Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

Ledande aktörer inom svensk life science samlades i Uppsala

Publicerad

Ett ting för svensk life science genomfördes den 9 mars i Uppsala med runt 80 deltagare på plats. De förde ett dynamiskt samtal kring ett urval av fem strategiska frågor som påverkar framtiden för life science-sektorn.

  • Vi av konferenslokalen med läktare i hästskoform runt ett öppet golv. Alla inredning går i rött.

    Tinget för svensk life science genomfördes i Humanistiska teatern i Uppsala.

    Foto: Gunilla Strömberg, Regeringskansliet.

  • Tre personer fotograferas i halvfigur, stående i konferenslokalen.

    Mötet arrangerades av (från vänster) Björn Arvidsson, Region Uppsala, Jeanette Edblad, Regeringskansliets life science-kontor och Magnus Lejelöv, STUNS.

    Foto: Gunilla Strömberg, Regeringskansliet.

Regeringskansliets Life science-kontor arrangerade mötet tillsammans Region Uppsala. Ett antal icke-politiska aktörer från lärosäten, näringsliv, hälso- och sjukvård, myndigheter, civilsamhälle, regioner och finansiärer bjöds in för att på plats delta i samtalet.

Diskussion kring strategiska frågor

Syftet var en nationell dialog där ledande aktörer samlades för att tillsammans fördjupa förståelsen av de strategiska frågor som påverkar Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och samhällsnytta samt bidrar till att genomföra den nationella strategin för life science.

Diskussionen kan sammanfattas så här, med frågsteällningen först i varje stycke:

  1. EU och Norden: Leder Sverige – påverkar vi EU eller springer vi efter? Sveriges regelefterlevnad är ofta god och med kvalitet men upplevs mer reaktiv än proaktiv i att forma villkoren. Samtidigt ökar behovet av nordisk och europeisk skala för att möta global konkurrens.
  2. Testbäddar och kliniska prövningar: Vårdens forsknings- och innovationsuppdrag – tydligt eller sekundärt? Hur ska vi prioritera? Sverige vill stärka kliniska prövningar och innovationsförmåga, men vårdens vardag pressas av låg bemanning, hög produktion och patientsäkerhet. Hälsoarbetarna blir inte fler men befolkningen blir äldre så hur kan vi bli effektivare och bidra till hälsa i god tid.
  3. Finansiering och risktagande: Har Sverige blivit för riskaversivt i styrning, upphandling och finansiering? Fler regelkrav, granskningar och pressade budgetar kan hindra innovation. Nya affärsmodeller, upphandlingsformer och utfallsbaserad ersättning med mera kräver mod och tolerans för osäkerhet.
  4. Kompetensförsörjning: Rörlighet som norm – är vi beredda att ändra systemet på riktigt? Samverkan hyllas men karriärvägar, meritering, anställningsformer och ersättningsystem är ofta utformade för silos trots att vi uppmuntrar tvärsektoriell samverkan.
  5. Digitalisering, AI och hälsodata: Har Sverige en tydlig målbild för hälsodata – eller saknar vi strategisk samordning? Sverige har starka försättningar med register, biobanker, digital mognad och forskning men målbilden upplevs ofta splittrad mellan vård, forskning, innovation, integritet och säkerhet.

Många engagerade talare

Tinget var inte en konferens utan en icke-politisk övning i strategisk oenighet, civiliserad dialog och gemensamt ansvar. Samverkan parat med handling är det viktigaste verktyget för att föra strategin framåt. Många talare engagerade sig och var också beredda att ta ansvar för att fortsätta dialogen i mindre krets efter tinget.

Mötets format inspirerades av riksdagens eller fullmäktiges arbetsformer med korta pläderingar, talarordning och möjlighet att replikera allt under ledning av en erfaren mötesordförande. Den korta talartiden på två minuter skapade dynamik i samtalet och engagerade många i rummet.

Mötet genomfördes på Humanistiska teatern i Uppsala, samtidigt som ett antal deltagare följde mötet digitalt. Rummet är hästskoformat med inspiration från den klassiska Gustavianums anatomiska teater.

Sidan är uppmärkt med följande kategorier:

Relaterat

Laddar...