Artikel

Representationens krisarbete efter attentaten 22 mars

Publicerad 19 april 2016 Uppdaterad 20 april 2016

För brysselbor och de många människor som drabbades av terroristattentaten i Bryssel kommer tisdagen den 22 mars sannolikt för alltid vara en dag förknippad med förstämning och oro men också med eftertanke och beslutsamhet. Eftersom svenskar fanns bland de drabbade blev veckan som följde en prövning i krishantering och konsulärt bistånd för Sveriges EU-representation.

• 

  Place de la Bourse i centrala Bryssel är den plats dit människor vallfärdar efter attentaten 22 mars för att tända ljus och lägga ner blommor och andra minnesgåvor. Bilden är tagen 15 april. I blomhavet syns en svensk flagga.

  Foto: EU-representationen/Elisabet Dahlén-Jonsson

• 

  - Efter att Bryssel gått igenom ett trauma som kanske aldrig riktigt kan läka återgår verksamheten nu till det normala. EU:s direkta insatser mot terrorism och samarbetet inom många områden som verkar i samma riktning genom att stärka kittet mellan medlemsländerna och förtroendet för det öppna och demokratiska samhället som vi vill ha och som vi måste försvara är viktigare än någonsin, säger Anders Ahnlid, ambassadör och chef för Sveriges EU-representation.

  Pawel Flato, Regeringskansliet

En särskild krisorganisation

Representationen aktiverade sin krisorganisation omedelbart efter det att attentatet på Bryssels flygplats Zaventem på morgonen den 22 mars blev känt. Cirka en timme senare drabbades även tunnelbanestationen Maalbeek som ligger endast några kvarter från EU-representationen.

- Det var med stor lättnad som vi på EU-representationen kunde konstatera att ingen av våra 126 medarbetare eller deras anhöriga råkat illa ut. Men det stod snart klart att svenska medborgare fanns bland både skadade och saknade, säger Anders Ahnlid, chef för Sveriges EU-representation.

Under de närmaste dygnen anlände både förstärkning för konsulärt krisarbete från UD:s snabbinsatsstyrka, SNITS, och stöd för krisledning från Regeringskansliet för att under representationens ledning arbeta i krisorganisationen. Till denna bidrog också de två tjänstemännen vid det konsulära kontoret i Bryssel och flera medarbetare i representationen gjorde viktiga insatser liksom Sveriges belgienambassadör Maria Christina Lundqvist, inledningsvis i Stockholm och senare på plats i Bryssel.

Fokus på konsulärt stöd till skadade och anhöriga

Krisorganisationen bevakade, analyserade och rapporterade om utvecklingen i Bryssel till UD. En central del av arbetet var att erbjuda stöd till skadade svenskar och att få kontakterna mellan belgiska myndigheter och drabbades anhöriga i både Belgien och Sverige att fungera väl. Av särskild vikt var att säkerställa att rätt information gavs till berörda personer. Svenska kyrkan i Bryssel ställde alla sina resurser till förfogande och blev en självklar partner i krisarbetet.

Åsa Webber är biträdande chef för representationen och ansvarade för krisledningen från och med påskhelgen då ett intensivt arbete utfördes.

- Våra kontakter med belgiska myndigheter fungerade mycket bra. Jag kunde konstatera att konsulärt arbete ofta kan vara svårt, krävande och komplicerat. Insikterna från arbetet under påskdagarna bidrog också till en djup respekt för det viktiga konsulära arbetet, säger Åsa Webber.

Insatserna ska utvärderas

Den särskilda krisorganisationen avvecklades mot slutet av veckan efter påskhelgen. Detta var första gången som EU-representationen aktiverade en särskild krisorganisation och var direkt involverad i konsulärt bistånd. Alla insatser har dokumenterats noggrant. Nu får en utvärdering visa hur arbetet utförts och om det uppfyller de krav som kris- och beredskapsplaner ställer. Samtidigt planeras övning i krisrelaterat arbete för representationens personal.

Inte minst mot bakgrund av att Bryssel är ett stort resmål för svenskar och att det bor upp till 8 000 svenska medborgare i Belgien är det av största vikt att det konsulära stödet fungerar på bästa sätt.

Fakta: På morgonen den 22 mars, 2016, drabbades Bryssel av två terroristattentat som tog 35 människors liv. Två av dessa var svenska medborgare.

Producerat av EU-representationen