Artikel från Finansdepartementet

Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar

Publicerad

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen statliga kreditgarantier till gröna investeringar. Kreditgarantierna föreslås ställas ut med start under första halvåret 2021. Regeringen återkommer till hur genomförande av förslaget exakt kommer att ske. Förslaget kommer att utformas så att åtgärden är förenlig med EU:s regler om statligt stöd.

Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket.

En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. Därmed kan antalet beviljade krediter till låntagare öka och omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin växa.

Enligt budgetlagen ska en avgift tas ut för kreditgarantin som motsvarar statens förväntade kostnad. Det innebär att avgiften ska avspegla risken för kreditförluster och de administrativa kostnaderna. Om det krävs till följd av bestämmelserna om statsstöd i artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), får avgiften sättas högre.

Det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Investeringarna för att göra omställningarna medför risker som företagen kan ha svårt att finansiera. Internationellt intar Sverige en ledande position att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre i jämförelser när det gäller att få dessa företag att växa.

Tidigare erfarenheter visar att investerare ofta är mindre benägna att ta risker under en lågkonjunktur. Projekt som är långt komna i planeringsarbetet kan komma att utebli eller försenas och riskerna kan då öka för att få mer långsiktiga negativa effekter på såväl miljö- och klimatarbetet som sysselsättning och konkurrenskraft. Det gör det än mer betydelsefullt att förbättra förutsättningarna för att möjliggöra att kapital kan frigöras för långsiktiga investeringar.

Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt som kan få ta del av garantierna görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål eller lösa vissa marknadsmisslyckanden. Eller som i detta fall - bidra till att möjliggöra investeringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.

För att nå miljömålen och främja omställningen till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till år 2045 krävs stora investeringar i hållbar teknik som ännu inte är kommersialiserad i större skala. Detta medför en risk för att investeringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och att svensk industris långsiktiga konkurrenskraft uteblir.  Regeringen bedömer att samhällsnyttan av denna teknikutveckling går utöver den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.