samtidigt göra sedimentet hårt och starkt, säger Göran Holm.
På det viset skulle man kunna lösa flera problem i en och samma process och få en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar hantering samt minska användningen av ändliga naturresurser vid hamnutbyggnad, förklarar han. - Alternativet, att deponera muddermassorna på land, kostar normalt cirka tio gånger mer än vår metod.
Finansiering från Baltic Sea Region Programme
Göran Holm och Bo Svedberg kände att de hade en intressant idé, men än så länge var det bara en hypotes. För att se om den verkligen var genomförbar behövde de först finansiering till att utarbeta en modell och testa den. De ansökte därför om finansieringsstöd från EU:s Interreg program "Baltic Sea Region Programme 2007-2013" och fick 75 procents finansieringsstöd. Resterande finansiering stod projektets 10 partners för. Arbetet kunde därmed börja.
Fritt tillgänglig vägledning för fortsatt arbete
SMOCS:s finansiering sträckte sig 2010-2012, och efter flera års arbete började projektet närma sig sitt slut. Det var dags att omsätta idén i praktiken. Media, myndigheter, entreprenörer, konsulter, universitet och allmänhet bjöds därför in till demonstrationsprojekt i Gävle hamn och i finländska Kokkolas hamn.
Efter att visat hur det gick till i skarpt läge höll man sedan workshops för att samla in synpunkter och sammanställde därefter en vägledning som SMOC gjorde fritt tillgänglig på sin webbplats för alla som är intresserade av att utföra liknande arbete.
Nätverk med projekt i kanalregionen
Arbete för att tillämpa denna stabiliserings/solidifieringsmetod har fortsatt i bland annat Västerås, Köping och Oskarshamn i Sverige, och även i hamnar i till exempel Polen, Frankrike och Medelhavet. Det har dessutom lett till att SMOCS fått kontakt med det liknande projektet SETARMS (Sustainable Environmental Treatment and Reuse of Marine Sediment) som är verksamt i den engelska kanalregionen.
- Vi träffas fortsättningsvis varje år inom ramen för nätverket SMOCS/Portinfra. Ett nätverk som kommer fortsätta ytterligare fem år och även vidga samarbetet till andra hamnfrågor. Det är engagerade deltagare och ett väldigt bra forum för att utbyta idéer och även sprida resultat som kan inspirera liknande hållbarhetsarbete på många andra håll, säger Göran Holm.
X