Informationsmaterial från Utrikesdepartementet

Strategi för internationell civil krishantering och fredsfrämjande 2020–2023 Diarienummer: UD2019/19501/ES

Publicerad

Sveriges deltagande i internationell krishantering och fredsfrämjande verksamhet bidrar till att upprätthålla och stärka den regelbaserade världsordningen och är en prioritet i Sveriges nationella säkerhetsstrategi (SB2017/00106–1). Utgångspunkten för Sveriges engagemang är att säkerhet byggs bäst i samverkan och partnerskap med andra.

Ladda ner:

EU är i detta sammanhang vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena och EU:s globala strategi är vägledande på detta område. I en tid av allt fler gränsöverskridande hot och nära samband mellan inre och yttre säkerhet är detta allt viktigare. Genomförandet av EU:s pakt för civil krishantering blir i detta sammanhang särskilt viktigt under strategiperioden. Sverige blir också ordförande i OSSE under 2021. Vår nationella och gemensamma säkerhet främjas av krishantering och fredsfrämjande verksamhet som i insatsländerna bidrar till ökad säkerhet, rättsstatlighet och demokratiska värderingar samt respekt för mänskliga rättigheter.

Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Utvecklingssamarbetet ska ta sin utgångspunkt i principerna om bistånds- och utvecklingseffektivitet liksom i de nya internationella överenskommelser som det internationella samfundet enades om under 2015.

Syftet med strategin för internationell civil krishantering och fredsfrämjande är att bidra till att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt attbidra till att bygga hållbar fred och säkerhet. Strategin ska gälla under perioden 2020–2023 och finansieras främst genom utvecklingssamarbete, Utgiftsområde. 7, internationellt bistånd, i enlighet med villkor för berörda myndigheters anslagsposter i regleringsbrevet avseende internationell civil krishantering, Anslag 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 12, 20, 41, 42, 43, 44.

Denna strategi beaktar de slutsatser och prioriteringar som framkommer i regeringens Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (skrivelse 2016/17:60) och regeringens skrivelse om Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering (skrivelse 2016/17:196). Viktiga utgångspunkter är såväl relevanta mål i agenda 2030, som den nationella säkerhetsstrategin.

Verksamheten ska bidra till följande mål: 

Uppnå global multilateral kapacitet att agera snabbt och ändamålsenligt inom civil krishantering och fredsfrämjande samt att utveckla det svenska civila deltagandet i de samarbeten och de organisationer som utför krishanterings- och fredsfrämjande insatser

  1. Stärkt kapacitet hos centrala organisationer för civil krishantering och fredsfrämjande att bidra till mänsklig säkerhet, rättsstatlighet och demokratiska principer, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter.
  2. Stärkt förmåga hos centrala organisationer för civil krishantering och fredsfrämjande att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter
    och i förlängningen att bygga hållbar fred och säkerhet.
  3. Stödja och bidra till internationella insatser för civil krishantering och fredsfrämjande, inom ramarna för insatsernas mandat och uppdrag.
  4. Stärkt kunskap om civila krishanterings- och fredsfrämjande insatsers roll och synergier i konflikt- och krissituationer.
  5. Ta tillvara erfarenheter från och bidra i den mån möjligt till att stärka samarbeten mellan relevanta internationella organisationer – särskilt EU-FN.
  6. Stärkt svensk förmåga inom civil krishantering och fredsfrämjande verksamhet inkl. effektiv beredskap, samverkan och kvalificerad
    personalförsörjning.
  7. Stärkt jämställdhetsintegrering och ökad jämställdhet inom verksamhet som avser internationell civil krishantering och fredsfrämjande.