Regeländringar beslutade den 28 juni 2018

Ändring i miljöbalken om invasiva främmande arter

Regeringen har efter riksdagens beslut utfärdat lag om ändring i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att EU-förordningen om invasiva främmande arter kompletteras med en straffbestämmelse och ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om åtgärder, som t.ex. utrotningsåtgärder och återställandeåtgärder. Bestämmelserna möjliggör också för myndigheter och kommuner att få tillträde till fastigheter m.m. för att där kunna vidta de åtgärder som behövs för att förebygga introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Den nya straffbestämmelsen innebär bl.a. att den som hanterar en invasiv främmande art i strid med det som följer av förordningen eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av förordningen kommer att kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den nya brottsrubriceringen omfattar även grovt oaktsam hantering.

Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2018.

Referenser:

  • regeringens proposition Invasiva främmande arter (prop. 2017/18:211)
  • miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2017/18:MJU23 Invasiva främmande arter
  • riksdagsskrivelse 2017/18:402
  • miljöbalken (SFS 2018:1427)

Lagändringar om vattenmiljö och vattenkraft

Regeringen har efter riksdagens beslut utfärdat lagarna som föreslogs i propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243).

Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst. Modernisering sker genom omprövning på verksamhetsutövarens initiativ. Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.

I prövningen för moderna miljövillkor ska det finnas ett nationellt helhetsperspektiv med avvägningar mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. För helhetssynen ska det finnas en nationell plan som ska vara vägledande för myndigheternas arbete med prövningarna och för vattenförvaltningen. Planen anger vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen senast bör ha påbörjats. Som huvudregel får en verksamhet bedrivas utan att ha moderna miljövillkor till dess det är dags för prövning enligt planen. I fråga om alla vattenverksamheter beslutas att regeringen ska få meddela generella föreskrifter om försiktighetsmått.

Den s.k. båtnadsregeln för prövning av vattenverksamheter tas bort. Om en verksamhet bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller annan äldre s.k. särskild rättighet, ska den rättigheten anses ha tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken.

I fråga om såväl vattenverksamheter som miljöfarliga verksamheter och verksamheter som prövas särskilt enligt sektorslagstiftning beslutas uttryckliga bestämmelser om att verksamheterna inte får äventyra att vattenmiljön uppnår den kvalitet som följer av EU-rätten eller försämra vattenkvaliteten i strid med ett försämringsförbud.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019.

Referenser

  • regeringens proposition Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243)
  • civilutskottets betänkande 2017/18:CU31 Vattenmiljö och vattenkraft m.m.
  • riksdagsskrivelse 2017/18:383
  • miljöbalken (SFS 2018:1407)
  • miljöbalken (SFS 2018:1408)
  • lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. (SFS 2018:1409)
  • lagen (1978:160) om vissa rörledningar (SFS 2018:1412)
  • lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (SFS 2018:1415)
  • lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon (SFS 2018:1416)
  • ellagen (1997:857) (SFS 2018:1418)
  • lagen (1998:811) om införande av miljöbalken (SFS 2018:1419)
  • lagen (1998:811) om införande av miljöbalken (SFS 2018:1420)
  • lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (SFS 2018:1421)
  • naturgaslagen (2005:403) (SFS 2018:1422)
  • strålskyddslagen (2018:396) (SFS 2018:1424)

Bidrag för inköp av eldrivna utombordsmotorer

Regeringen har beslutat om ändring i förordningen om bidrag till privatpersoner för inköp av eldrivna cyklar, mopeder eller motorcyklar. Ändringarna innebär att Naturvårdsverket ska kunna betala ut bidrag till privatpersoner även för inköp av eldrivna utombordsmotorer.

Bidrag kommer att kunna sökas av privatpersoner för inköp av eldrivna utombordsmotorer som har en effekt på minst en kilowatt. Bidrag kommer även kunna sökas för det eller de batterier som behövs för motorns funktion. Bidrag får ges som ett engångsbelopp per person med högst 25 procent av inköpskostnaden för en eldriven cykel, en eldriven moped, en eldriven motorcykel eller en eldriven utombordsmotor, dock högst 10 000 kronor. Naturvårdsverket ska sköta bidragsgivningen.

Förordningsändringen träder i kraft den 1 juli 2018. Förordningens giltighetstid är sedan tidigare begränsad till och med 2020.

Referenser:

  • förordningen (2017:1317) om bidrag till privatpersoner för inköp av eldrivna cyklar, mopeder eller motorcyklar (SFS 2018:1383)

Förordningsändringar med anledning av regeringens beslut att flytta vissa uppgifter från Strålsäkerhetsmyndigheten till Riksgäldskontoret

Följande uppgifter enligt lagen och förordningen om finansiering av kärntekniska produkter flyttas från Strålsäkerhetsmyndigheten till Riksgäldskontoret: att upprätta förslag till kärnavfallsavgift och finansieringsbelopp för samtliga tillståndshavare och dessutom kompletteringsbelopp för reaktorinnehavare, att besluta om kärnavfallsavgift och finansieringsbelopp för övriga avgiftsskyldiga tillståndshavare (ej reaktorinnehavare), att meddela regeringen om myndigheten bedömer att ställda säkerheter bör tas i anspråk, att pröva frågor om hur och i vilken utsträckning fonderade avgiftsmedel får användas, att kontrollera att beslutade avgifter har betalats in och hur utbetalade fondmedel har använts, att besluta om föreskrifter, förelägganden och dispenser och att bedriva tillsyn.

Förordningsändringarna träder i kraft den 1 september 2018.

Referenser:

  • förordningen om finansiering av kärntekniska produkter (SFS 2018:1450)
  • förordningen med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten (SFS 2018:1452)
  • förordningen med instruktion för Kärnavfallsfonden (SFS 2018:1453)
  • förordningen om förvaltningen av kärnavfallsfondens medel (SFS 2018:1454)

Ändringar i miljöprövningsförordningen m.fl.

Regeringen har beslutat om ändringar i miljöprövningsförordningen, förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt miljöbedömningsförordningen.

Förordningsändringarna syftar till att rätta till felaktigheter, konkretisera gällande rätt, införa en ny anmälningsplikt för verksamhet som framställer foder av både vegetabiliska och animaliska råvaror och att ändra kraven för täkter så att möjligheten till undantag för upplag utvidgas men under en begränsad tid.

Referenser:

  • miljöprövningsförordningen (2013:251) (SFS 2018:1460)
  • förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (SFS 2018:1459)
  • förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 2018:1458)
  • miljöbedömningsförordningen (2017:966) (SFS 2018:1461)

Myndigheters klimatanpassningsarbete

Regeringen har beslutat en ny förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete för att reglera myndigheters skyldighet att arbeta med klimatanpassning.

I den nationella strategin för klimatanpassning (prop. 2017/18:163 s. 69–70) sägs att berörda myndigheters möjligheter att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsområde ska förtydligas. Arbetet bör också kunna följas upp och redovisas. Regeringen reglerar detta i en generell förordning, eftersom ett flertal myndigheter berörs och uppdraget som handlar om att sätta ramar för arbetet till myndigheterna är likalydande och samlat.

Syftet med regleringen är att formalisera myndigheternas uppgifter i arbetet med klimatanpassning samt att skapa en process som innebär att myndigheterna arbetar med klimatanpassning på ett strukturerat sätt.

Förordningen träder i kraft den 1 januari 2019.

Referenser:

  • regeringens proposition Nationell strategi för klimatanpassning (2017/18:163)
  • förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (SFS 2018:1428)

Nationellt råd för klimatanpassning inrättas vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut med innebörden att ett nationellt råd för klimatanpassning inrättas.

Rådet ska bestå av 6–8 ledamöter och en ordförande som alla utses av regeringen för en bestämd tid. Rådets uppgift blir främst att följa och utvärdera arbetet med klimatanpassning enligt den s.k. policycykeln för klimatanpassning samt att ta fram underlag för inriktningen av det nationella arbetet för klimatanpassning som redovisas till regeringen.

Förordningen träder i kraft den 15 augusti 2018.

Referenser:

  • regeringens proposition Nationell strategi för klimatanpassning (prop. 2017/18:163)
  • förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SFS 2018:1455)

Ändring i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer

Regeringen har beslutat om ändring i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer som innebär att vissa bestämmelser upphävs för att överensstämma med EU-förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Dessutom görs ändringar i bilagan till förordningen för att varukoderna ska överensstämma med tullnumren i Tulltaxan.

Klassificering och märkning av ämnen och blandningar regleras numera uteslutande i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering och märkning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen). Detta medför att bestämmelser som finns i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer upphävs. Till följd av att flera bestämmelser upphävs tas även flera definitioner och hänvisningar i förordningen bort.

Beslutet innebär även att bilagan ändras på så sätt att vissa varuslag byter benämning eller kompletteras i förteckningen över vilka varor som ska registreras i produktregistret. Genom ändringen stämmer varuslagen och dess varukoder överens med motsvarande tullnummer i Tulltaxan. Tulltaxan är en EU-gemensam förteckning över bl.a. tullsatser och varukoder.

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2018.

Referenser:

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006
  • förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer (SFS 2018:1457)

Nya förordningar om producentansvar för förpackningar och returpapper och ändring i avfallsförordningen m.fl.

Regeringen har beslutat nya förordningar om producentansvar för förpackningar respektive returpapper, ändringar i förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, förordningen om miljösanktionsavgifter, avfallsförordningen, förordningen om plastbärkassar, förordningen om producentansvar för elutrustning och förordningen om retursystem. Ändringarna innebär att insamlingen ska bli mer lättillgänglig och att kommuner ska tillhandahålla system för insamling av utsorterat matavfall från hushåll.

De nya förordningarna innebär en skärpning av kravet på insamlingssystemens servicegrad, bl.a. genom att returpapper och förpackningsavfall av de vanligaste förkommande materialen ska samlas in fastighets- eller kvartersnära. Det innebär även krav på insamling i utemiljöer. Kraven på förpackningarnas utformning tydliggörs. För att renodla producentansvaret får kommunerna endast samla in förpackningsavfall respektive returpapper om de har avtal med ett tillståndspliktigt insamlingssystem. Förpacknings- och returpappersförordningarna kompletteras med bestämmelser om sanktioner och avgifter för prövning och tillsyn. Producenterna ska enligt förordningarna lämna uppgifter till Naturvårdsverket om bland annat namn och kontaktuppgifter. Skyldigheten att rapportera till Naturvårdsverket om den mängd förpackningar, tidningar och tidningspapper som producenterna släppt ut på den svenska marknaden flyttas från den som driver insamlingssystem till producenterna. En anmälningsplikt införs för de som utan att vara tillståndspliktiga samlar in förpackningsavfall eller returpapper från verksamheter.

Kommunerna ska tillhandahålla system för insamling av matavfall. Syftet är att insamlingen ska bidra till ett bättre omhändertagande av matavfall som en resurs, bland annat genom produktion av biogas. De nya bestämmelserna innebär att kommunen blir skyldig att tillhandahålla ett system för att samla in sådant matavfall som hushållen har sorterat ut. Någon närmare reglering av hur detta ska ske införs inte utan det blir upp till varje kommun att bestämma hur insamlingen ska organiseras. Kravet införs samtidigt med de nya bestämmelserna om producentansvar för förpackningar och returpapper för att skapa ett incitament för kommunerna att tillsammans med producenter och tillståndspliktiga insamlingssystem för förpackningsavfall och returpapper planera och bygga upp ett sammanhängande insamlingssystem.

I förordningen om producentansvar för elutrustning förs det in en hänvisning till definitioner i 15 kap. miljöbalken samt att det införs en ny paragraf som upplyser om att regler som kompletterar finns i lagen och förordningen om ekodesign.

Referenser:

  • förordningen om producentansvar för förpackningar (SFS 2018:1462)
  • förordningen om producentansvar för returpapper (SFS 2018:1463)
  • förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (SFS 2018:1464)
  • förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar (SFS 2018:1465)
  • avfallsförordningen (2011:927) (SFS 2018:1466)
  • förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter (SFS 2018:1467)
  • förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning (SFS 2018:1468)
  • förordningen (2016:1041) om plastbärkassar (SFS 2018:1469)
  • förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar (SFS 2018:1470)
  • förordningen (2018:1463) om producentansvar för returpapper (SFS 2018:1471)

Utfärdande av lagar – Elmarknadsfrågor

Regeringen har efter riksdagens beslut utfärdat ändringar i ellagen och i lagen om stamnätsföretag för el. Ändringarna gäller lagarnas terminologi, åtgärder för att underlätta för ökad efterfrågeflexibilitet, intäktsramar för elnätsverksamhet, förutsättningar för att avbryta överföringen av el till en konsument på grund av betalningsförsummelse och överklagande.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2019.

Referenser:

  • regeringens proposition Elmarknadsfrågor (prop. 2017/18:237)
  • näringsutskottets betänkande 2017/18:NU23 Elmarknadsfrågor
  • riksdagsskrivelse 2017/18:412
  • ellagen (1997:857) (SFS 2018:1448)
  • lagen (2011:710) om certifiering av stamnätsföretag för el (SFS 2018:1449)

Lagändringar om trygg naturgasförsörjning samt upphävande av myndighetsföreskrifter

Regeringen har efter riksdagens beslut om lagförslagen i propositionen Solidaritet vid kris i naturgasförsörjningen (2017/18:251) utfärdat lagarna. Lagförslagen avser dels ändringar i lagen (2012:273) om trygg naturgasförsörjning med anledning av EU:s nya gasförsörjningsförordning, dels upphävande av äldre myndighetsföreskrifter som Statens energimyndighet inte själv kan upphäva eftersom föreskrifterna grundar sig på bemyndiganden i lagar som numera är upphävda.

Ändringarna i lagen om trygg naturgasförsörjning träder i kraft den 1 september 2018 och myndighetsföreskrifterna upphör att gälla vid utgången av juli 2018.

Referenser:

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010
  • regeringens proposition Solidaritet vid kris i naturgasförsörjningen (prop. 2017/18:251)
  • näringsutskottets betänkande 2017/18:NU27 Solidaritet vid kris i naturgasförsörjningen
  • riksdagsskrivelse 2017/18:413
  • lagen (2012:273) om trygg naturgasförsörjning (SFS 2018:1432)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd (NUTFS 2000:3) om mätning och rapportering av överförd naturgas (SFS 2018:1433)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2005:4) om information om hushållsapparaters bullernivå (SFS 2018:1434)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2005:5) om information om energi- och annan resursförbrukning hos elektriska tvättmaskiner för hushållsbruk (SFS 2018:1435)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2005:6) om information om energiförbrukning hos elektriska torktumlare för hushållsbruk (SFS 2018:1436)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2005:7) om information om energi- och annan resursförbrukning hos elektriska kombinerade tvättmaskiner-torktumlare för hushållsbruk (SFS 2018:1437)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2005:8) om information om energi- och annan resursförbrukning hos elektriska diskmaskiner för hushållsbruk (SFS 2018:1438)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2005:9) om information om energiförbrukning av elektriska lampor för hushållsbruk (SFS 2018:1439)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2005:10) om information om energiförbrukning hos elektriska hushållsugnar (SFS 2018:1440)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2005:11) om information om energiförbrukning hos elektriska luftkonditioneringsapparater för hushållsbruk (SFS 2018:1441)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2005:12) om information om energiförbrukning hos elektriska kylskåp och frysar för hushållsbruk (SFS 2018:1442)
  • lag om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2005:13) om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar för hushållsbruk (SFS 2018:1443)

Upphävande av myndighetsföreskrifter genom förordning

Regeringen har efter Statens energimyndighets begäran upphävt ett antal myndighetsföreskrifter. Myndigheten kan inte själv upphäva föreskrifterna eftersom de grundar sig på bemyndiganden i förordningar som numera är upphävda. Föreskrifterna tillämpas inte längre.

Myndighetsföreskrifterna upphör att gälla vid utgången av juli 2018.

Referenser:

  • förordning om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (NUTSFS 1998:3) om statliga bidrag till vissa investeringar inom energiområdet; biobränsleeldade kraftvärmeverk (SFS 2018:1444)
  • förordning om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (NUTSFS 1998:4) om statliga bidrag till vissa investeringar inom energiområdet; vindkraft (SFS 2018:1445)
  • förordning om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (NUTSFS 1998:5) om statliga bidrag till vissa investeringar inom energiområdet; små vattenkraftverk (SFS 2018:1446)
  • förordning om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2001:2) om statligt bidrag till investering för ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärrvärme (SFS 2018:1447)

Ändringar i Statens energimyndighets instruktion

Regeringen har beslutat om ändringar i Statens energimyndighets instruktion. Ändringarna görs i huvudsak med anledning av propositionen Energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228) så att energipolitikens grundpelare – försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet – finns med i instruktionen som en utgångspunkt för verksamheten. Det införs även en särskild punkt om att myndighetens arbete med att bidra till omställningen av elsystemet även ska omfatta att möjliggöra nya användningsområden för el.

Punkten som handlar om att myndigheten ska bidra i det arbete som föranleds av att riksdagen fattat beslut om att möjliggöra kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften genom bl.a. omvärldsbevakning utgår.

Enligt beslutet utses myndigheten till marknadskontrollmyndighet enligt lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning och lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning.

Ändringarna i instruktionen träder i kraft den 5 juli 2018.

Referenser:

  • regeringens proposition Energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228)
  • förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet (SFS 2018:1374)

Förordningsändring om elcertifikat

Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen om elcertifikat som innebär att kvoten för beräkning av kvotplikt för år 2019 justeras nedåt från 0,312 till 0,305.

Genom propositionen Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017 (prop. 2016/17:179) ändrades lagen (2011:1200) om elcertifikat så att det inte längre är riksdagen utan regeringen som beslutar om vilka kvoter för beräkning av kvotplikt som ska gälla för varje år och om eventuella justeringar av dessa kvoter. En utförlig beräkningsmetodik för att bestämma kvoterna finns i lagen om elcertifikat. Det är endast s.k. tekniska justeringar som regeringen kan göra. Ändringarna görs när faktiska förhållanden för ett visst år avviker från prognostiserade beräkningar i fråga om elanvändning och elproduktion vid anläggningar som godkändes för tilldelning av elcertifikat före 1 januari 2012.

Det är kvoten för år 2019 som nu har ändrats genom den beslutade förordningen. Ändringen avser förhållanden från år 2017 då faktisk kvotpliktig elanvändning blev högre och faktisk elproduktionen vid anläggningar som godkändes för tilldelning av elcertifikat före 1 januari 2012 blev lägre än den prognos som användes för att beräkna kvoten för detta år. Kvoten för år 2019 justeras därför ned från 0,312 till 0,305 för att kompensera för dessa avvikelser.

Förordningsändringen träder i kraft den 1 januari 2019.

Referenser:

  • regeringens proposition Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017 (prop. 2016/17:179)
  • förordningen (2011:1480) om elcertifikat (SFS 2018:1429)

Funktionskrav på elmätare och slopad schablonavräkning för timmätta kunder

Regeringen har beslutat om ändringar i mätförordningen för att dels införa funktionskrav på elmätare, dels ta bort schablonavräkning för timmätta kunder.

  • Ändringarna innebär att sju nya funktionskrav införs för nya elmätare i förordningen om mätning, beräkning och rapportering av överförd el.
  • Utökad mätdata: främjar en effektiv nätdrift och underlättar integrering av mer mikroproduktion i elnätet.
  • Registrering av aktiv energi: möjliggör timmätning för alla kunder och ökar därmed kundernas möjlighet att vara aktiva på marknaden.
  • Registrering av elavbrott: underlättar dels elnätsföretagens utbetalning av avbrottsersättning, dels avbrottsrapporteringen till Energimarknadsinspektionen och stärker dessutom kundens ställning.
  • Öppet kundgränssnitt: skapar förutsättningar för en utvecklad energitjänstemarknad, främjar efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering, samt ökar kundinflytandet.
  • Fjärravläsning: främjar effektiv insamling av mätdata.
  • Uppgradering på distans: möjliggör att ny funktionalitet kan införas kostnadseffektivt och att kostsamma fältbesök kan undvikas.
  • Spänningssättning och frånkoppling på distans: underlättar bl.a. för elnätsföretagen att stänga av anläggningen vid flytt.

Bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2025 för både kategori 1 och 2 mätare (dvs. alla lågspänningskunder).

Bestämmelsen om att ta bort schablonavräkningen innebär att kunderna istället kommer att avräknas dygnsvis enligt huvudregeln. Det främsta skälet till ändringen är att den bör leda till att fler elhandlare mer aktivt erbjuder timavtal. Detta i sin tur bör leda till att kunderna blir mer aktiva och t.ex. ingår avtal om prisbaserad efterfrågeflexibilitet.

Bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2020.

Referenser:

  • regeringens proposition Funktionskrav på elmätare (prop. 2016/17:73)
  • förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el (SFS 2018:1426)

Ändringar i myndighetsinstruktioner

Regeringen har beslutat om ändringar i instruktionerna för Affärsverket svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen som innebär några mindre justeringar av vad myndigheterna ska göra inom sitt respektive verksamhetsområde. Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät ska bägge bidra till respektive verka för att de energipolitiska målen som riksdagen godkänt uppnås. Energimarknadsinspektionen ska vidare vara behörig myndighet enligt tre kommissionsförordningar (de s.k. anslutningskoderna för el). Affärsverket svenska kraftnät ska i den årliga kraftbalansrapporten även redovisa en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen. Affärsverket svenska kraftnät ska också inom sitt verksamhetsområde se till att möjligheterna att bygga ut förnybar elproduktion och nya användningsområden för el tas tillvara i omställningen av elsystemet.

Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2018.

Referenser:

  • regeringens proposition Energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228)
  • förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät (SFS 2018:1431)
  • förordningen (2016:742) med instruktion för Energimarknadsinspektionen (SFS 2018:1430)

Förordningsändringar gällande stöd till lokala klimatinvesteringar

Regeringen har beslutat om ändringar i förordningen om stöd till lokala klimatinvesteringar. Ändringarna omfattar redaktionella ändringar, en avgränsning i förhållande till förordningen om klimatbonusbilar samt öppnar upp för Naturvårdsverket att pröva om det finns förutsättningar att ge stöd till större projekt, dvs. sådana projekt där stödnivåerna överstiger de tröskelvärden som anges i EU:s allmänna gruppundantagsförordning.

Referenser:

  • förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar (SFS 2018:1456)

Mer information

Författningarna blir offentliga när de publicerats på webbplatsen www.svenskforfattningssamling.se.

Kontaktpersoner:
Invasiva främmande arter: Ingrid Backudd 08-405 93 52
Vattenmiljö: Anna Josefsson 08-405 48 86
Eldrivna utombordsmotorer: Anna Berglund 08-405 49 58
Strålsäkerhetsmyndigheten: Susanne Gerland 08-405 15 72
Miljöprövningsförordningen och klimatinvesteringar: Pia-Maria Lindroos 08-405 21 51
Myndigheters klimatanpassningsarbete: Christoffer Sheats 08-405 25 27
SMHI: Christoffer Sheats 08-405 25 27
Elmätare: Christoffer Sheats 08-405 25 27
Kemiska produkter: Marie Eiderbrant 08-405 46 31
Producentansvar: Linn Åkesson 08-405 84 59
Elmarknadsfrågor: Andreas Lindholm 08-405 14 54
Naturgasförsörjning: Christina Nordenbladh 08-405 22 65
Myndighetsföreskrifter: Christina Nordenbladh 08-405 22 65
Energimyndigheten: Christina Nordenbladh 08-405 22 65
Elcertifikat: Christina Nordenbladh 08-405 22 65
Myndighetsinstruktioner: Maria Werleskog 08-405 83 58