Artikel från Försvarsdepartementet, Statsrådsberedningen

Regeringen presenterar uppdrag till Försvarsberedningen

Publicerad 13 december 2022

Sverige står inför den största säkerhetspolitiska omställningen på 200 år. Regeringen har därför beslutat att ge Försvarsberedningen ett nytt uppdrag.

Inom ramen för uppdraget ska Försvarsberedningen bland annat analysera viktiga förändringar i den internationella utvecklingen, redovisa en bedömning av omvärldsutvecklingens konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik, analysera följderna av ett svenskt Natomedlemskap samt överse försvarspolitiska utgångspunkter och mål för det civila och det militära försvaret.

– Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget med en europeisk stormakt som för ett anfallskrig mot ett grannland. Regeringens fokus är att stå upp för demokratiska värderingar och värna svenska intressen. Försvarsberedningen kommer analysera omvärldsutvecklingen med särskild betoning på närområdet. Det är av stor vikt i det här kraftigt försämrade säkerhetsläget, säger statsminister Ulf Kristersson

Försvarsberedningen kommer att lägga grunden för Sveriges nya försvars- och säkerhetspolitik. Regeringens ambition är att totalförsvaret fortsatt ska stärkas och det civila försvaret utvecklas. Utvecklingen av det civila och det militära försvaret måste ske i balans för att uppnå maximal förmåga i totalförsvaret. Det civila samhället behöver vara robust och motståndskraftigt och kunna stödja det militära försvaret i deras uppgifter samtidigt som de viktigaste samhällsfunktionerna behöver säkerställas och civilbefolkningen skyddas.  

I arbetet med att stärka totalförsvaret måste Sverige dra lärdom från det ryska anfallskriget på Ukraina. Erfarenheterna från Ukraina visar att det civila försvaret inte bara behövs för att stärka det militära försvaret. Utvecklingen av det militära och civila försvaret behöver även ske inom ramen för de planer, åtaganden och andra inriktningar som kommer med ett Natomedlemskap. Som Natomedlemmar kommer Sverige och Finland att bidra till säkerhet och stabilitet i hela Europa. 

Regeringen har tillsatt riksdagsledamot Hans Wallmark (M) som ordförande i Försvarsberedningen. Hans Wallmark har erfarenhet av arbete med att stärka svenskt totalförsvar och varit drivande för att söka breda uppgörelser om svensk försvars- och säkerhetspolitik. Försvarsberedningen kommer också att få kompetensstöd från Regeringskansliet och berörda myndigheter.

Försvarsberedningen ska presentera en första rapport med fokus på säkerhetspolitik, analys av hur försvarsbeslutet 2020 förverkligas samt långsiktiga ekonomiska planeringsramar, i juni 2023 med en delrapport i april 2023. En andra rapport med fokus på totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning ska presenteras i april 2024.

Anvisningar för Försvarsberedningens fortsatta arbete

Ny Försvarsberedning – Presentation från pressträff den 13 december 2022

Faktaruta: Försvarsberedningen

Försvarsberedningen utgör ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i Riksdagen. Strävan är att nå en så bred enighet som möjligt om hur Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska utformas. Med utgångspunkt bland annat Försvarsberedningens rapporter utformar regeringen sina förslag till Riksdagen.
Försvarsberedningen består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, samt sakkunniga och experter från Regeringskansliet (inklusive den nationelle säkerhetsrådgivaren) samt från Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Till stöd för arbetet har beredningen ett sekretariat.

Ledamöter:
• Hans Wallmark (M) Ordförande
• Peter Hultqvist (S)
• Morgan Johansson (S)
• Sven-Olof Sällström (SD)
• Lars Wistedt (SD)
• Jörgen Berglund (M)
• Hanna Gunnarsson (V)
• Mikael Larsson (C)
• Mikael Oscarsson (KD)
• Emma Berginger (MP)
• Anna Starbrink (L)

Huvudsekreterare
• Tommy Åkesson