Startskottet för förhandlingen om EU:s nästa långtidsbudget

Den 2 maj presenterade EU-kommissionen sitt förslag till EU:s nästa fleråriga budgetram som ska börja gälla 2021 och löpa fram till 2027. Detta förslag ska nu förhandlas mellan medlemsstaterna.

I förslaget från kommissionen ingår områdena innovation och IT/digitalisering, sammanhållning och värderingar, naturresurser och miljö, migration och gränsbevakning, grannskap och världen, säkerhet och försvar samt administration. Mer om förslagen för respektive område kan du läsa om på kommissionens webbplats, se länk här intill.

Det som sker härnäst är att EU:s medlemsländer analyserar förslaget och därefter förhandlar om det i rådet.

De svenska övergripande prioriteringarna i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram som har förankrats med riksdagen är:

  • När Storbritanniens bidrag försvinner behöver budgeten minska med lika mycket. Regeringen vill sätta ett utgiftstak som inte överstiger 1 % av EU:s BNI.

  • Den svenska avgiften ska hållas nere. Det vill vi göra främst genom att minska storleken på budgeten men också genom att värna den andel vi själva ska betala.

  • Regeringen vill se en modern budget med omprioriteringar till fördel för gemensamma åtgärder som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning. Det sker genom minskade anslag för jordbruksstöd och strukturfonder.

  • Det ska kosta att inte ansvar. Länder som inte tar sitt ansvar i migrationspolitiken ska inte heller få tillgång till stöd från EU på samma sätt som idag. Alla medlemsstater ska stå upp för våra gemensamma värderingar och beslut. EU för med sig både fördelar och förpliktelser.
  • Regeringen vill se en mer effektiv kontroll av hur EU-medel används. Med en minskad budget blir det ännu viktigare att pengarna används på rätt sätt.