Artikel från Finansdepartementet

EU:s återhämtningsfacilitet

Publicerad · Uppdaterad

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket för att mildra krisens effekter. Paketet, som kallas Next Generation EU, omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Huvudparten av detta kommer att kanaliseras genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

För att kunna få ta del av faciliteten måste medlemsstaterna lämna in nationella återhämtningsplaner, som beskriver de reformer och offentliga investeringar de ansöker om finansiellt stöd för. Förutom bidrag kan medlemsstater även ansöka om lån.

Vad ska de nationella återhämtningsplanerna innehålla?

De åtgärder som medlemsstaterna presenterar i sina planer ska

  • ta sig an utmaningar som funnits med i de landsspecifika rekommendationer som varje medlemsstat fått under de senaste åren inom ramen för europeiska planeringsterminen (det vill säga, den årliga cykel för samordning av den ekonomiska politiken och finanspolitiken inom EU)
  • bidra till att stärka tillväxtpotentialen
  • bidra till att skapa jobb
  • bidra till ökad ekonomisk, social och institutionell motståndskraft, det vill säga stärka förmågan att hantera framtida chocker
  • minska krisens ekonomiska och sociala konsekvenser
  • bidra till ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens
  • bidra till den gröna och digitala omställningen
  • inte ha betydande negativa miljökonsekvenser

EU-kommissionen uppmanar även medlemsstaterna att i sina planer beakta kommissionens så kallade flaggskeppsinitiativ för att möta de gemensamma utmaningar som medlemsstaterna står inför. Det handlar om att

  • Ladda upp – framtidssäker ren teknik med förnybart innehåll
  • Renovera – mer energi- och resurseffektiva privata och offentliga byggnader
  • Ladda om – hållbara, tillgängliga och smarta transporter och laddningsstationer
  • Nå ut – snabbare bredband och 5G-nät
  • Modernisera – mer digitalisering i offentliga sektorn, inklusive rättsväsendet samt hälso- och sjukvården
  • Skala upp – öka molnkapacitet för industriella data
  • Omskola och fortbilda – utbildningssystem för bättre digitala kunskaper

I de nationella återhämtningsplanerna ska minst 37 procent av kostnaderna gå till klimatomställning och ytterligare minst 20 procent till digital omställning eller utmaningar kopplade till denna.  

Medlemsstaterna kan ansöka om retroaktivt stöd för åtgärder från och med februari 2020.

Utbetalningen av medlen från faciliteten är kopplat till att reformer och investeringar faktiskt genomförs utifrån i förväg uppsatta milstolpar och etappmål, vilket ska ha skett innan utgången av augusti 2026.

Hur mycket medel kan Sverige få?

Enligt den överenskommelse Sverige och övriga medlemsstater träffat ska 312,5 miljarder euro (i 2018 års priser) fördelas som bidrag mellan medlemsstaterna under perioden 2021-2023. Därutöver kan även utlåning på upp till 360 miljarder euro (i 2018 års priser) ske från faciliteten. På grund av inflation blir det faktiska utbetalade beloppet något högre. Bidraget för 2023 fördelas utifrån en nyckel som tar hänsyn till krisens påverkan på medlemsstaternas ekonomiska utveckling. Det slutgiltiga beloppet för 2023 kommer därför att fastställas i juni 2022. Det maximala bidragsbeloppet för Sverige från RRF beräknas preliminärt uppgå till mellan 30 och 40 miljarder kronor i fasta priser. Sverige avser inte att ansöka om några lån från faciliteten utan enbart bidragsdelen.

Vilka åtgärder kommer ingå i den svenska planen?

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna som följt av pandemin för företag och hushåll har regeringen under 2020 överlämnat tolv extra ändringsbudgetar utöver de sedvanliga vår- och höständringsbudgetarna till riksdagen. Dessa har innehållit ett stort antal åtgärder som ska värna människors liv, hälsa och möjlighet att försörja sig. Totalt bedöms budgeteffekten av de vidtagna och föreslagna åtgärderna uppgå till över 200 miljarder kronor 2020. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen ett kraftfullt grönt återstartspaket för svensk ekonomi, men även långsiktiga reformer för att lösa samhällsproblemen för att Sverige ska gå starkare ur krisen. Totalt uppgår satsningarna i budgetpropositionen för 2021 till drygt 105 miljarder kronor 2021 och drygt 85 miljarder kronor 2022. I beräkningarna har det antagits att medlen från EU:s återhämtningsfacilitet kommer att betalas ut under 2021-2023.

Regeringen avser att söka finansiellt stöd från faciliteten för åtgärder som lagts fram i dessa extra ändringsbudgetar, de sedvanliga vår- och höständringsbudgetarna och i budgetpropositionen för 2021. Medlen betalas ut till statskassan och det är inte möjligt för enskilda företag att ansöka om direkta bidrag från faciliteten.

Vad händer just nu i arbetet med att ta fram planen?

Inom Regeringskansliet håller finansdepartementet på att utarbeta den svenska återhämtningsplanen. I ett första skede handlar det om att välja ut lämpliga åtgärder från de budgetar som lagts under 2020 att inkludera i planen. Arbetet sker i en nära dialog med EU-kommissionen. Vilka åtgärder som slutligen inkluderas i planen kommer dock inte att påverka hur budgeten för 2021 kommer att fördelas.

När ska svenska återhämtningsplanen lämnas in och vad händer sedan?

Återhämtningsplanen ska som regel lämnas till EU-kommissionen senast den 30 april 2021, i samband med att det nationella reformprogrammet lämnas in. EU-kommission har dock öppnat upp för möjligheten att lämna in återhämtningsplaner senare än 30 april. Flera länder förväntas lämna in sina återhämtningsplaner något senare än 30 april. För att göra planen så bra som möjligt så kommer Sverige också att nyttja den möjligheten. Regeringen avser att lämna in återhämtningsplanen i närtid och har en mycket god löpande dialog med kommissionen i frågan.

När återhämtningsplanen har lämnats in ska EU-kommissionen inom två månader göra en bedömning av planen. Om bedömningen är positiv ska kommissionen lämna ett förslag till rådet, som beslutar om planen inom fyra veckor. Därefter kan 13 procent av det totala beloppet betalas ut som förskottsutbetalning (Sverige avser inte ansöka om förskottsutbetalning). Sedan följer halvårsvisa uppföljningar fram till 2026 och vid vart och ett av dessa beslutas om delar av pengarna ska betalas ut.

Hela förordningen som styr faciliteten för återhämtning och resiliens