En översyn av ordningslagen för att stärka Sveriges säkerhet
Publicerad
Regeringen har idag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sammankomster enligt ordningslagen.
Ladda ner:
Arkiverade filmer
Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter finns de tillgängliga i Regeringskansliets arkiv. Pressträffar och filmer som är äldre än tre år levereras till Riksarkivet. Merparten av Regeringskansliets filmer finns också tillgängliga på myndighetens Youtube-kanal.
Det svenska säkerhetsläget har allvarligt försämrats. Säkerhetspolisen har beslutat att höja terrorhotnivån från ett förhöjt till ett högt hot, från nivå tre till fyra på en femgradig skala. Bakgrunden är bl.a. den senaste tidens koranbränningar och desinformation om svensk socialtjänst.
Det är Polismyndigheten som prövar frågor om tillstånd för allmänna sammankomster enligt ordningslagen. Enligt grundlagen är det tillåtet att i lag inskränka yttrande- och demonstrationsfriheten med hänsyn till Sveriges säkerhet, men ordningslagen använder inte hela det utrymmet idag.
– Polismyndigheten får idag neka tillstånd till en allmän sammankomst om det finns fara för ordningen eller säkerheten på den aktuella platsen. Däremot får inte polisen väga in Sveriges säkerhet, till exempel en generell risk för terrorattentat, i bedömningen. Vid krig och krigsfara kan regeringen med stöd av lagen gripa in och begränsa var en allmän sammankomst får hållas. Här finns alltså ett glapp, en säkerhetsmässig sårbarhet, mellan krigsfara och ordningsstörningar på en specifik plats. Nu säkerställer vi att det finns ett beslutsunderlag för att i framtiden kunna agera om situationen kräver det, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Utredaren ska lämna förslag på hur omständigheter som hotar Sveriges säkerhet kan beaktas vid tillståndsprövningen och vid överväganden om att ställa in eller upplösa en allmän sammankomst. I uppdraget ingår inte att överväga grundlagsändringar. Utredarens förslag måste därmed vara förenliga med regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter.
– Vi vill värna den svenska yttrandefriheten. Grundprincipen är och ska vara att det är tillåtet att uttrycka även sådana åsikter som andra uppfattar som provokativa eller sårande. Det innebär inte att allt är tillåtet, till exempel regler om hets mot folkgrupp sätter gränser. Det innebär inte heller att staten står bakom allt som sägs under skyddet av den friheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Eftersom uppdraget rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter kommer utredaren att biträdas av en parlamentarisk referensgrupp. Utredaren ska också lämna förslag om hur nya regler kan få en tidsbegränsad giltighet, och hur de kan utvärderas innan de eventuellt blir permanenta.
Särskild utredare blir Brottsförebyggande rådets generaldirektör Mattias Larsson. Utredningen ska redovisas senast den 1 juli 2024.
X