Pressmeddelande från Finansdepartementet, Försvarsdepartementet

Blocköverskridande överenskommelse nådd om historisk upprustning

Publicerad 19 juni 2025

I dag presenterar regeringen, tillsammans med Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, en överenskommelse om att göra en historisk utbyggnad av det svenska försvaret för att nå Natos nya mål för försvarsutgifter, som bedöms bli 3,5 procent av BNP, och att utbyggnaden ska göras skyndsamt genom att tillfälligt lånefinansiera. Detta är ett historiskt styrkebesked. Om Nato skulle enas om ett ytterligare mål om 1,5 procent av BNP för bredare försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar är partierna överens om att Sverige också bör uppnå detta.

Regeringen och oppositionspartierna är överens om följande för det finanspolitiska ramverket:

• Regeringen, i budgetpropositionen för 2026, föreslår att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande ska vara ett balansmål fr.o.m. 2027, i enlighet med den parlamentariska Saldomålskommitténs (SOU 2024:76) förslag.
• Behovet av nya försvarsutgifter, inkl. stöd till Ukraina, tillfälligt ska lånefinansieras. Det lämnas därför utrymme för en avvikelse från målet för den offentliga sektorns finansiella sparande 2026–2034.
• Avvikelsen för det militära och civila försvaret får innebära en ökad skuldsättning på maximalt 300 miljarder kronor.
• Av dessa får högst 50 miljarder kronor användas för investeringar i fysisk infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel som en del av det civila försvaret.
• Ukrainastödet räknas inte in i taket på 300 miljarder kronor.
• Skuldankaret ska vara oförändrat på 35 procent av BNP, i enlighet med den parlamentariska kommitténs (SOU 2024:76) förslag.
• Det finansiella sparandet i offentlig sektor ska vara i balans senast 2035. Det kräver att finansieringsåtgärder successivt införs.
• Senast före utgången av 2030 ska dels en ny bedömning av det säkerhetspolitiska läget göras, dels en bana för återgång till ett finansiellt sparande i balans i den offentliga sektorn till 2035 presenteras.

På bara några år har de svenska försvarsanslagen dubblerats och nästa mandatperiod kommer anslagen att fortsätta att öka kraftigt. Men givet det exceptionella säkerhetspolitiska läget som vi i dag befinner oss i behöver vi göra mer och vi behöver göra det snabbt. Regeringen har därför, tillsammans med Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, slutit en överenskommelse om ett antal utgångspunkter för hur upprustningen ska finansieras inom ramen för det finanspolitiska ramverket, där upprustningen av försvaret inledningsvis ska bekostas med lån genom en avvikelse från målet för offentlig sektors finansiella sparande under 2026–2034. Avvikelsen gäller för alla nya utgifter för det militära försvaret, de som går utöver de beslutade nivåerna i den försvarspolitiska propositionen från i vintras, utgifter för civilt försvar i form av tillskott till infrastrukturinvesteringar för försvarsändamål samt investeringar i lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel, och fortsatt stöd till Ukraina.

Lånefinansieringen får maximalt leda till en ökad skuldsättning på 300 miljarder kronor, varav högst 50 miljarder kronor får gå till investeringar inom det civila försvaret. Valet av investeringarna ska göras baserat på Totalförsvarets behov.

Möjligheten till en avvikelse för lånefinansiering av försvaret gäller på kort sikt – alla partier är överens om att försvarsutgifterna innebär permanenta utgifter och därför kommer att kräva permanenta finansieringslösningar. Därför ska en långsiktig finansiering successivt införas så att den offentliga sektorns sparande åter är i balans till 2035. För att säkerställa fortsatt sunda statsfinanser och en låg och hållbar skuldsättning är vi också överens om att skuldankaret även framöver ska vara oförändrat på 35 procent av BNP.

– Denna överenskommelse banar väg för en historisk upprustning av försvaret som gör Sverige och Nato säkrare. Nu måste alla inblandade, i form av regeringen, försvarsmyndigheterna och totalförsvarsaktörer göra sitt yttersta för att påskynda upprustningen kommande år, säger försvarsminister Pål Jonson.

– Vår största uppgift är att trygga säkerheten för svenskarna. Den här historiska upprustningen av försvaret är det största åtagandet vi gör under kommande mandatperiod. Givet det säkerhetspolitiska läget som vi i dag befinner oss i så behöver vi göra mer och vi behöver göra det snabbt. Det är en otrolig styrka att riksdagens alla partier är överens om att kraftigt rusta upp försvaret och stärka svensk säkerhet, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Regeringen och oppositionspartierna är överens om följande utgångspunkter för att påskynda och utöka upprustningen av försvaret: 

Krigsdugligheten behöver öka

Försvarsmaktens förutsättningar att lösa uppgifter nationellt och inom ramen för det kollektiva försvaret behöver förstärkas med utgångspunkt i gällande och kommande operationsplanering samt de förmågemål som tilldelas Sverige som allierad. Krigsdugligheten i den organisation som beslutades i försvarsbeslutet 2024 måste öka.

Det finns ett omfattande investeringsbehov

Det föreligger ett omfattande behov av investeringar i personal, materiel, förnödenheter och infrastruktur, såväl i existerande, planerade och nytillkommande delar av krigsorganisationen. För att möjliggöra detta behöver även den försvarsindustriella produktionskapaciteteten öka. I detta arbete måste erfarenheterna från krigföringen i Ukraina beaktas.

Krigsförbanden ska stå i centrum

Utbildning och övning av värnpliktig och anställd personal behöver öka. Materiel för förmåga som i dag saknas eller är underdimensionerad behöver anskaffas och organiseras i krigsförband. Att öka krigsdugligheten och uthålligheten i krigsförbanden genom att göra dessa personellt och materiellt uppfyllda inklusive reserver, ska under de närmast kommande åren ha mycket hög prioritet.

Särskilda prioriteringar på kort och medellång sikt

För områden som är särskilt prioriterade i försvarsbeslutet 2024 och som även bidrar till uppfyllandet av Natos förmågemål ska åtgärder tidigareläggas och kompletteras, däribland förstärkning av olika slags luftvärn, ökad operativ tillgänglighet i stridsflygssystemet, stärkt markstridsförmåga samt förmåga till långräckviddig bekämpning. För alla försvarsgrenar och funktioner måste anskaffning av reservdelar och ammunition öka kraftigt, likaså verkstadskapacitet, lagerhållning och tillgång till krigsnödvändiga logistiktjänster.

Ökad takt i upprustningen av det civila försvaret

Det civila försvaret ska säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till det militära försvarets förmåga, skydda civilbefolkningen samt upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.

Forskning och utveckling 

Att snabbt kunna omvandla resultat från forskning och utveckling till försvarsinnovationer är av avgörande betydelse för försvarsförmågan. Satsningar på detta område bör framför allt stärka forskningen och forskningsmiljöer till gagn för det militära försvaret, men även forskning som bidrar till det civila försvarets uppbyggnad såväl som annan relevant avancerad teknik med dubbla användningsområden bör premieras. Inom vissa strategiskt viktiga rymdförmågeområden har Sverige ett nationellt intresse av egen rådighet över resurserna.

Fortsatt arbete

Regeringen avser att under hösten 2025 återuppta överläggningarna om försvarspolitiken med företrädare från riksdagens partier i syfte att möjliggöra en bred parlamentarisk förankring och underlätta kommande riksdagsbehandling.

I budgetpropositionen för 2026 kommer regeringen lämna förslag på ett balansmål som ska gälla fr.o.m. 2027, samt en beskrivning av hur tillkommande utgifter till försvaret och stöd till Ukraina ska hanteras i förhållande till balansmålet.

Senast före utgången av 2030 ska dels en ny bedömning av det säkerhetspolitiska läget göras, dels en bana för återgång till ett finansiellt sparande i balans i den offentliga sektorn till senast 2035 presenteras.