Artikel från Finansdepartementet

Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet

Publicerad · Uppdaterad

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket för att mildra krisens effekter. Paketet, som kallas Next Generation EU, omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Huvudparten av detta kommer att kanaliseras genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) .

Medlemsstaterna ansöker om medel genom nationella återhämtningsplaner som beskriver de reformer och offentliga investeringar de avser genomföra. Medlemsstaterna kan ansöka både om bidrag (sammanlagt 312,5 miljarder euro i 2018 års priser) och lån (sammanlagt 360 miljarder euro i 2018 års priser).

Vilka åtgärder ingår i den svenska planen?

Sveriges återhämtningsplan innehåller 30 reformer och investeringar, indelade i fem fokusområden:

  • Grön återhämtning.
  • Utbildning och omställning.
  • Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning.
  • Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen och säkerställa integriteten i det finansiella systemet.
  • Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande.

Av kostnaderna i den svenska planen kan 40 procent kopplas till klimatomställningen och 24 procent till den digitala omställningen enligt kriterierna i RRF-förordningen.

Samtliga åtgärder som ingår i den svenska återhämtningsplanen är åtgärder som regeringen har föreslagit i statens budget för 2020 eller 2021 (inklusive de extra ändringsbudgetar som har tagits fram med anledning av pandemin). Dessa åtgärder ligger väl i linje med de krav som ställs i RRF vad gäller exempelvis främja tillväxt och sysselsättning, stärka social och regional sammanhållning samt stödja klimatomställning och digital omställning.

De reformer och investeringar som tas upp inom ramen för återhämtningsplanen utgör endast en begränsad del av de mycket omfattande åtgärder som regeringen har vidtagit för att hantera konsekvenserna av pandemin. Dessa uppgår hittills till omkring 250 miljarder kronor 2020 och 2021.

Alla åtgärder som ingår i Sveriges återhämtningsplan finns redovisade i en tabell på sidan 4 i planen (se genvägar till höger på sidan).

Hur mycket pengar kan Sverige få?

Den preliminära bedömningen är att Sverige kan få ca 34 miljarder kronor i bidrag genom RRF. Åtgärderna i Sveriges återhämtningsplan uppgår till sammanlagt 34 miljarder kronor. Sverige ansöker inte om några lån.

Det slutliga beloppet som Sverige kan få i bidrag  fastställs senast 30 juni 2022 och beror på hur krisen påverkat den ekonomiska utvecklingen i Sverige och övriga EU-länder. Utbetalningen av medlen från faciliteten är kopplat till att reformer och investeringar faktiskt genomförs utifrån i förväg uppsatta mål och delmål, vilket ska ha skett innan utgången av augusti 2026.

Vad händer nu när Sveriges återhämtningsplan har lämnats in?

EU-kommissionen kommer nu att bedöma den svenska planen. Om bedömningen är positiv ska kommissionen lämna ett förslag till ministerrådet, som fattar det formella beslutet. Sedan följer årsvisa uppföljningar till och med 2026, där kommissionen granskar om delmål och mål uppnåtts och fattar beslut om utbetalningar.

Vad ska ingå i de nationella återhämtningsplanerna och vilka åtgärder kan länderna få stöd för? 

Det övergripande målet med återhämtningspaketet är att reparera de akuta ekonomiska och sociala skadorna till följd av pandemin. Men det ska också bidra till att bygga ett EU som är mer miljövänligt, digitalt, resilient och bättre anpassat till nuvarande och kommande utmaningar. För att säkerställa att pengarna som betalas ut genom återhämtningspaketet används på ett sätt som överensstämmer med syftet ställs ett antal krav på åtgärderna som medlemsländerna ansöker om ekonomiskt stöd för. Det handlar exempelvis om att minst 37 procent av kostnaderna ska gå till klimatomställning och ytterligare minst 20 procent till digital omställning eller utmaningar kopplade till denna. Medlemsstaterna ska även i sina återhämtningsplaner hantera landspecifika rekommendationer som getts inom ramen för den europeiska planeringsterminen.