Internationella MR-granskningar av Sverige från Utrikesdepartementet

Europadomstolens beslut (2012-05-22) i målet Osorio mot Sverige

Publicerad 22 maj 2012

Europadomstolen har fattat ett beslut avseende ett klagomål om Sveriges efterlevnad av Europakonventionen. Regeringen publicerar en länk till beslutet i fulltext samt en sammanfattning av beslutet.

Länk till beslutet i fulltext

• Osorio mot Sverige i Europaparlamentets databas HUDOC (engelska)

Sammanfattning av beslutet

Målet rörde i huvudsak frågan om avsaknaden av en muntlig förhandling i förhandling om livränta på grund av påstådd arbetsrelaterad skada stred mot klagandens rättigheter enligt Europakonventionens artikel 6. Vidare anförde klaganden att den inhemska processen varit för lång, att de inhemska domstolarna hade bedömt bevisningen felaktigt, att deras domskäl inte varit adekvata samt att han på grund av avsaknad av pengar inte hade möjlighet att föra en process om ersättning i allmän domstol vilket innebar att han saknade tillgång till ett effektivt rättsmedel.
Regeringen yrkade avvisning av klagomålet, bl.a. på grund av att inhemska rättsmedel inte var uttömda. I sak bestred regeringen kränkning av konventionen.
I beslut den 22 maj 2012 fann domstolen enhälligt att klagomålet skulle avvisas som uppenbart ogrundat. Domstolen noterade att någon muntlig förhandling inte hållits i någon instans i det aktuella fallet och anförde vidare bl.a. följande. Klaganden hade yrkat muntlig förhandling i alla instanser. Eftersom överinstanserna vägrade prövningstillstånd gjorde de ingen fullständig prövning av klagandens mål och frågan för Europadomstolen att ta ställning till var därmed om länsrättens vägran att hålla muntlig förhandling var berättigad av särskilda omständigheter. Målet i de nationella domstolarna rörde frågan om klaganden hade en ökad känslighet för lösningsmedel och om det var mycket sannolikt att det kortvariga arbetet i båtfabriken kunde ha orsakat klagandens hjärnskada. Handlingarna i målet innehöll ett stort antal läkarintyg och frågeställningen för domstolen var tämligen teknisk. Utgången i målet verkade bero på innehållet i de skriftliga läkarintygen. Domstolen fann mot denna bakgrund att målet som sådant inte innehöll några frågeställningar som inte kunde besvaras på basis av handlingarna i målet och parternas skriftliga inlagor. Vidare noterade domstolen att det var först efter det att länsrätten hade givit klaganden två veckor att komplettera sitt överklagande som klaganden yrkade muntlig förhandling. Länsrätten gav klaganden möjlighet att slutföra sin talan samt att meddela om han vidhöll sitt yrkande om muntlig förhandling. Klaganden inkom inte med ytterligare bevisning eller kommenterade sitt yrkande om muntlig förhandling och åberopade inte heller någon muntlig bevisning vilket enligt domstolen betydde att klaganden inte hade givit några skäl för en muntlig förhandling. Sammanfattningsvis konstaterade domstolen att det fanns omständigheter som berättigade att muntlig förhandling inte hölls och att någon kränkning av artikel 6 i Europakonventionen således inte ägt rum. Resterande klagomål under artikel 6 avvisades också som uppenbart ogrundade.