"Sverige är säkrare i dag än för ett år sedan"
Publicerad
Debattartikel av statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonson i Dagens industri den 7 mars 2025.
Säkerhetsläget är fortsatt allvarligt i såväl vårt närområde som globalt. Ryssland fortsätter sitt krig mot Ukraina och genomför urskillningslösa angrepp mot civila. Den ryska aggressionen möjliggörs på olika sätt av Belarus, Iran, Nordkorea och Kina. Kriget i Ukraina påverkar säkerhetsläget i vårt närområde, men också i andra delar av världen.
De signaler som kommer från den nya administrationen i USA skapar frågetecken kring USA:s framtida engagemang för Ukraina. Vi förstår att många svenskar känner oro över utvecklingen.
Men Sverige är betydligt säkrare i Nato än utanför alliansen. Som medlem delar vi försvarsgarantier med 31 andra länder, varav tre är kärnvapenmakter. De är bundna att försvara Sverige vid ett väpnat angrepp, på samma sätt som vi ska försvara dem. Natos avskräckning är mycket effektiv. Det har aldrig hänt att ett Nato-land blivit angripet militärt.
Utanför Nato hade Sverige haft ett mycket mer utsatt läge som hade öppnat för ryska påtryckningar och utpressning med kärnvapen.
Nato har under de år sedan alliansen bildades 1949 visat att den kan anpassas till olika säkerhetsutmaningar och förbli relevant. Nu står alliansen inför ett skifte där Europa kommer behöva ta ett mycket större ansvar för sin egen säkerhet. Sverige är beredda att ta vårt ansvar i den utvecklingen. Det har vi redan visat under vårt första år som Natomedlem. Sverige har gjort omfattande bidrag – på marken, till sjöss och i luften.
Det är mycket viktigt att stärka den östra flanken mot Ryssland. I januari 2025 skickade därför Sverige en mekaniserad bataljon till Lettland för att vara en del i den Natostyrka som finns där under kanadensisk ledning. Där försvarar de oss och vår frihet på allierad mark.
Sverige leder uppdraget för Natos nya närvaro med markstridsförband i Finland som nu byggs upp. Att Sverige tar en ledande roll visar på vår vilja att ta ett stort ansvar för säkerheten i vårt eget närområde. Vi blir tryggare när Östersjön är säkrare.
De återkommande kabelbrotten i Östersjön har satt fokus på behovet att kunna skydda de undervattenskablar som knyter samman våra länder runt Östersjön. Därför deltar både den svenska Försvarsmakten och Kustbevakningen med kraftfulla bidrag i den pågående Natoinsatsen Baltic Sentry i Östersjön. Insatsen syftar till att avskräcka sabotage mot kritisk undervattensinfrastruktur och andra hybridaktiviteter. Sedan en vecka ingår också det svenska minröjningsfartyget Ulvön i Natos stående marina förband.
Sverige har deltagit med stridsflyg i Natos incidentberedskap. Under våren utökar vi vårt engagemang genom att bidra i Polen. Det blir första gången svenskt stridsflyg kommer att vara baserat och verka på en annan Natoallierads territorium.
Vi föreslår också att under våren bidra till en ytterligare insats i Polen. Då med en styrka om högst åtta Jas Gripen, luft- och sjöövervakning och transportplan för att skydda platsen där det militära Ukrainastödet tas om hand innan det går vidare till Ukraina.
Genom Nato försvarar vi alltså Sverige även utanför Sveriges gränser. Samtidigt fortsätter de stora satsningar på försvaret av Sveriges egna gränser. Många känner till Natos artikel 5 – ett angrepp på en medlem ska ses som ett angrepp på alla medlemmar. Artikel 3 är mindre känd: alla länder ska ha ett eget försvar som är tillräckligt starkt. Det tar vi på stort allvar.
Vi har fördubblat försvarsanslaget på bara några få år. Det innebär satsningar på personal, material och infrastruktur. 8 000 värnpliktiga kommer att genomföra sin grundutbildning under året och det kommer att stegvis öka till 12 000 under de kommande åren. Vi anskaffar också nya stridsflyg, ytstridsfartyg och stridsvagnar. Sveriges sunda och starka statsfinanser är en del av vår goda beredskap just nu. Det är en styrka som inte alla länder har.
Sverige deltar även i Natos arbete med civil beredskap och motståndskraft i samhället. Detta är ett styrkeområde för Sverige som har en lång erfarenhet att arbeta med totalförsvarsfrågor. Natos kollektiva försvar är en kärnuppgift för alliansen. Konkret handlar det också om att Nato har en gemensam planering för snabbt agerande i händelse av kris och krig.
Nu pågår arbetet med att planera för och säkerställa att Nato har en tillräcklig militär förmåga för att kunna genomföra planerna i skarpt läge. Det kan bland annan handla om tillgång till markförband, luftvärn, lufttankningsförmåga, ytstridsfartyg och transportkapacitet
Kriget i Ukraina har tydligt visat på betydelsen av en stark försvarsindustri som kan producera stora volymer, men som även kan vara innovativ och använda civil teknik i militär materiel. Nato satsar för att stärka såväl produktion som innovation. Som Natomedlem kan Sverige till exempel delta i större kostnadseffektiva upphandlingar med flera medlemsländer.
Sverige tillhör i dag de ledande länderna i världen inom teknikutveckling och innovation. Fem svenska företag är utvalda att ingå i Natos innovationsprogram och arbeta med att ta fram lösningar inom bland annat programvara för AI, elektrifiering och energidistribution samt framdrivning. Genom detta kan Sverige bidra till teknikutveckling och innovation inom Nato. Det gynnar inte bara svensk ekonomi – lärdomar från kriget i Ukraina visar att förmåga att få ut militära innovationer på slagfältet är en framgångsfaktor.
Våra bidrag till Nato har gjort skillnad. Sverige är säkrare och Nato starkare. Det finns dock inga tecken på att säkerhetsläget kommer att förbättras kommande år. Slutsatsen är att Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet och förmåga att stå upp för vår frihet och demokrati.
Detta gör vi i Nato, där vi nu firar ett år som medlem. Vi gick med för att Sverige är ett av världens bästa länder att leva i. Vi gick med för att tillsammans med andra försvara våra värderingar som är självklara för oss. Vi gick med i Nato för att ensam inte är stark.
Ulf Kristersson, statsminister
Maria Malmer Stenergard, utrikesminister
Pål Jonson, försvarsminister
