Artikel från Utbildningsdepartementet

Regeringen genomför de största reformerna för skolan på 30 år

Publicerad 02 februari 2026

Skolan måste tillbaka till grunderna. Det behövs mer ordning i både klassrummet och skolsystemet. Vi behöver återupprätta en trygg och stark kunskapsskola med tydliga förväntningar och fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Därför genomför nu regeringen de största reformerna för skolan på 30 år.

I januari 2026 beslutade regeringen om åtta lagrådsremisser med ändringar i skollagen som tillsammans skapar förutsättningar för att höja kunskapsresultaten, förbättra säkerheten, skapa trygghet och studiero i skolan och bidra till att alla barn och elever får en likvärdig utbildning av hög kvalitet – oavsett vilken skola man går i och vilken lärare man har. Regeringen avser att lämna förslagen till riksdagen så att de kan beslutas under våren 2026.

Nedan följer en kort sammanfattning av de aktuella lagrådsremisserna. För information om när lagändringarna föreslås träda i kraft samt övergångsbestämmelser, se länk till respektive lagrådsremiss.

Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola

Ett likvärdigt betygssystem

Tid för undervisningsuppdraget

Förbättrat stöd i skolan

Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan

Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte

Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet

Utökade registerkontroller i skolväsendet

Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola

Nya läroplaner är ett viktigt steg för att skapa en stark kunskapsskola. Undervisningen ska utgå från läroplaner som är tydligt inriktade på tillförlitliga och mer beständiga kunskaper. De nya läroplanerna ska också bli bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling och ha en tydligare progression mellan årskurserna. Till exempel ska undervisningen i de tidiga årskurserna inriktas mot grundläggande kunskaper och färdigheter och mer kognitivt avancerade aspekter i ämnena bör införas stegvis.

Regeringens förslag i korthet

• Det ska införas en samlad läroplan för varje obligatorisk skolform där kursplaner och timplanen ingår.
• Det ska tydliggöras att syftet med utbildningen är att förmedla och förankra kunskaper, och värden och lärarnas roll ska stärkas.
• De inledande delarna i läroplanerna ska utgöra en bättre grund för utbildningen, bland annat genom en tydligare och mer klassisk kunskapssyn.
• Kursplanerna ska få en mer ändamålsenlig struktur där varje del får en mer renodlad roll.
• Kursplanernas innehåll ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet, till exempel ska varje kursplan ange vad som ska behandlas i undervisningen, vad eleverna ska lära sig och när, på ett så precist och konkret sätt som möjligt.
• Bestämmelser om elevens kunskapsutveckling ändras så att fokus ska vara på tillgodogörande av kunskap och inte uppfyllande av betygskriterier.
• Sammantagen bedömning ska användas för alla betygssteg, så att läraren kan sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Lagrådsremiss: Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola

Ett likvärdigt betygssystem

Betyg ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven har gått på eller vilken lärare som har satt betyget. Det finns i dag stora problem med olikvärdig betygssättning i svensk skola. Felaktiga betyg drabbar både eleven och samhället i stort, det är mycket allvarligt.

För att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg och betygsinflation ska ett nytt betygssystem införas. Dessutom ska elevernas meritvärde beräknas på ett nytt sätt. Meritvärdet är det värde som eleverna söker till gymnasieskolan och högre utbildning med.

Regeringens förslag i korthet

• En ny modell för rättvisande meritvärden bör införas.
• Nya nationella slutprov ska införas för att kalibrera lärarsatta betyg så att elevernas meritvärden blir likvärdiga i hela landet.
• En numerisk betygsskala 1–10 ska införas utan någon skarp gräns för godkänt i skalan.
• Nya behörighetsregler ska införas för tillträde till gymnasieskolan.
• Huvudmän ska rapportera in uppgifter om betyg.
• Lovskola ska inte längre erbjudas elever som avslutat grundskolan.
• Meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan.
• Den första elevkullen som kommer att ha meritvärde beräknat enligt den nya modellen går ut gymnasieskolan 2031.

Lagrådsremiss: Ett likvärdigt betygssystem

Tid för undervisningsuppdraget

En bra skola börjar med att lärare får vara just lärare – med tid att fokusera på undervisningen. Antalet andra uppgifter som lärare förväntas göra har ökat, samtidigt som undervisningstiden har ökat. Det är inte en rimlig arbetssituation. Regeringen går därför fram med förslag om att reglera lärares tid för såväl undervisning som planering och uppföljning av undervisningen.

Reglerad tid för undervisningsuppdraget kommer att ge lärare bättre förutsättningar att fokusera på sitt huvuduppdrag: undervisningen. Det skapar också förutsättningar för en bättre arbetsmiljö och gör lärar- och förskolläraryrket mer attraktivt.

Regeringens förslag i korthet

• Tiden för undervisningsuppdraget ska regleras, vilket utöver undervisningen innefattar planering och uppföljning av undervisningen.
• Det ska sättas en högsta gräns för bland annat hur många undervisningstimmar en lärare kan ha. Det ska också finnas en lägsta gräns för hur mycket tid lärare och förskollärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning.
• Det blir färre utvecklingssamtal i skolan och det ska vara personalen, inte vårdnadshavare, som bestämmer när information om barnets eller elevens utveckling ska ges.
• De skriftliga planerna ska fokusera på elevernas kunskapsutveckling. De ska till exempel inte innehålla omdömen om elevers sociala utveckling.
• Det blir ett tydligare ansvar för skolpersonalen att aktivt uppmärksamma och motverka alla former av kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Samtidigt görs ändringar av anmälningskravet som innebär minskad administration vid kränkande behandling.

Lagrådsremiss: Tid för undervisningsuppdraget

Förbättrat stöd i skolan

Det är viktigt att tidigt identifiera de elever som behöver stödinsatser. Dagens bestämmelser om extra anpassningar och särskilt stöd fungerar inte som det var tänkt och möter inte elevernas stödbehov i tillräcklig utsträckning.

Regeringens förslag i korthet

• Bestämmelserna om stöd i form av extra anpassningar samt garantin för tidiga stödinsatser avskaffas.
• Obligatoriska standardiserade tester införs i vissa årskurser för att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser, däribland stödundervisning.
• Stödundervisning införs som en ny stödåtgärd i ämnena svenska, svenska om andraspråk och matematik. Stödundervisningen ska ges som enskild undervisning eller som undervisning i mindre grupp. Den införs i alla obligatoriska skolformer, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
• Utredning av en elevs behov av särskilt stöd ska inledas tidigare än i dag.
• Det ska bli enklare att ge särskilt stöd i en mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning. 

Lagrådsremiss: Förbättrat stöd i skolan

Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan

Det behövs en kulturförflyttning i skolan. Skolan måste kunna agera kraftfullt gentemot elever som kränker, hotar, använder våld eller agerar störande. Både för elevens egen skull och för andra elevers bästa. Det behöver vara tydligt vilka konsekvenser som följer om någon bryter mot reglerna.

Regeringens förslag i korthet

• Huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron ska förtydligas.
• Skolan ska bli mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner ska samlas in vid skoldagens början och återlämnas vid skoldagens slut i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet.
• Lärare ska få utökade möjligheter att visa ut elever från klassrummet. När en elev visas ut eller får kvarsittning ska åtgärden inte behöva dokumenteras skriftligt.
• Skolans regler ska bli tydligare och mer kända för eleverna, personalen och vårdnadshavarna. Skolreglerna ska innehålla en plan för de konsekvenser som överträdelser mot reglerna kan leda till.
• Ett förväntansdokument ska införas där eleverna och vårdnadshavarna bland annat får information om skolreglerna.
• Den tid en elev kan omplaceras på den egna skolan eller en annan skola ska förlängas. Det ska också bli möjligt att stänga av en elev i grundskolan vid fler tillfällen och under längre perioder än i dag.
• Undervisning i akutskola ska kunna överlämnas på entreprenad.
• Om det behövs av säkerhetsskäl ska en elev i högstadiet och gymnasieskolan kunna nekas tillträde till skolan och i stället ges fjärr- eller distansundervisning. 

Lagrådsremiss: Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan

Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte

För att säkra tryggheten och kunna arbeta brottsförebyggande är det viktigt med samverkan mellan skolan och andra aktörer som socialtjänst och polis. En förutsättning för att det samarbetet ska fungera är att aktörerna kan utbyta nödvändig information. Regeringen har sedan tidigare förbättrat möjligheterna till det och går nu ett steg längre. Skolor behöver också sinsemellan kunna utbyta uppgifter i brottsförebyggande syfte när en elev byter skola. 

Regeringens förslag i korthet

• Det införs en skyldighet att överlämna uppgifter i brottsförebyggande syfte vid skolbyte.
• Om en elev byter skola och det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer begå eller utsättas för brott, ska den överlämnande skolenheten lämna uppgifter som den mottagande skolenheten behöver för att förebygga eller förhindra detta.
• Skolenheter inom fler skolformer än i dag blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev vid ett skolbyte.

Lagrådsremiss: Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte

Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet 

Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige är en offentlig förvaltningsuppgift och den som gör det måste förvalta samhällets förtroende för det uppdraget. I dag finns det flera inbyggda problem i friskolesystemet. Det handlar bland annat om skolor som satt i system att anställa obehöriga lärare och som har stora problem med glädjebetyg. Det finns även exempel där skolpengen använts till verksamhet som inte har med utbildning att göra.

Sverige behöver ett friskolesystem med betydligt striktare regler. Vi behöver förtydliga vilka förväntningar som finns på enskilda huvudmän och deras verksamhet. En viktig åtgärd inom ramen för regeringens helrenovering av friskolesystemet är att få bättre insyn och mer transparens i friskolesektorn.

Regeringens förslag i korthet

• Offentlighetsprincipen ska införas för enskilda huvudmän i skolväsendet. Det kommer att gälla för alla fristående förskolor, grundskolor, anpassade grundskolor, gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och fristående fritidshem.
• Syftet är att ge insyn i enskilda huvudmäns verksamhet samt att långsiktigt se till att det finns tillgång till skolinformation, så att till exempel vårdnadshavare och elever kan få information på skolenhetsnivå om andel legitimerade och behöriga lärare, betyg, meritvärden och genomströmning.
• Alla huvudmän för fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen, men mindre huvudmän kommer att få tillämpa lättnadsregler. De ska fortfarande lämna ut allmänna handlingar men det kommer att finnas en viss flexibilitet i relation till kraven, till exempel kan de få lite extra tid på sig.
• En huvudman ska räknas som mindre om huvudmannen eller koncernen har sammanlagt högst 450 elever (för skola, förskola, fritidshem) eller högst 100 barn (bara förskola).

Lagrådsremiss: Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet 

Utökade registerkontroller i skolväsendet

Förskolan och skolan ska vara trygga platser. Barn och elever ska skyddas mot våld och övergrepp samt mot olämplig påverkan av personer som arbetar i förskolan och skolan. För att öka skyddet för barn och elever vill regeringen utöka register­kontrollen av personer som arbetar i skolväsendet.

Regeringens förslag i korthet

• Den registerkontroll som ska göras inför att en person anställs i förskolan eller skolan ska utökas så att den också gäller vissa uppgifter i misstankeregistret.
• Registerutdraget ska inte få vara äldre än sex månader.
• Tidsgränsen för undantaget från att visa upp registerutdrag vid förnyad anställning hos samma arbetsgivare ska sänkas.
• Registerkontroll ska ske även inom komvux.
• Regeringen bedömer att fler brott än i dag bör omfattas av registerkontrollen.
• En kontroll i misstankeregistret bör få ske vid ägar- och ledningsprövningar.

Lagrådsremiss: Utökade registerkontroller i skolväsendet