Artikel

Civilsamhället spelar en viktig roll inför Stockholm+50

Publicerad

Stockholm+50 ska skapa förutsättningar för att påskynda genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling. Sverige prioriterar civilsamhällets och de ungas möjligheter att engagera sig i både förberedelser och genomförande av Stockholm+50. De kan engagera sig på olika sätt.

Fokus för Stockholm+50 är att accelerera åtagandena inom ramen för Agenda 2030 och främja en hållbar återhämtning efter pandemin. En viktig del av förberedelserna, både nationellt och globalt, är att säkra civilsamhällets röst.

När klimat- och miljöminister Annika Strandhäll mötte representanter för 15 ungdomsorganisationer pekade hon på att Stockholm+50 blir ett tillfälle att reflektera över vad som går bra, vad som kan gå bättre och vad vi kan göra för att uppnå målen samt en rättvis och inkluderande omställning efter pandemin.

Ungdomsorganisationerna framförde bland annat att Stockholm+50 bör lyfta ekocid och plocka upp de delar som inte behandlades under COP26, utgöras av ett helhetsperspektiv och fokusera på synergier, samt göra det möjligt för så många som möjligt att delta på Stockholm+50, inte minst de som påverkas mest av klimatförändringarna som exempelvis urfolk och unga. 

Ungdomars engagemang i Stockholm+50 tas tillvara på fler sätt. Nätverket Youth task Force bildades under COP26 och består av cirka 50 ungdomar/unga vuxna från olika delar av världen, varav fyra från Sverige. De samlar in synpunkter som ska sammanställas i en rapport och bli en viktig del av underlaget för S50. 

Runt 40 organisationer från civilsamhället var representerade vid mötet med statssekreterare Anders Grönvall och ambassadör Johanna Lissinger Peitz. De representerade framför allt miljö, global utveckling, mänskliga rättigheter, kommuner och regioner, samt urfolk.

Anders Grönvall lyfte att Stockholm+50 stärks av att Sverige har en stark internationell trovärdighet genom miljömål, kopplingen mellan miljö- och utvecklingspolitik och vårt konkreta miljöarbete. En annan framgångsfaktor är att svenska innovationer och lösningar exporteras världen över.

Deltagarna i samrådet lyfte en rad olika prioriteringar inför Stockholm+50, exempelvis mänskliga rättigheter, jämställdhet och urfolk, liksom frågor om näringslivets ansvar, hållbar konsumtion och produktion, kopplingen mellan klimat och vatten, samt säkerhet och konflikt.

Ambassadör Johanna Lissinger Peitz bekräftade att Stockholm+50 har ett brett mandat som gör det möjligt att lyfta frågor som inte alltid står på miljöagendan, men att innehållet påverkas en global process som bygger mötet utifrån och in, genom informella dialoger, nationella konsultationer och internationella arbetsgrupper. Inrättandet av internationella arbetsgrupper är ett för FN nytt arbetssätt som har initierats av mötets värdländer Sverige och Kenya, samt Unep. Första mötet äger rum i mitten av februari. 

Ambitionen är att Stockholm+50 ska utgöra ett steg på vägen, som kan ta vissa frågor vidare, mellan klimatmötena COP26 2021 och COP27 2022, liksom ta frågor vidare mot Summit of the Future 2023, vilket är kopplat till FN:s generalsekreterares Our Common Agenda.

Konsultationer inför Stockholm+50

UNDP genomför nationella konsultationer i 58 länder, för att stimulera en dialog som inkluderar både samhällen och regeringar kring Stockholm+50:s teman. De förs både fysiskt och digitalt i februari och mars.

Delta i en informell arbetsgrupp kring Stockholm+50 tre teman. Ansök senast den 11 februari.

Online-community finns på Green Growth Knowledge Platform för dem som vill engagera sig i Stockholm+50.